När automationsprojekt misslyckas är det sällan tekniken det beror på. Oftare handlar det om hur pass väl människorna tas med i förändringen. Det menar Azadeh Pourjanaki, som sedan i april i år leder Consafe Logistics nordiska verksamhet.
– Automation är i lika hög grad en investering i människor, organisationsutveckling och förändring, som i teknik. Därför gäller det att säkerställa att människor, kompetens och teknik utvecklas tillsammans, säger hon.
För ett bolag som under decennier implementerat lagersystem hos hundratals kunder är mönstret tydligt. Den största risken i en automationssatsning handlar sällan om tekniken. Azadeh ger exempel på situationer där mjukvaruprojekt möts av motstånd från lagerpersonal som inte involverats i förändringen. När automation kommer in i bilden förstärks ofta motståndet ännu mer, eftersom personalen blir orolig för att de egna arbetsuppgifterna ska försvinna.
– Stora teknologiska förändringar skapar osäkerhet hos många människor, även när det inte handlar om automation. När en kund går från papper och penna till ett WMS, eller från ett enkelt egenutvecklat system till någonting modernt, då behöver man arbeta med change management, förändringsledning, för att lyckas.
Lagret som strategisk arena
Drivkrafterna bakom det snabba teknikskiftet är välkända. Ökade kundkrav på snabbhet, flexibilitet och precision. Försörjningskedjor som blivit alltmer oförutsägbara, där kriser ofta utlöser nya kriser. Och en konkurrenssituation där lagret har etablerats som ett strategiskt konkurrensmedel.
– Vi ser en tydlig transformation där lagerverksamheter går från arbetsintensiva, manuella processer till högautomatiserade, uppkopplade och intelligenta produktionsmiljöer. Men det handlar inte längre primärt om att reducera personalkostnader. Det handlar om att skapa skalbara, robusta, flexibla och effektiva flöden som kan hantera en ökande komplexitet, förklarar Azadeh.
Människan i ett integrerat system
I motsats till olika förutsägelser om helautomatiserade lager tömda på personal ser Azadeh en framtid där människor, AI och maskiner jobbar ihop.
– Det finns en missuppfattning att framtidens lager skulle bli helt automatiserade utan människor. Den bilden delar inte vi. Ju mer komplex en verksamhet blir, desto viktigare blir människans förmåga att fatta beslut.
Hon refererar till begreppet ”Human-Robot Collaboration” som tankemodell för hur framtidens lager bör designas. Poängen är att rollerna kompletterar varandra, snarare än konkurrerar.
– Automation och robotar är mycket effektiva när det gäller repetitiva, förutsägbara och fysiskt krävande uppgifter. Människan kommer däremot fortsatt vara avgörande när det gäller flexibilitet, omdöme, kreativitet och problemlösning. Returhanteringen, menar Azadeh, är en bra illustration av hur samspelet kan se ut.
– Robotar kan optimera transporter och godsflöden i lager. Men när varje retur ska bedömas är det människans omdöme som avgör värdet. Är varan skadad eller inte? Vilket skick har den? Kan den säljas igen? Där krävs erfarenhet och flexibilitet som tekniken inte kan ersätta inom överskådlig tid.
Nya möjligheter, nya roller
När automation tar över de repetitiva och fysiskt krävande momenten förändras lagerpersonalens roller. På många sätt till det bättre, menar Azadeh, men med andra arbetsuppgifter och mål.
– Automationen skapar säkrare arbetsmiljöer, minskad fysisk belastning och mer kvalificerade, attraktiva roller, som ofta ger personalen goda utvecklingsmöjligheter.
Detta förändrar också vilka medarbetare som söks och omvänt vem som söker sig till de nya lagerjobben. Nu behövs fler medarbetare med kunskap om teknik, data och optimering, där AI blir en allt viktigare del av samspelet – inte som ersättare för människan, utan som ett stöd.
– AI analyserar data, identifierar mönster, förutser störningar och optimerar processer i realtid. Men AI ersätter inte människor, utan gör det möjligt för lagerpersonal att fatta snabbare och mer välgrundade beslut. Rollen utvecklas från att utföra manuella uppgifter till att agera operatörer av intelligenta system, säger Azadeh.
Men datakvaliteten avgör
Bakom hela utvecklingen ligger en faktor som Azadeh menar ofta underskattas: datakvaliteten. För automation och AI är data inte ett komplement, det är grunden.
– Automation och AI är beroende av korrekta, sammanhängande och realtidsbaserade data. Utan hög datakvalitet riskerar även de mest avancerade tekniska lösningarna att misslyckas att leverera det förväntade värdet. Det innebär att företag måste gå från silo-baserade och reaktiva arbetssätt till integrerade och datadrivna processer.
Detta är en utveckling som hon menar omdefinierar var konkurrensfördelarna faktiskt skapas.
– Konkurrensfördelar skapas inte längre primärt av graden av automation, utan av förmågan att omvandla operativa data till insikter och bättre beslut. Automation och AI är bara så effektiva som kvaliteten på den data som används.
Framgång handlar inte om att automatisera mest
För Azadeh hänger alla delarna ihop – datakvaliteten, mjukvarans nya roll, kompetensbredden, förändringsledningen. Det är när helheten fungerar som värdet realiseras.
– De mest framgångsrika verksamheterna är inte de som automatiserar mest, utan de som automatiserar rätt. Det handlar om att identifiera vilka processer som skapar störst värde av att automatiseras och samtidigt säkerställa att människor och teknik kompletterar varandra på bästa sätt
Azadeh Pourjanaki har arbetat på Consafe Logistics sedan 2017. Först som mjukvaruchef och därefter med ansvar för en av bolagets svenska kundgrupper. I januari 2024 tog hon över ansvaret för Norge, Finland och Danmark, och i april 2026 utsågs hon till chef för Consafe Logistics hela nordiska verksamhet.
Text och intervju Marika Karlöf och Stefan Karlöf
