Speed Group utökar användningen av PipeChains molnbaserade tullsystem

Speed ​​Group har tecknat ett avtal med PipeChain för en utökad användning av PipeChains molnbaserade lösningssvit för tullagerhantering. Enligt det nya avtalet kommer Speed ​​Group att hantera tullagerverksamheten och relaterad import- och exportadministration för ytterligare en av sina kunder.

Det nya uppdraget ökar antalet tullagerkunder hos Speed Group, som använder PipeChains plattform, och återspeglar ett långsiktigt partnerskap som kännetecknas av högkvalitativa leveranser, betydande värdeskapande för verksamheten och branschledande support. För Speed Group stärker partnerskapet med PipeChain förmågan att leverera heltäckande tullösningar.

– Vi är glada att kunna utöka vårt tullerbjudande med hjälp av PipeChains avancerade digitala plattform. Lösningen stärker regelefterlevnaden, säkerställer fullständig spårbarhet och förbättrar effektiviteten i gränsöverskridande flöden, samtidigt som vi kan förbli flexibla i hur vi hanterar returer, säger Johan Appelkvist, affärsutvecklingschef på Speed ​​Group.

PipeChain erbjuder en modern, molnbaserad tullösning med automatiska uppdateringar i enlighet med svenska och norska tullbestämmelser. Systemet ger full digital kontroll och transparens över tull- och tullagerprocesser, vilket möjliggör en effektiv och med regler överensstämmande hantering för företag med internationell verksamhet.

PipeChains mycket konfigurerbara och innovativa programvara för Collaborative Planning & Execution på global nivå hjälper företag inom både tillverkning, distribution och logistiktjänster att öka sina marginaler, förbättra servicenivåer och automatisera påfyllning med större precision och mindre ansträngning.

Martin & Servera storsatsar i Enköping – bygger ut med 5 000 kvadrat

Martin & Servera genomför nu en av sina största logistikinvesteringar på senare år. Satsningen uppges stärka kapaciteten, arbetsmiljön och Enköping som ett logistiknav i Martin & Serveras verksamhet. Den nya lagerdelen kommer även stärka bolagets kunderbjudande genom en mer effektiv logistik.

Med utbyggnaden kan Martin & Servera effektivisera varuhanteringen och öka sin direktdistribution till den viktiga Stockholmsmarknaden. Den nya trafiklösningen med separata in- och utfarter förbättrar säkerheten på området, samtidigt som fler uppställningsplatser ger bättre kapacitet för framtida elektrifiering av fordonsflottan. I tillbyggnaden ingår också en moderniserad avfallshantering och förbättrad arbetsmiljö i varmlagret.

– Utbyggnaden av lagret i Enköping är ett viktigt steg för oss för att säkra kapacitet och ytterligare vidareutveckla vårt redan starka kunderbjudande inom logistik. Den gör det möjligt att fortsätta växa samtidigt som vi optimerar våra volymer och skapar effektivitetsförbättringar inom både lager- och transportverksamheten, säger Per-Erik Kanström, vd för Martin & Servera Logistik.

I samband med projektet förlänger Martin & Servera sitt hyresavtal för fastigheten med cirka tio år – ett tydligt besked om att Enköping förblir en avgörande knutpunkt för verksamheten.

För platschefen Mattias Åhlin är projektet ett kvitto på det målmedvetna arbete som genomförts lokalt under flera år.

– Det här hade inte varit möjligt utan det stora engagemang som våra medarbetare visat. Vi har stärkt kvaliteten, ökat kundnöjdheten, minskat sjukfrånvaron, tagit större ansvar inom direktdistribution och nått effektivitetsförbättringar. Det har skapat förtroendet som ligger bakom beslutet, säger han.

Byggstart är planerad till första kvartalet 2026 och tillbyggnaden beräknas stå klar under första halvåret 2027.

”Den grönaste och lönsammaste kilometern är den som inte körs”

Ökade krav på kostnadseffektivitet, hållbarhet och en smart resursanvändning är de främsta drivkrafterna bakom den ökade efterfrågan på mjukvaror för ruttplanering och optimering. SCE har träffat två experter på området – PTV Logistics Mark Ulrich och Lars Persson – för att fördjupa oss i ämnet. 

