Störningar, flaskhalsar och geopolitisk turbulens har gjort transportfrågorna mer affärskritiska än någonsin. Samtidigt är transportområdet fortfarande underprioriterat i många organisationer. På ett fullsatt SCE Talk under Logistics & Automation i Kista, samlade Supply Chain Effect en panel bestående av Per Olof Arnäs (Tekn. Doktor i Logistik), Mattias Norin (vd, Sonat), Niklas Danielsson (Business Unit Manager, IMI Supply Chain Solutions) och Daniel Ljungberg (CEO, 4PL Central Station Nordic) för att prata om värdeskapande Transportation Management. Se det filmade panelsamtalet här eller läs vår korta sammanfattning nedan.
En rörig värld ställer om flödena
Efter år av pandemi, krig och handelspolitiska spänningar har transporterna gått från bakgrundsbrus till strategisk kärnfråga. Leveranskedjor som tidigare var optimerade för kostnad och skala måste nu klara snabba kast, alternativa rutter och kortare beslutshorisonter. Den geopolitiska verkligheten är mer skakig än många tänkt sig, konstaterar Mattias Norin:
– Det är en väldigt rörig geopolitisk situation som ställer till det rejält för vareförsörjningen. Resiliens blir avgörande, med redundans, flexibilitet och bättre samarbete. Daniel Ljungberg ser samma mönster i kunduppdragen: den regionalisering som talats om länge sker nu gradvis i praktiken, menar han:
– Asien till Asien, Europa för Europa, Amerika till Amerika. Covid och kriget i Ukraina blottade svagheterna i de globala kedjorna, nu flyttas tyngdpunkten närmare marknaderna.
Digitalisering eller bara ”datorisering”?
Intresset för system har ökat tydligt sedan pandemin; investeringar i visibilitetsplattformar och TMS har tagit fart. Men Per Olof Arnäs varnar för att nöja sig med ”asfalterade kostigar”:
– Vi lägger ett digitalt lager ovanpå gamla arbetssätt. Riktig digitalisering kräver att det fysiska systemet faktiskt kan agera på den nya informationen. Det räcker inte att veta att två förare borde mötas på en parkering och flytta en pall – vi måste kunna få det att hända i tid.
Niklas Danielsson pekar också på glappen mellan systemen:
– Det finns mycket att vinna på integrerad kommunikation i leveransprocessen. Med visibilitet och machine learning kan störningar identifieras tidigare och hanteras smartare, men först när systemen faktiskt pratar med varandra.
Vidga systemgränsen – från transport till flöde
Trots att transporterna ofta står för mer än hälften av logistikens totala kostnader behandlas de fortfarande som en separat funktion – upphandlad, utförd och optimerad i ett eget stuprör. Det gör att helhetsperspektivet går förlorat och att värdefulla synergier uteblir.
Ett återkommande hinder är just att transportköp isoleras från resten av försörjningskedjan. Per OlofFarnäs beskriver problemet så här:
– Transportören vet det som står på fraktsedeln: vart, när, hur mycket. Varuägaren vet varför. När transportören kliver in sist i kedjan med ett hårt SLA är nästan alla parametrar redan låsta. Värdet uppstår när varuägare och transportör planerar tillsammans – och när vi koordinerar över vertikaler. Daniel Ljungberg håller med och fyller i:
– Det måste börja hos varuägaren. Koppla S&OP närmare transporterna, ta ett större grepp och driv linehauls själv om det behövs, med lokala åkerier på sista milen. Det kräver system, data och nya processer, där 4PL ofta blir katalysatorn.
Kostnadsfixeringens pris – och flexibilitet som valuta
Trots att transporter ofta står för 50–60 procent av logistikkostnaden och 10–15 provent av totalkostnaden i många verksamheter, mäts transportinköp fortfarande nästan uteslutande på lägsta pris.
– För inköparen är frakten 100 procent av budgeten och bonusen sitter i tre procents besparing. Men kanske borde vi betala ytterligare två procent för att få ett flexiblare system med lägre klimatavtryck och bättre totalkostnad. Det kräver beslut över inköpsnivån, menar Per Olof, och han vill se flexibilitet som en egen valuta.
– Om du hjälper mig att spara en timme, då ska det vara värt något. Sätter vi pris på flexibilitet kan systemet anpassa sig till dagens förutsättningar, inte gårdagens avtal.
Mattias Norin påminner också om kundperspektivet:
– Vi underskattar ofta transporternas del i kundnöjdheten. Service-KPI:er finns, men kopplingen till transportprestanda mäts svagt utanför e-handeln. Det leder till suboptimering mellan sälj/kundservice och supply.
Marknadens logik och ineffektivitetens vardag
Dagens spelplan skapar ibland absurda mönster. Per Olof Arnäs nämner hemleveranser med ett dussin likvärdiga alternativ till samma lilla ort:
– Ingen tjänar pengar på det. Det blir överutbud i sistamilen medan mottagaren i praktiken får samma service. Samtidigt råder just nu obalans, för lite gods och för mycket kapacitet, vilket gör det lockande att pressa pris ytterligare.
– Det är ett bra läge att upphandla. Men om allt reduceras till pris tappar vi chansen att bygga långsiktiga, kollaborativa relationer, tillägger Daniel Ljungberg.
Från ord till handling – vad gör vi nu?
Värdeskapande Transportation Management handlar mindre om nästa RFQ och mer om att rita om systemgränsen. När varuägare, 4PL, transportörer och teknikleverantörer delar data, planerar tillsammans och sätter pris på flexibilitet kan kedjan bli både robustare och mer lönsam. Då slutar digitalisering vara ”datorisering”, och blir verklig förmåga att agera på information i tid.
Panelen återkommer till tre nödvändiga faktorer för framgång: kompetens, delad data och gemensam planering.
1. Kompetens
– Folk i beslutsfattande roller behöver förstå vad modern teknik möjliggör. Valutan är information, säger Per Olof, och Mattias fyller i:
– Det krävs inte en doktorsexamen i AI. börja med de enklare, näraliggande kompetensen och nyttja befintliga visibilitetslösningar fullt ut.
2. Data & integration
– Stäng glappen mellan systemen. Med integrerad kommunikation och ML upptäcker vi avvikelser tidigare, då hinner vi faktiskt göra något, säger Niklas Danielsson.
3. Gemensam planering
– Se hela kedjan, inte transporten isolerat. Testa partnerskap framför prispress: definiera era mål, bjud in transportören och lös problemen tillsammans, säger Daniel.
—
Text Marika Karlöf
