AV JACKSON WOOD
Mellan den 20 januari och den 15 december 2025 insamlade den amerikanska tull- och gränsskyddsmyndigheten – U.S. Customs and Border Protection (CBP) – rekordhöga 200 miljarder dollar i tullintäkter. Detta sätter ljuset på den kraftfulla tillämpningen och ökade granskningen som den nuvarande administrationen tillämpar på den gränsöverskridande handeln.
Med importtullar som en högsta prioritet för det amerikanska justitiedepartementet har importörer och logistikintensiva företag som saknar en solid efterlevnadsstrategi och en stark due diligence-process skäl att oroa sig. Den amerikanska regeringen gör allt för att maximera tullintäkterna och motverka ohederliga aktörer som försöker kringgå tullarna. En ny tvärpolitisk arbetsgrupp för handelsbedrägerier Trade Fraud Task Force (TFTF) sammanför justitiedepartementets civila och straffrättsliga avdelningar, departementet för inrikes säkerhet (Dept. of Homeland Secutity) och CBP för att ”aggressivt vidta åtgärder mot alla parter som försöker kringgå tullar och andra avgifter, samt smugglare som försöker importera förbjudna varor till den amerikanska ekonomin”. Det amerikanska justitiedepartementet utökade också sitt visselblåsarprogram till att omfatta ”handels-, tull- och tullbedrägerier av företag”, inklusive ett ”e-anklagelseprogram” som gör det möjligt för handelssamhället och allmänheten att rapportera misstänkta handelsöverträdelser via en digital portal.
Tullundandraganden
Justitiedepartementet och CBP har mycket att göra eftersom bedragare genomför väl kalkylerade planer för att kringgå tullar och avgifter, ofta i massiv skala. Exempelvis anklagades nyligen ett indonesiskt smyckesföretag för att ha genomfört en årslång plan för att undvika att betala över 86 miljoner dollar i tullar och avgifter på en smyckesimport till ett värde av 1,2 miljarder dollar. Ohederliga aktörer är kreativa när det gäller att undvika att tullarna och i praktiken lura myndigheterna genom:
- Undervärdering av varor;
- Felklassificering av Harmonized Tariff Schedule (HTS)-koder;
- Felaktig deklaration av ursprungsland;
- Omlastning (överföring av varor från ett transportsätt till ett annat – ofta från ett fartyg eller en hamn till ett annat – under deras resa från ursprung till destination för att undvika tullar);
- Undvikande av antidumpnings- och utjämningstullar;
- Olagliga skalbolag;
- ”Dubbeldippning” genom att begära mer än ett tullundantag;
- Missbruk av specialprogram och utrikeshandelsavtal.
Lagens starka arm
I takt med att ohederliga aktörer blir djärvare och listigare vad gäller tullundandragande har myndigheterna intensifierat sitt eget arbete för att motverka fusk. Justitiedepartementets visselblåsarprogram har visat sig vara ett bra verktyg, som medfört att antalet rapporter om påstått tullundandragande ökade med 160 procent under mars-april 2025, jämfört med året innan.
Dataanalys och artificiell intelligens
Utöver visselblåsartips använder amerikanska myndigheter i allt högre grad även verktyg för dataanalys och artificiell intelligens för att genomföra revisioner, upptäcka avvikelser och utreda fall av tullundandragande. Till exempel utnyttjar CBP AI för att effektivare upptäcka olaglig omlastning i globala leveranskedjor. I takt med att USA:s justitiedepartement ökar sina verkställighetsinsatser har de också ökat sitt arbete med att motverka brott mot importregler. Historiskt sett förlitade sig CBP i hög grad på administrativa åtgärder som böter, vite och förhandlingar. Idag har dock justitiedepartement börjat att hantera tullbedrägerierna på den civila och straffrättsliga arenan, vilket gör att företag riskerar att få betala betydande skadestånd och böter på miljontals dollar.
Riskerar höga straff
Både företag och individer – inklusive chefer, efterlevnadsansvariga och tullombud – granskas noga och är straffansvariga om ett systematiskt tullundandragande konstateras. Exempelvis har chefer på två företag åtalats för att ha sålt gaffeltruckar med kinesiskt ursprung som ”Made in America” och undervärderat kostnaden för utrustningen med hjälp av falska fakturor. Syftet var att slippa betala 1 miljon dollar i tullar, vilket nu kan resultera i långa fängelsestraff och höga böter.
