AV VIKTOR BRANDON LEEK, PÄR FORSELL OCH LOTTA JOHANSSON
Internet of Things (IoT) myntades som begrepp vid millennieskiftet, och precis som för de flesta tekniska genombrott så har Amaras lag* visat sig vara applicerbar: ”Människor tenderar att öveskatta nya teknologiers effekt på kort sikt, men underskatta den på lång sikt”.
För 15 år sen var IoT en etikett som vi ständigt såg omkring oss, men där själva applikationerna ofta var begränsade i sin utformning och det var svårt att hitta en matchning mellan den data som överfördes och det värde som den kunde generera för användaren. Idag är det precis tvärtom; vi pratar knappt alls om IoT längre, samtidigt som det mesta runtomkring oss är uppkopplat och genererar ofantliga mängder data som i sin tur skapar goda förutsättningar för användaren att omvandla det till värde i sin egen verksamhet. Tyvärr går det inte en rak linje mellan data och verksamhetsvärde, utan typiskt sett behöver det passera genom fyra steg:
1. Registrering – relevant data fångas in.
2. Bearbetning – data konsolideras och kombineras till att bli relevanta KPIer.
3. Visualisering – avvikelser och trender synliggörs.
4. Agerande – en aktivitet triggas som skapar värde på både kort och lång sikt.
Trots att det är en fullständigt logisk ordning så orkar väldigt många verksamheter bara komma till steg två eller tre. Det vi ser är dessutom att ju mer data som registreras i det första steget, desto svårare är det att bli träffsäker i det fjärde steget då det både byggs in felkällor och blir svårare att hålla fokus. Här blir även tid en faktor som påverkar möjligheterna att skapa värde.
Du behöver vara snabb
Allt handlar därmed om att på så kort tid som möjligt gå från att data registreras till att en träffsäker och värdeskapande aktivitet triggas. Kunder som har den tekniska hårdvara som krävs för att via IoT fånga in data efterfrågar numera därför även en tjänst – en plattform och/eller mjukvara – som med hjälp av alltifrån benchmark till flaggning av avvikelser och konkret rådgivning skapar förutsättningar för ökat affärsvärde. I vår verksamhet kallar vi detta för ”connectivity services”, kort sagt tjänster för sammankoppling.
Connectivity inom internlogistik
Inom lager och materialhantering skapar uppkoppling och datainsamling förutsättningar för att eliminera slöseri (waste) och skapa en säkrare arbetsmiljö. Truckar, bansystem, plastmaskiner, kranar och annan automationsutrustning är numera alltid uppkopplade, liksom de hjälpmedel som används vid manuellt plock. Det innebär att det finns stora möjligheter att följa lagerprocesserna i realtid och agera på avvikelser. Med denna monitorering i realtid går det även att metodiskt analysera hur flöden och resultat förändras över tid och mellan säsonger, vilket i sin gör det enklare att planera och optimera verksamheten.
Tydligt värdeskapande
Det värde som kan skapas med hjälp av hårdvaror, uppkoppling och en mjukvara/plattform kan kategoriseras i fyra huvudgrupper:
• Flöden och nyttjandegrad kan optimeras, både genom realtidsstyrning och genom strukturella förändringar, vilket ger en ökad produktivitet.
• Underhållsbehov kan förutses och därmed förhindra stillestånd eller mer kostsamma/tidsödande insatser senare.
• Olyckor och skador kan undvikas, och i de fall där incidenter sker kan en korrekt analys av rotorsaker genomföras för att kontinuerligt minska frekvensen.
• Energioptimering som kan ge positiv effekt på batteriers livslängd, energiförbrukning och energikostnad genom smart styrning.
Detta är som sagt ingenting nytt. Vi lever redan i en uppkopplad värld, med tillgång till allt och alla med en knapptryckning. Däremot sätts nya, högre standarder kontinuerligt, vilket gör att det skett en förflyttning där det som har varit en konkurrensfördel numera är en hygienfaktor.
