Ett pussel av tekniker, ett ekosystem av aktörer med olika drivkrafter och affärsmöjligheter.

Elektrifiering – en socioteknisk omställning med breda konsekvenser för logistiksektorn

AV HENRIK GILLSTRÖM, MAGNUS BLINGE, MARIA HUGE-BRODIN, SABRINA BRUNNER, JORGE GUTIERREZ CHIRIBOGA, MY JOBRANT OCH UNI SALLNÄS

Elektrifieringen av vägtransporter är en avgörande komponent i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Övergången påverkar inte bara teknologin utan hela ekosystemet av aktörer. Denna artikel, baserad på forskning från avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet, belyser elektrifieringens effekter ur ett systemperspektiv – med fokus på relationer mellan aktörer, åkerier, transportköpare, laddningsoperatörer samt fordonstillverkare.

Elektrifiering är inte en enhetlig lösning, utan ett spektrum av teknologier som utvecklas parallellt: batterielektriska lastbilar, elvägar, vätgasdrivna motorer, bränsleceller och batteribyte. Dessa teknologier kommer sannolikt att samexistera i olika konfigurationer beroende på regionala förutsättningar som energitillgång, infrastrukturens mognad och ekonomisk bärkraft. I Europa pekar utvecklingen mot att batterielektriska lastbilar blir dominerande, men alternativa lösningar kan vara avgörande för fjärrtransporter och områden med begränsad nätkapacitet, där även biobränslen utgör ett möjligt alternativ. I denna artikel tar vi dock primärt utgångspunkt i batterielektriska lastbilar.

Elektrifieringens teknologier och systempåverkan

Valet av teknologi påverkar hela logistiksystemet – från hur försörjningskedjor utformas till vilka aktörer som får inflytande. Nya aktörer som energibolag, laddoperatörer och digitala infrastrukturoperatörer träder in i transportsystemet, vilket kräver nya former av samordning och styrning. Elektrifieringen är därmed inte bara en teknisk omställning, utan en socioteknisk transformation som kräver integration av tekniska, institutionella och ekonomiska dimensioner.

Ekosystem av aktörer

För att förstå elektrifieringens fulla påverkan krävs att blicken lyfts från teknologin i sig och riktas mot det bredare ekosystem av aktörer som tillsammans formar framtidens transportsystem. Elektrifieringen innebär inte bara nya tekniska lösningar, utan också förändrade roller, relationer och ansvarsfördelning. Åkerier står inför stora investeringar och operativa utmaningar, transportköpare omdefinierar sin roll från passiva beställare till aktiva möjliggörare, och laddningsansvariga aktörer växer fram som en strategisk komponent i infrastrukturen. Fordonstillverkare befinner sig mitt i ett omfattande teknikskifte och spelar en nyckelroll i att utveckla och tillgängliggöra eldrivna fordon. I den följande texten fördjupar vi oss i dessa perspektiv för att belysa hur elektrifieringen Omformar logistikens praktik och samspel.

Relationer som nyckel till kunskapsbyggande

Relationer mellan aktörer i logistiksystemet är alltid viktigt. Forskning inom en lång rad projekt har visat att det är just genom interaktion mellan aktörer som olika hållbarhetslösningar får utrymme och finansiering kan frodas och spridas vidare. Särskilt betydelsefullt är det inom elektrifieringen, av flera skäl, där komplexitet och osäkerhet är centrala. Elektrifieringen av logistiksystemen innebär att interaktion behövs med fler aktörer än traditionellt. Fordonstillverkarnas roll blir allt viktigare, och logistikföretag som bygger nära relationer med fordonstillverkare både erhåller och bidrar med kunskap kring den nya tekniken och dess användning. Aktörer inom elförsörjning och laddning är i sin tur exempel på nya aktörer, som med traditionella lösningar ”bara funnits där” (bensinmackar). Relationer med dessa läggs till den vanliga uppsättningen av relationer. Samtidigt kan inte tidigare relationer bytas ut, då fordonsflottor byts ut successivt och relationer med leverantörer av olika teknik och energi måste hanteras samtidigt.

