Ökade krav på kostnadseffektivitet, hållbarhet och en smart resursanvändning är de främsta drivkrafterna bakom den ökade efterfrågan på mjukvaror för ruttplanering och optimering. SCE har träffat två experter på området – PTV Logistics Mark Ulrich och Lars Persson – för att fördjupa oss i ämnet.
– Den grönaste kilometern är den som inte körs. När vi minskar körsträcka, tomkörning och fordonstimmar minskar även kostnader och CO2-utsläpp, säger Mark Ulrich, som är Principal Product Manager på PTV Logistics.
Med andra ord går minskade kostnader och ökad hållbarhet för det mesta hand i hand, vilket onekligen är ett skäl bakom de snabbt ökande investeringarna i dessa planerings- och optimeringsmjukvaror. Ett annat är att den ökande bristen på transport- och logistikplanerare gör det nödvändigt att automatisera mer av det som idag görs manuellt.
– I Sverige är det fortfarande kostnader och resurseffektivitet som står i centrum för bolagens investeringar. Hållbarhet diskuteras, men ses mer som en bonus, konstaterar Lars Persson, som sedan snart ett år är Vice President Sales för PTV Logistics i Norden och Storbritannien.
Mark framhåller att olika länder driver hållbarhetsfrågan på olika sätt. Till exempel har femton större städer i Nederländerna redan infört förbud mot dieselleveranser i cityområden. Den typen av regelverk gör det nödvändigt för transportföretag och varuägare att anpassa både sina fordon och sin planering och optimering.
– Det handlar inte längre bara om att spara kilometer och tid. Vi måste också ta hänsyn till allt fler parametrar, såsom miljözoner, trängsel och tillgång till laddstationer. Här blir mjukvaror med avancerade algoritmer mer avgörande än någonsin, säger han.
Brist på transportplanerare
Den tilltagande förarbristen är välkänd, men under de senaste åren har även bristen på logistik- och transportplanerare blivit en allt större utmaning. Särskilt svårt är det att hitta personal som vill arbeta obekväma arbetstider. Lars Persson berättar om en dialog med ett företag med fler än 100 transportplanerare:
– Inledningsvis var deras fokus att minska antalet körda kilometer. Men vi insåg snabbt att den största utmaningen var att planeringen fortfarande gjordes manuellt i Excel. Genom att automatisera planeringsprocessen kunde de inte bara minska beroendet av planerare utan också flytta bryttiden för leveranser till senare och göra processen mer flexibel, säger Lars och framhåller att det kommer att behövas både dataanalytiker och transportplanerare i framtiden.
Från fasta områden till flexibla zoner
Mark förklarar att en betydande del av logistikföretagen fortfarande arbetar med statisk planering baserad på fasta leveransområden. Men med fler och fler säsongsvariationer i ordervolymerna behövs dynamisk planering.
– Med statisk planering riskerar vissa förare att bli överbelastade, medan andra har för lite att göra. Detta påverkar inte bara arbetsförhållandena utan även servicekvaliteten och naturligtvis kostnaderna. Med det vi kallar smart sektorisering kan vi anpassa depåernas serviceområden och leveranssektorer utifrån historik och prognoser, säger han.
– Dessa data överförs direkt in i den operativa planeringen. Vårt tillvägagångssätt introducerar flexibla sektoröverlappningar – zoner där algoritmen autonomt tilldelar order till den mest effektiva föraren. Transportplaneraren ställer in hur mycket zoner får överlappa för att uppnå önskad balans mellan driftstabilitet och effektivitet.
”Varuägare vill planera själva”
I Norden är det numera ganska få varuägare som har en egen flotta av transportfordon. Och även om merparten av transporterna köps in från externa transport- och logistikföretag så ökar viljan att själva ta kontroll över själva planeringen.
– Ta exempelvis dagligvaru- och drivmedelskedjor med mycket snäva leveranstidsfönster. För dem räcker det inte att överlåta allt till transportören, de behöver själva säkerställa att planerna håller, även om de inte äger lastbilarna, säger Lars.
I dessa fall planerar varuägaren fordonstyp, kapacitet, vikt och tid och lämnar därefter över planen till transportören, som sedan kan optimera sina egna resurser. På så sätt får varuägaren kostnadskontroll och förutsägbarhet, medan transportören maximerar nyttjandet av sina resurser.
Tekniska trösklar har sänkts
De tekniska trösklarna för att införa avancerad planering och optimering har sjunkit dramatiskt på ganska kort tid. Det som tidigare krävde stora investeringar och omfattande implementeringar kan numera göras till en betydligt lägre kostnad och på kortare tid.
– I dag kan företag börja smått via en molnlösning och växa stegvis. I PTV Logistics har vi dessutom en ”API-first-strategi” som gör det möjligt att integrera våra lösningar i befintliga system. På så vis kan vi leverera funktionalitet utan att kunden behöver byta hela sitt system. Det är en av våra stora styrkor, betonar Lars.
Robusta och motståndskraftiga leveranskedjor
Efter pandemin har behovet av mer robusta och motståndskraftiga leveranskedjor ökat markant, inte minst inom e-handeln och butikshandeln, där försörjningskedjorna ofta är långa och komplexa samtidigt som kraven på precision och leveransservice är högt ställda. Här ser Lars och Mark en starkt ökad efterfrågan på ruttplanering och optimering.
– Det här är inte en trend som blåser över. Komplexiteten i lastmile-leveranser växer hela tiden och utan integrerade optimeringsverktyg blir det svårt att hålla sina kundlöften med bibehållna marginaler. Att gå från manuella processer och statisk planering till automation och dynamisk planering är därför en tydlig trend, konstaterar Mark.
Logistikbranschen digitaliserar och automatiserar
Konkurrens, prispress, nya regelverk och ökade kundkrav tvingar logistikbranschen att tänka nytt. Ett av huvudspåren i branschens innovationsarbete är att digitalisera och automatisera. För PTV Logistics och många andra leverantörer av supply chain-mjukvara är detta en välkommen utveckling.
– För oss är kedjan med planering, optimering, exekvering och kontinuerliga förbättringar grunden för att erbjuda våra kunder lösningar som förbättrar både hållbarhet och lönsamhet, säger Mark. Lars nickar instämmande men menar att de nordiska marknaderna fortfarande primärt vill reducera sina kostnader och förbättra sin servicegrad.
– I Norden handlar mycket fortfarande om kostnad och leveransprecision, och vi ser en tydlig rörelse mot att fler vill ha kontroll över planeringen, även när de inte äger sin egen flotta. Det är dit vi är på väg.
—
Text och intervju Marika Karlöf och Stefan Karlöf