– Den grönaste kilometern är den som inte körs. När vi minskar körsträcka, tomkörning och fordonstimmar minskar även kostnader och CO2-utsläpp, säger Mark Ulrich, som är Principal Product Manager på PTV Logistics.

Med andra ord går minskade kostnader och ökad hållbarhet för det mesta hand i hand, vilket onekligen är ett skäl bakom de snabbt ökande investeringarna i dessa planerings- och optimeringsmjukvaror. Ett annat är att den ökande bristen på transport- och logistikplanerare gör det nödvändigt att automatisera mer av det som idag görs manuellt. 

– I Sverige är det fortfarande kostnader och resurseffektivitet som står i centrum för bolagens investeringar. Hållbarhet diskuteras, men ses mer som en bonus, konstaterar Lars Persson, som sedan snart ett år är Vice President Sales för PTV Logistics i Norden och Storbritannien. 

Mark framhåller att olika länder driver hållbarhetsfrågan på olika sätt. Till exempel har femton större städer i Nederländerna redan infört förbud mot dieselleveranser i cityområden. Den typen av regelverk gör det nödvändigt för transportföretag och varuägare att anpassa både sina fordon och sin planering och optimering.

– Det handlar inte längre bara om att spara kilometer och tid. Vi måste också ta hänsyn till allt fler parametrar, såsom miljözoner, trängsel och tillgång till laddstationer. Här blir mjukvaror med avancerade algoritmer mer avgörande än någonsin, säger han.

Brist på transportplanerare

Den tilltagande förarbristen är välkänd, men under de senaste åren har även bristen på logistik- och transportplanerare blivit en allt större utmaning. Särskilt svårt är det att hitta personal som vill arbeta obekväma arbetstider. Lars Persson berättar om en dialog med ett företag med fler än 100  transportplanerare: 

– Inledningsvis var deras fokus att minska antalet körda kilometer. Men vi insåg snabbt att den största utmaningen var att planeringen fortfarande gjordes manuellt i Excel. Genom att automatisera planeringsprocessen kunde de inte bara minska beroendet av planerare utan också flytta bryttiden för leveranser till senare och göra processen mer flexibel, säger Lars och framhåller att det kommer att behövas både dataanalytiker och transportplanerare i framtiden.

Från fasta områden till flexibla zoner 

Mark förklarar att en betydande del av logistikföretagen fortfarande arbetar med statisk planering baserad på fasta leveransområden. Men med fler och fler säsongsvariationer i ordervolymerna behövs dynamisk planering.

– Med statisk planering riskerar vissa förare att bli överbelastade, medan andra har för lite att göra. Detta påverkar inte bara arbetsförhållandena utan även servicekvaliteten och naturligtvis kostnaderna. Med det vi kallar smart sektorisering kan vi anpassa depåernas serviceområden och leveranssektorer utifrån historik och prognoser, säger han.

– Dessa data överförs direkt in i den operativa planeringen. Vårt tillvägagångssätt introducerar flexibla sektoröverlappningar – zoner där algoritmen autonomt tilldelar order till den mest effektiva föraren. Transportplaneraren ställer in hur mycket zoner får överlappa för att uppnå önskad balans mellan driftstabilitet och effektivitet.

”Varuägare vill planera själva”

I Norden är det numera ganska få varuägare som har en egen flotta av transportfordon. Och även om merparten av transporterna köps in från externa transport- och logistikföretag så ökar viljan att själva ta kontroll över själva planeringen.

– Ta exempelvis dagligvaru- och drivmedelskedjor med mycket snäva leveranstidsfönster. För dem räcker det inte att överlåta allt till transportören, de behöver själva säkerställa att planerna håller, även om de inte äger lastbilarna, säger Lars.

I dessa fall planerar varuägaren fordonstyp, kapacitet, vikt och tid och lämnar därefter över planen till transportören, som sedan kan optimera sina egna resurser. På så sätt får varuägaren kostnadskontroll och förutsägbarhet, medan transportören maximerar nyttjandet av sina resurser.

Tekniska trösklar har sänkts

De tekniska trösklarna för att införa avancerad planering och optimering har sjunkit dramatiskt på ganska kort tid. Det som tidigare krävde stora investeringar och omfattande implementeringar kan numera göras till en betydligt lägre kostnad och på kortare tid. 