Samarbete och förtroende centralt

Osäkerheten i utvecklingen relaterar till innehåll och tid. Innehållsmässig osäkerhet innebär att man inte vet vilken teknik (batterielektriska lastbilar,  vätgas, traditionell, biogas eller annat) som ska prioriteras, och tidsmässigt är utvecklingen väldigt svår att förutsäga. Genom att nyckelaktörer jobbar tillsammans ökas möjligheterna att hantera osäkerheterna. Förtroende för varandras kompetens är central, och den byggs ofta över tid, och framgångsrika logistikaktörer ser detta som en investering. Överlag krävs mycket uppbyggnad av ny kunskap, och här spelar relationerna mellan l logistikaktörerna stor roll för att få tillgång till andra aktörers kunskap, och för att få utrymme att tillsamman bygga ny kunskap. För åkerier med små resurser är detta särskilt utmanande – tiden och kapaciteten att bygga relationer är begränsad. Men relationer är också en väg till kunskap, stöd och gemensam problemlösning. Logistikaktörernas förmåga att bygga och underhålla relationer kommer att vara avgörande för hur väl elektrifieringen  lyckas – och i förlängningen för samhällets förmåga att nå klimatmålen.

Åkeriets utmaningar och möjligheter

För åkerier innebär elektrifieringen en rad praktiska och ekonomiska utmaningar. Batterielektriska lastbilar är dyra i inköp, särskilt de tunga modellerna, vilket gör leasing till ett attraktivt alternativ. Även om driftkostnaderna är lägre, krävs hög nyttjandegrad – exempelvis körning i flera skift – för att investeringarna ska bli lönsamma. I praktiken är detta svårt att uppnå, särskilt för mindre åkerier. En annan utmaning är laddinfrastrukturen. Bristen på publik laddning för tunga fordon gör att många åkare tvingas investera i egna laddstationer. Detta innebär höga initiala kostnader, men kan även ge fördelar som lägre energikostnader och ökad kontroll över drift. Samtidigt är många åkerier små företag med begränsade resurser och låga marginaler, vilket gör det svårt att bära dessa investeringar på egen hand. För att elektrifieringen ska bli möjlig krävs samarbete – särskilt med transportköpare som genom sin kravställning, betalningsvilja och vilja till förändring kan skapa förutsättningar för investeringar. Även lastbilscentraler, tillverkare och andra aktörer är viktiga partners. Politisk stabilitet och långsiktigt stöd är avgörande för att ge branschen tid att ställa om och sprida riskerna.

Transportköparens förändrade roll

Transportköpare har traditionellt sett transporter som en kostnadspost – något som outsourcas för att förenkla verksamheten. Elektrifieringen förändrar detta synsätt. För att köpa transporttjänster med batterielektriska lastbilar krävs ett större engagemang: installation av laddinfrastruktur, anpassning av öppettider och logistikflöden, samt acceptans för högre kostnader. Trots dessa utmaningar är intresset stort. Många transportköpare ser elektrifiering som en nyckel för att nå sina hållbarhetsmål och stärka sitt varumärke. Forskning visar att förbättringar på transportsidan är en viktig del i den gröna omställningen, och att detta driver fram nya samarbetsformer med transportörer och logistikleverantörer. En intensiv lärandefas pågår, där transportköpare återigen engagerar sig i transportfrågor – inte bara som kunder, utan som medskapare av lösningar. Genom att ta en aktiv roll kan de bidra till att övervinna de ekonomiska och operativa hinder som elektrifieringen innebär.