Erfarenheter av uppkopplade lagret
I vår verksamhet har vi sen 2018 valt att utrusta samtliga lagertruckar med teknik som samlar in alla tillgängliga data om vad som sker i lagret och hur trucken används. Tillsammans med data som hämtas från vårt affärssystem ger detta vår kund en heltäckande bild av sin truckflotta och dess användning, energikonsumtion med mera. Information som kan användas i den egna verksamhetsutvecklingen.
Drivkrafter för uppkoppling
När kunder pratar med oss om vad de har för behov, och vad det är som gör att de vill koppla upp sig mot våra tjänster, kan vi identifiera olika drivkrafter som vi lite förenklat nedan klassificerar i tre olika intressentgrupper:
Säkerhetsfokus
- Få full koll på behörigheter.
- Göra rotorsaksanalyser på alla incidenter/tillbud direkt när de skett.
- Säkerställa att daglig tillsyn utförs.
- Konfigurera parametrar såsom hastighet, beroende på förare.
Optimering & produktivitet
- Få full kontroll på nyttjandegrad.
- Jämföra körmönster mellan olika förare.
- Förstå hur variationer över dagen och mellan säsonger påverkar behovet av flexibilitet.
- Hitta möjligheter att styra så att truckar kan flytta mellan avdelningar eller anläggningar baserat på behov.
Ordning & reda
- Få full kontroll på sina avtal.
- Enkelt hitta och bryta ner sina kostnader.
- Göra inventering av truckflottan smidigt.
De flesta kunder har självklart en kombination av ovanstående drivkrafter, men det finns oftast en som sticker ut lite extra och är den som från början triggar intresset. Den kund som har kommit längst i sitt arbete med att till fullo dra nytta av potentialen är en av Storbritanniens ledande retailers som tillsammans med rådgivare från Toyota Material Handling har satt upp ett intralogistics control tower där de med hjälp av skräddarsydda rapporter kan följa och analysera sin flotta av över 2 200 truckar. Parallellt med att lågt hängande frukter kunde plockas relativt omgående med hjälp av den insamlade informationen, så sattes ett ambitiöst arbete i gång för att under tolv månader kartlägga hur nyttjandegrad, kostnader, körning, med mera skiljde sig åt över säsongsvariationer, mellan anläggningar, mellan förare, över tid på dygnet och mellan olika truckmodeller.
Effekter i flera dimensioner
Resultatet av en så pass omfattande analys ger effekter i flera dimensioner, där den direkta påverkan givetvis blir på hur truckflottan kan optimeras och vilken flexibilitet som kan byggas in för att bäst passa kundens verksamhet. Utöver den direkta påverkan identifieras även flera rotorsaker som kan förbättra säkerhet och produktivitet, exempelvis genom att adressera individuella utbildningsbehov, effekten av olika typer av ledning/styrning, behov av utjämning av flöden, flaskhalsar i verksamheten och områden/situationer med extra hög olycksrisk.
Den här utvecklingen – mot det datadrivna lagret – kommer att fortsätta och i takt med att det kommer ännu bättre verktyg för att samla in data och ännu smartare sätt att generera träffsäkra analyser, kommer potentialen att öka.
—
Viktor Brandon Leek är Logistics Solutions Director, Toyota Material Handling Sweden.
Pär Forsell är Solution & Training Manager, Toyota Material Handling Sweden.
Lotta Johansson är Product Manager Connectivity, Toyota Material Handling Sweden.
* ”Amaras lag” är ett talesätt som myntades under1980-talet av framtidsforskaren Roy Amara (1925-2007). Talesättet beskriver hur människor tenderar att överskatta effekten av en ny teknik på kort sikt, samtidigt som de underskattar dess långsiktiga effekt. Det innebär att vi ofta ser till det omedelbara resultatet och missar de långsiktiga konsekvenserna, både positiva och negativa. Källor: Wikipedia och ChatGTP,