– I dag kan företag börja smått via en molnlösning och växa stegvis. I PTV Logistics har vi dessutom en ”API-first-strategi” som gör det möjligt att integrera våra lösningar i befintliga system. På så vis kan vi leverera funktionalitet utan att kunden behöver byta hela sitt system. Det är en av våra stora styrkor, betonar Lars. 

Robusta och motståndskraftiga leveranskedjor

Efter pandemin har behovet av mer robusta och motståndskraftiga leveranskedjor ökat markant, inte minst inom e-handeln och butikshandeln, där försörjningskedjorna ofta är långa och komplexa samtidigt som kraven på precision och leveransservice är högt ställda. Här ser Lars och Mark en starkt ökad efterfrågan på ruttplanering och optimering. 

– Det här är inte en trend som blåser över. Komplexiteten i lastmile-leveranser växer hela tiden och utan integrerade optimeringsverktyg blir det svårt att hålla sina kundlöften med bibehållna marginaler. Att gå från manuella processer och statisk planering till automation och dynamisk planering är därför en tydlig trend, konstaterar Mark. 

Logistikbranschen digitaliserar och automatiserar

Konkurrens, prispress, nya regelverk och ökade kundkrav tvingar logistikbranschen att tänka nytt. Ett av huvudspåren i branschens innovationsarbete är att digitalisera och automatisera. För PTV Logistics och många andra leverantörer av supply chain-mjukvara är detta en välkommen utveckling. 

– För oss är kedjan med planering, optimering, exekvering och kontinuerliga förbättringar grunden för att erbjuda våra kunder lösningar som förbättrar både hållbarhet och lönsamhet, säger Mark. Lars nickar instämmande men menar att de nordiska marknaderna fortfarande primärt vill reducera sina kostnader och förbättra sin servicegrad.

– I Norden handlar mycket fortfarande om kostnad och leveransprecision, och vi ser en tydlig rörelse mot att fler vill ha kontroll över planeringen, även när de inte äger sin egen flotta. Det är dit vi är på väg. 

Text och intervju Marika Karlöf och Stefan Karlöf

Nikolaj Bjørn Eriksen utsedd till Vice President Scandinavia i Element Logic

Ny regional struktur ska accelerera tillväxt och kundvärde i Skandinavien när Element Logic inför en ny organisationsstruktur i Europa, Mellanöstern och Afrika. Den skandinaviska regionala organisationen etableras för att skapa ett tydligare ledarskap, snabbare beslutsvägar och stärkt samarbete mellan Norge, Sverige och Danmark.

Element Logic har under de senaste åren expanderat kraftigt – från 12 till över 30 marknader – och levererat mer än 480 automationssystem i Europa. Den nya strukturen är ett steg i koncernens utveckling från en ledande nordisk spelare till ett globalt teknikbolag. Genom att samla Skandinavien i en gemensam region skapas större kundfokus, ökad agilitet och bättre förutsättningar att leverera allt från mindre projekt till komplexa automationslösningar. Den nya skandinaviska regionen kommer att omfatta cirka 170 medarbetare och ledas av Nikolaj Bjørn Eriksen, Vice President Scandinavia tillsammans med Anders Bohlin (Sales Director), Andreas Kristensen, (Customer Success Director) och Mads Stentoft (Delivery Director).

– Vi optimerar inte bara lagerprestanda, vi optimerar Element Logic för nästa generations tillväxt. Det här handlar om att förbättra hur vi arbetar, öka vår snabbhet och ge våra team verktygen för att lyckas. Vi förväntar oss att fortsätta växa i hela Skandinavien under 2026, säger Nikolaj Bjørn Eriksen, tillträdande Vice President Scandinavia.

Flera av regionens ledare tar nu större ansvar i den nya strukturen.

– Den skandinaviska marknaden utvecklas snabbt, och kunderna efterfrågar både hög flexibilitet och strategisk vägledning. Med en samlad regional struktur står vi ännu bättre rustade att möta behoven och jag ser fram emot att bygga vidare på det vi skapat och bidra till stark tillväxt i hela regionen, säger Anders Bohlin, tillträdande Sales Director Scandinavia.

Element Logic är ett globalt teknikföretag specialiserat på intelligent lagerautomation. Sedan företaget grundades 1985 har det vuxit till över 950 medarbetare i 30 länder och etablerat sig som den första – och ledande – AutoStore-partnern i världen.

