I en osäker geopolitisk omvärld sjönk den svenska handeln marginellt under 2024-2025. Tittar man bakom siffrorna syns en omfördelning av handelsflödena, där exporten till USA har minskar samtidigt som handeln med Europa ökat.
En ny analys av Dun & Bradstreet, som baseras på handelsdata för perioden 2024 och 2025, visar att svenska företag har anpassat sina handelsflöden i spåren av amerikanska tullar och en ökad geopolitisk osäkerhet. Exporten till USA minskade med 9,2 procent från 186,5 miljarder kronor till 169,4 miljarder kronor. Samtidigt ökade exporten till närliggande europeiska marknader, exempelvis Danmark och Polen. De totala exportvolymerna ökade samtidigt svagt (+0,8 %), vilket pekar på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer, trots förändringar i efterfrågan på olika marknader.
– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning. Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.
Företagen ökade importen – och drog sedan i handbromsen
Till skillnad från exporten ökade importen från USA kraftigt (+20,3 %). Samtidigt visar leveransdata att importen ökade tillfälligt i början av året, för att därefter minska successivt vilket tyder på att svenska företag började ställa om till andra leverantörer.
– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom. Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer. Det pekar på en övergång från kortsiktig riskhantering till en mer långsiktig anpassning av leverantörskedjorna, säger Theodora Papadimitropoulou.
Exporten skiftade mot högvärdiga varor
Omställningen syns även på produktnivå, där exporten växte inom högvärdiga och specialiserade segment – exempelvis ädelmetaller (+49,7 %), flygkomponenter (+38,5 %) och kopparprodukter (+11,5 %). Samtidigt minskade exporten inom mer cykliska industrivaror, såsom fordon (−10,3 %), mineralbränslen (−15,6 %) samt järn och stål och papper (cirka −7–8 %).
– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor. Samtidigt ser vi att bolag justerar vad de säljer och var de säljert, mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.
