AV SHAHAB WAHDATEHAGH
Småpaket som länge passerat nästan obemärkta in i EU:s marknad får nu ett pris. Idag den 1 juli inför EU en ny schablontull för försändelser med ett värde under 150 euro, från länder utanför unionen. Avgiften är 3 euro per paket och för företag med stora och snabbrörliga flöden innebär det ett tydligt skifte: tullhantering blir en central del av affären.
Nu tar EU sikte på lågprisflödena från länder utanför unionen. Med avgiften ska den inre marknaden stärkas, mer rättvisa konkurrensvillkor skapas och kontrollen över vilka produkter som når europeiska konsumenter skärpas. Samtidigt handlar det om att hantera de snabbt växande volymerna av småpaket där dagens regelverk inte har hängt med utvecklingen. Hittills har försändelser under 150 euro varit undantagna från tullavgifter. Det har gjort det möjligt för e-handelsaktörer utanför EU att bygga affärsmodeller baserade på stora volymer av små direktlevererade paket och beställningar som delats upp för att hamna under gränsen. Resultatet har blivit ökade volymer, mer fragmenterade flöden och en administrativ belastning som vuxit snabbare än regelverken.
Stor påverkan
För logistikintensiva verksamheter är förändringen långt ifrån kosmetisk. Varje enskild försändelse blir dyrare att hantera, samtidigt som incitamenten ökar för att konsolidera flöden, placera lager närmare marknaden och använda distributionshubbar inom EU. Direktleveranser från tredjeland blir mindre attraktiva, särskilt i kombination med ökade krav på datakvalitet och mer robusta tulldeklarationer. För logistikintensiva verksamheter innebär detta att system, processer och masterdata måste ställas om omedelbart. Den som saknar kontroll över deklarationsdata, orderstruktur och leveransupplägg riskerar inte bara högre kostnader utan även längre ledtider och fler fel i flödet. Tull blir därmed en fråga om operativ robusthet, inte enbart compliance. Samtidigt är avgiften bara ett första steg. Schablontullen gäller i två år fram till den 1 juli 2028, då den ersätts av ordinarie tullavgifter. Redan nu införs dessutom nya deklarationskoder för distansförsäljning, vilket ytterligare ökar kraven på korrekt och strukturerad datahantering.
Nya affärsmodeller, förändrade handelsmönster
Det finns också en tydlig strategisk dimension. När undantaget för lågvärdeförsändelser försvinner minskar fördelen med affärsmodeller som bygger på många små direktleveranser. I stället stärks incitamenten för mer sammanhållna leveranskedjor, bättre lagerplacering och en tydligare ansvarsfördelning mellan aktörerna i importflödet. För många företag innebär det att inköp, transport och tullupplägg måste ses som en integrerad helhet. För konsumenter innebär förändringen att vissa lågprisvaror blir dyrare. För europeiska företag kan det däremot bidra till mer konkurrens på lika villkor. På sikt kan det också leda till förändrade handelsmönster, där fler aktörer väljer att etablera lager och logistik inom EU. Dagens förändring markerar därmed början på ett mer reglerat handelssystem där e-handelsflöden i högre grad måste bära sina egna tull- och kontrollkostnader. För företag som är beroende av snabba, stora och gränsöverskridande flöden är frågan inte om detta påverkar verksamheten, utan hur snabbt affärsmodellen kan ställas om till en ny tullverklighet.
—
Shahab Wahdatehagh är Vice President, Global Trade Intelligence EMEA/AP på Descartes.
