AV JAMES STAFFORD
Internationell handel befinner sig i ett ovanligt skakigt läge. Tullar ändras snabbt, geopolitiska konflikter påverkar handelsvägar och regelverken blir alltmer omfattande. För många aktörer inom transport och tullhantering handlar utveckling inte längre bara om effektivitet utan om att överhuvudtaget hålla verksamheten i gång.
Även om oron är global märks den tydligast i Europa där handelssystemen är tätt sammanlänkade. Här är tre slutsatser från Descartes senaste undersökning med över 400 speditörer och logistikföretag. Studien visar hur behovet av stabilitet driver på både digitalisering och intresset för AI som ett sätt att hantera ökad osäkerhet.
1. Tullförändringar skapar nya krav på speditörer
Nordamerika har snabba och ibland oförutsägbara tullbeslut gjort att varuägare (importörer och exportörer) i allt högre grad lutar sig mot sina speditörer för analys och rådgivning. Speditörens roll har blivit mer strategisk. I Europa har utvecklingen gått långsammare. Här har många varuägare valt att behålla kontrollen över varuklassificering och tullbeslut internt, främst av rädsla för fel som kan leda till kännbara sanktionsavgifter. Men när regelverken förändras allt oftare och blir mer komplexa blir denna modell svårare att upprätthålla. Det öppnar ett tydligt fönster för europeiska speditörer att ta en större roll genom att erbjuda kvalificerat stöd inom tull och regelefterlevnad.
2. Geopolitiken slår hårdare mot Europa
Europa befinner sig i frontlinjen för flera av dagens geopolitiska spänningar. Effekterna märks direkt: handelsrutter påverkas, varuflöden försenas och osäkerheten kring leveranser ökar. I detta läge räcker det inte längre att optimera befintliga processer. Företag behöver arbeta mer med scenarier och bygga beredskap för störningar som i dag är mer regel än undantag. Förmågan att snabbt anpassa sig till nya regler och ändrade förutsättningar blir avgörande. De aktörer som har god överblick över risker och regelverk står starkare än de som fortfarande förlitar sig på manuella och mer fragmenterade arbetssätt.
3. Digitalisering går från vision till nödvändighet
Kundernas krav förändras snabbt. Varuägare förväntar sig realtidsinformation, full insyn i sina transporter och möjlighet att agera tidigt vid avvikelser. Det sätter ökad press på logistikbranschen att digitalisera. Här har Europa släpat efter, inte minst på grund av en fragmenterad marknad med många familjeägda små och medelstora företag. Begränsade investeringsutrymmen har gjort att teknik ofta fått stå tillbaka för den dagliga driften.
Men synsättet håller på att ändras. Digitalisering ses allt mindre som ett framtidsprojekt och allt mer som en grundförutsättning för att klara konkurrensen i en instabil omvärld. Ett företag kanske väljer mellan att investera 300 000 i digitalisering, eller leasa en extra lastbil i ett år – då vinner lastbilen ofta. Men medvetenheten om teknikens avgörande betydelse växer, och budgeten för digitalisering kommer att öka. Även europeiska företag i vår studie identifierar teknik som det viktigaste området för att vinna konkurrensfördelar. Artificiell intelligens (AI) börjar också ta en mer praktisk roll. Automatisering av repetitiva uppgifter, bättre tolkning av regelverk och stärkt regelefterlevnad gör AI till ett konkret stöd. Än så länge sker införandet försiktigt, men trösklarna sjunker i takt med att lösningarna mognar.
Två vägval för branschen
Utvecklingen pekar mot ett tydligt vägskäl för europeiska speditörer och tullombud. Vissa väljer en defensiv strategi med fokus på kostnadskontroll. Andra satsar på teknik och automatisering för att bli mer flexibla och relevanta för sina kunder. På sikt är det sannolikt den senare gruppen som står starkast. De som lyckas hantera regelkrångel och geopolitisk osäkerhet på ett smart sätt kan göra komplexiteten till en konkurrensfördel och därmed forma speditörens nya roll i den internationella handeln.
—
James Stafford är Sales Director EMEA på Descartes.