Omprövning av regelefterlevnad
Med CBP:s närmare granskning av efterlevnadspraxis och strängare verkställande av överträdelser måste importörer förbättra sina efterlevnadsstrategier och system, vilket givetvis även gäller för alla utländska, inklusive svenska, företag som bedriver importverksamhet i USA. Manuella försök att undandra sig tullar – oavsett om det gäller att ”kreativt” välja HTS-koder*, aggressiva strategier för att reducera tullar som saknar tillräcklig dokumentation eller komplexa och svårkontrollerade leverantörsstrukturer – är idag mer benägna än någonsin att upptäckas och ifrågasättas och leda till straffrättsliga, ekonomiska och imagemässiga skador.
Snabbare anpassning
Mot bakgrund av den allt intensivare granskningen måste handels- och logistikfokuserade företag kunna anpassa sig till snabbt föränderliga tullar och finjustera sin efterlevnad med hänsyn till förändringar i de landspecifika, sektorspecifika tullar samt de strafftullar som kan omforma kostnadsstrukturer över en natt. Med tanke på att moderna leveranskedjor sträcker sig över flera produktionssteg och länder, vart och ett med sina egna tullbestämmelser, undantag och ursprungsregler, behöver importörer också förstå alla dessa komplexa gränsöverskridande regler och hur de påverkar deras egen efterlevnad.
Krävs centraliserade verktyg
Med komplexiteten och osäkerheten i dagens handelspolitik riskerar importörer som fortfarande förlitar sig på föråldrade efterlevnadspraxis – exempelvis att söka upp HTS-koder manuellt – sina globala handelsverksamheter och slösar tid, arbete och pengar. För att navigera rätt i dagens volatila globala handel med dess föränderliga tullar och tariffer, behöver efterlevnadsexperter använda centraliserade verktyg som kombinerar ett korrekt innehåll med automatiserade processer, flexibilitet och goda möjligheter till uppföljning och kontroll. År 2026 är en centraliserad, automatiserad och dokumenterad HTS-beslutsprocess en viktig del av en importörs efterlevnadsarbete. Integrerad mjukvara för HTS-koder – kopplad till ERP-system och till handels- och tullsystem gör det möjligt för importörer att med precision bedöma fraktkostnader genom omfattande sökningar av HTS-koder och korrekta beräkningar av totala hemtagningskostnader.
Fullständig visibilitet i supply chain
För att säkerställa transparens vad gäller ursprungsland och leveransrutt är det absolut nödvändigt med en fullständig insyn i supply chains – end-toend. Här är verifierade materialförteckningar och tydliga bevis som stöder ursprung och handelsavtal en nödvändighet. Företag måste också ha automatiserade verktyg för att dokumentera hur en internprissättning beräknats; fakturaavstämning, betalning, deklarerade värden samt för övervakning av avvikelser. Med analys av datadrivna rapporter kan företag säkerställa sin klassificering, värdering och godsets ursprung och över tid upptäcka när något avviker från det normala.
Mer resurser till USA:s tull
Det är tydligt att den nuvarande amerikanska administrationens arbete mot tullundandragande inte är en kortsiktig kampanj. Det är ett strategiskt skifte i hur handelskontrollen tillförs resurser och verkställs. Fyra miljarder dollar har avsatts till tullmyndigheten CBP för att rekrytera ytterligare 8 500 anställda och utbetala höga bonusar till tulltjänstemän. Detta i kombination med bildandet av TFTF, det utvidgade visselblåsarprogrammet samt den ökande användningen av FCA (fraktfri leverans av tullklarerade varor) samt den ökade användningen av straffrättsliga regelverk visar sammantaget att detta är en långsiktig strategi.
Nu gäller ”America first”
2026 kommer det amerikanska justitiedepartementet fokusera på att främja den handelspolitik som sammanfattas i uttrycket ”America first”. Här ska tullundandragande och tullbedrägerier förhindras med kraftfulla insatser för att stoppa bedrägerier vad gäller ursprungsland, HTS-klassificering och deklarerade varuvärden.
Proaktiv och flexibel
För att möta dessa insatser behöver alla importörer en proaktiv och flexibel efterlevnadsstrategi, som stöds av flexibel programvara för handelsefterlevnad och som erbjuder ett globalt handelsinnehåll i realtid och integrerar due diligence/verifiering vad gäller upphandling, inköp, logistik och val av partners. Med hjälp av datadrivna efterlevnadssystem kan företag försvara och motivera sina beslut vad gäller klassificering, värdering och ursprungsland och samtidigt säkerställa ett smidigt varuflöde, optimera sina tullkostnader och göra tullbesparingar.
* En HTS-kod (Harmonized Tariff Schedule) är ett 10-siffrigt, USA-specifikt nummer som används för att klassificera importerade varor och beräkna tullar.
—
Jackson Wood är Director of industry strategy, global trade intelligence på Descartes.
