– Behovet av koordinering och flödesorientering i och mellan företag är större än någonsin, inte minst för att driva den förändring som krävs för att göra försörjningskedjorna mer resurseffektiva och hållbara.
Det säger Mats Abrahamsson som är professor i logistik på Linköpings universitet. Hans forskning har sedan länge fokuserat på logistikens betydelse i företagsstrategin och som medel för ökad tillväxt, lönsamhet och hållbarhet.
– Tidigare handlade logistik och supply chain management mest om att reducera kostnader och optimera leveransservice. Idag gäller det mer än någonsin att de företag som kan ta kommandot över sin supply chain verkligen gör det, eftersom det är en förutsättning för att kunna förändra och ställa om, exempelvis till en mer fossilfri verksamhet, säger Mats som menar att företag utifrån sin ”rådighet” i försörjningskedjan har makt att förändra.
Billig logistik ger kortsiktigt agerande
Under lång tid har det varit billigt att köpa transporter samtidigt som räntan har varit låg och den globala tillgängligheten till produkter har varit god. Sammantaget har dessa faktorer gjort att logistiken har varit billig, vilket har drivit fram ett mer kortsiktigt och transaktionsorienterat beteende i många branscher.
– När vi nu ser att räntorna etableras på en lite högre nivå och transporterna blir dyrare bör det logiskt sett öka intresset för supply chain management, det vill säga gränsöverskridande samarbeten och koordinering mellan köpande och säljande företag. Förhoppningsvis bidrar detta till mer av långsiktighet, gemensam planering och gemensamma investeringar i supply chains. Dessvärre övertrumfas detta ofta av en jakt på kortsiktiga vinster, exempelvis lägre inköpspris eller lägre transportkostnad per produkt/enhet. De mer långsiktiga strukturer och samarbeten som är grunden för supply chain management och som är nödvändiga för att omställningen till fossilfria transporter ska ta fart på riktigt, kommer ofta i skymundan, säger Mats och fortsätter:
– Här gäller det att hitta rätt balans mellan kortsiktiga företagsekonomiska realiteter och det som ska ge konkurrenskraft och lönsamhet på längre sikt. Det handlar lika mycket om digitalisering och tillgång till data som om att utveckla förtroendebaserade affärsrelationer. Att skapa förutsättningar för exempelvis ett transportföretag att kunna investera i fossilfria fordon, genom att erbjuda längre transportavtal eller att balansera de lager som finns totalt sett i kedjan, för att maximera tillgänglighet till slutkund med lägsta möjliga miljöbelastning, är två exempel på sådana åtgärder.
Kanalkapten för supply chain
För att ta ett helhetsgrepp över försörjningskedjan krävs både den nödvändiga systemsynen och förmågan att analysera stora logistiksystem. Det behövs även en vilja att ta kommandot i sin supply chain. Här efterlyser Mats Abrahamsson att fler organisationer och personer antar rollen som kanalkapten i supply chain.
– En kanalkapten, eller supply chain channel captain, kan avse både en organisation och en individ som har ansvaret för att orkestrera logistiksystemet i sin helhet. Här ingår att utforma, utveckla och upprätthålla en effektiv försörjningskedja genom att bygga relationerna med andra aktörer i sin supply chain, uppströms och nedströms. Organisationer som axlar rollen som kanalkapten behöver vara en betydelsefull aktör som genom hög kompetens och kunskap om logistik tar beslutanderätten i sin supply chain, och tillämpar den på ett sådant sätt att relationer mellan företag underlättas och orkestreras – i stället för tvärtom, säger Mats.
Makt att skapa positiv förändring
Han understryker att detta delvis handlar om maktrelationer, men att makt i detta sammanhang ska ses i termer av rådighet och en viktig möjliggörare och drivkraft för att utveckla och skapa en ökad konkurrenskraft för alla aktörer i försörjningskedjan baserat på ett win-win-tänkande.
– Att inte ha en kanalkapten i ett logistiksystem kan vara ett direkt hinder för förändring och omställning. Det leder till en ökad kostnadspress och en utarmning av de resurser som behövs för att investera i effektiv logistik, men även till att den senaste tekniken för till exempel fossilfrihet inte kommer till användning. Utmaningen här är att kanalkaptenen får det mandat som är nödvändigt för att driva supply chain-frågorna tillräckligt kraftfullt och för att effektivisera gränssnitten mellan aktörerna, istället för att ensidigt optimera den egna verksamheten.
”Funktionerna vinner över matrisen”
Men supply chain management och systemsyn behövs även internt i företagen, mellan varuförsörjning, produktion och distribution. När en supply chain-ansvarig försöker genomdriva funktionsöverskridande och flödesorienterade initiativ internt i ett företag, är det fortfarande alltför ofta funktionerna och kortsiktiga vinster som tar hem segern, konstaterar Mats.
Kort sagt, det är en evig utmaning för logistik och supply chain att få det genomslag och den beslutsmakt som krävs för att överbrygga organisatoriska hinder och för att introducera gemensam planering och gemensamt agerande – internt mellan avdelningar och externt mellan företag.
– Det går åt rätt håll, men fortfarande är supply chain sällan representerat i de högsta ledningsfunktionerna. Dessutom finns det en övertro på att data och mätning automatiskt leder till förändring, att ”det som mäts blir gjort”. Det kanske fungerar på aktivitetsnivå, men dessvärre inte i större system, som en supply chain. Problemet är dock inte brist på data i supply chain utan avsaknaden av analys och gemensam planering och orkestrering av systemet som helhet.
Channel Captain
En kanalkapten, ”channel captain” är en person eller organisation inom en distributionskanal eller supply chain som har en ledande roll i att koordinera och styra aktiviteter mellan olika aktörer, till exempel tillverkare, distributörer, återförsäljare och kunder och ansvarar ofta för att optimera den gemensamma kanalens prestanda, främja samarbete och kommunikation mellan parterna för att uppnå gemensamma mål. Typiska uppgifter för en channel captain kan inkludera att utveckla gemensamma strategier, koordinera samarbeten, lösa konflikter och säkerställa att rätt information och resurser flödar mellan parterna.