Laddningens ekosystem och laddningsoperatören

Laddning av batterielektriska lastbilar kommer bli helt centralt, men det finns viktiga frågor som behöver hanteras, exempelvis vem som ska ansvara för att elen finns där den behövs. Trots att laddningsoperatören har en direkt avgörande roll är den relativt outforskad. Forskning visar att rollen inte är knuten till en viss aktör utan att det är en roll som kan fyllas av exempelvis logistikföretag, energibolag, drivmedelsstationer eller transportköpare. Detta beror delvis på att laddning kommer behöva ske på olika platser (vid terminaler, destinationer och längs vägnätet). Logistikföretag installerar egna laddare för att säkra drift, men ser också möjligheter att erbjuda publik laddning. Transportköpare kan erbjuda laddning vid sina lokaler för att underlätta elektrifiering. Drivmedelsstationer och energibolag ser laddning som ett sätt att bredda sin affär. Utmaningarna är dock betydande: långa ledtider för elnätsanslutning, komplexa tillståndsprocesser och behov av bokningssystem av laddare. För att skapa ett fungerande laddningssystem krävs samverkan mellan aktörer och förståelse för laddningsoperatörens strategiska betydelse.

Fordonstillverkaren i teknikskiftets centrum

Fordonstillverkare har en central roll i övergången till elektriska godstransporter. Genom sin tekniska kompetens och produktionskapacitet är de avgörande för att utveckla och tillgängliggöra de fordon som krävs för omställningen. Samtidigt befinner de sig själva mitt i ett omfattande teknikskifte, där elektrifieringen innebär nya krav på produktutveckling, affärsmodeller och interna arbetssätt. Tunga batteridrivna elfordon medför utmaningar för hela transportkedjan. Fordonstillverkare arbetar aktivt med att hantera dessa utmaningar – tekniskt, organisatoriskt och strategiskt – och har etablerat nya affärsenheter för att marknadsföra och sälja elfordon. Genom deltagande i pilotprojekt och systeminitiativ, ofta i samarbete med åkerier, logistikföretag och transportköpare, bidrar fordonstillverkare till kunskapsuppbyggnad och marknadsutveckling. Dessa projekt, som kan vara både marknadsdrivna och offentligt finansierade, fungerar som plattformar för att testa lösningar, bygga kompetens och skapa förutsättningar för en bredare elektrifiering. Utöver teknikutvecklingen handlar utmaningen för fordonstillverkare om att bygga upp nya interna processer och systemstöd som kan hantera den ökade komplexiteten. Elektrifieringen kräver nya kompetenser och ett förändrat arbetssätt – något som i sig är en omställning med långtgående konsekvenser för hela organisationen.

Avslutande reflektion – samverkan som drivkraft i elektrifieringens ekosystem

Elektrifieringen av vägtransporter är inte en isolerad teknisk förändring, utan en omfattande omställning som kräver att aktörer inom hela logistiksystemet agerar tillsammans. Logistiksystemet innefattar dessutom flera aktörer som traditionellt inte haft någon framträdande roll i logistiksystemen, så som fordonstillverkare och laddningsoperatörer. Genom att förstå och utveckla befintliga såväl som nya relationer, dela kunskap och ta gemensamt ansvar för investeringar och infrastruktur, kan sektorn navigera den komplexitet och de osäkerheter som följer med omställningen. Det är genom samverkan mellan nyckelspelare som elektrifieringen kan bli både praktiskt genomförbar och strategiskt hållbar.

……..

Samtliga författare har helt eller delvis en tjänst vid Linköpings universitet. Henrik Gillström är universitetslektor i miljölogistik, Magnus Blinge är adjungerad professor, Maria Huge-Brodin är professor i miljölogistik, Sabrina Brunner är doktorand inom logistik, Jorge Gutierrez Chiriboga är industridoktorand inom logistik, My Jobrant är doktorand inom logistik och Uni Sallnäs är biträdande professor i miljölogistik. 

Fler nyheter

Elektrifiering – en socioteknisk omställning med breda konsekvenser för logistiksektorn

Elektrifieringen av vägtransporter är en avgörande komponent i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Övergången påverkar inte bara teknologin utan hela ekosystemet av aktörer. Denna artikel, baserad på forskning från avdelningen för logistik- och kvalitetsutveckling vid Linköpings universitet, belyser elektrifieringens effekter ur ett systemperspektiv – med fokus på relationer mellan aktörer, åkerier, transportköpare, laddningsoperatörer samt fordonstillverkare.

Läs mer »