WSJ: När USAs industri bromsar, blomstrar Kinas

Samtidigt som den amerikanska tillverkningsindustrin minskar sina inköp, blomstrar fabrikerna i Kina. Enligt Wall Street Journal (WSJ) uppvisar den kinesiska ekonomin en rekordhög industriproduktion och ett handelsöverskott trots handelskriget med USA.

WSJ uppger att kinesiska varuleveranser till Asien, Europa, Latinamerika och Afrika kompenserar för Trumps tullar på kinas export till USA. Kina rapporterade ett handelsöverskott av varor på mer än 1 trillion dollar (tusen miljarder kronor) fram till november i år, medan landets tillverkning under årets första 10 månader ökade med 7 procent jämfört med samma period 2024. Detta är en överraskande stark export som enligt WSJ tyder på att USA:s ansträngningar att begränsa rivalens ekonomiska och strategiska ambitioner och försvaga Kinas grepp om globala försörjningskedjor kan vara på väg att misslyckas.

Snabba och hållbara leveranser: Förhållningssätt till den omöjliga ekvationen


AV UNI SALLNÄS, SARA ROGERSON, VENDELA SANTÉN OCH HELLEKE HEIKKINEN 

Under pågående projekt ”Den snabba e-handeln – en motsats till den hållbara e-handeln?” har vi djupdykt i det spännande gränssnittet mellan tid och hållbarhet. Detta gränssnitt är inte helt okomplicerat, något vi visste när vi gick in i projektet och som vi fått bekräftat igen och igen under projektets gång. 

I denna artikel vill vi belysa delar av komplexiteten i förhållandet mellan tid och hållbarhet i e-handeln. Vi är inte ute efter att ge några pekpinnar eller säga ”så här ska man göra”, men vi önskar att problematisera gränssnittet utifrån det vi sett i våra studier under projektets gång. För att driva denna diskussion kommer vi att ta utgångspunkt i paradoxteori, en organisationsteori. Vi ska inte grotta ner oss alltför mycket i denna, men den ger oss en intressant utgångspunkt för våra analyser. Paradoxteori handlar om hur motsägelser kan samexistera och samtidigt driva utveckling*. I stället för att välja mellan två motstridiga mål, som stabilitet och förändring eller, i detta fall, snabba leveranser och hållbarhet, försöker man förstå hur båda kan vara viktiga samtidigt och hur spänningen mellan dem kan inspirera till nya lösningar. En paradox uppstår när två motsatta mål eller idéer möts, till exempel behovet av både kontroll och flexibilitet, och skapar en spänning som inte kan lösas, men som kan leda till lärande och utveckling.

Snabbhet och hållbarhet: En paradox!

Det finns omfattande forskning om både snabbhet och hållbarhet i leveranser. Mycket av denna forskning har fokuserat på att optimera snabbheten, och många hävdar att en sådan optimering kan minska körsträckor och därmed utsläpp. Men verkligheten är mer komplex. Flera aspekter bidrar till att skapa en spänning mellan snabbhet och miljövänlighet. Det finns flera exempel på denna problematik. I grunden kan snabba leveranser förstärka kundens impulsiva köpbeteende, vilket i sin tur kan leda till onödig konsumtion. Det uppstår också en konflikt när snabbheten minskar möjligheten till konsolidering och höga fyllnadsgrader, eftersom logistiksystemet inte hinner planera effektivt. Ett annat exempel är konsumentens val av transportsätt och planering. En konsument kan till exempel öka leveransens snabbhet genom att ta bilen enbart för att hämta ett paket hos ett ombud. Detta är miljömässigt sämre än om konsumenten hade valt att cykla, eller åtminstone samordnat resan med andra ärenden som ändå skulle göras. Båda dessa alternativ skulle sannolikt innebära att leveransen tog längre tid. Samtidigt visar både forskningslitteraturen och våra egna studier att det fortfarande finns ett starkt tryck på snabbhet inom e-handeln. Denna press skapar en inneboende spänning: medan snabbhet ofta uppfattas som en förbättring av kundupplevelsen, kan den samtidigt motverka hållbara logistiklösningar och bidra till ökad miljöbelastning. Vi är medvetna om att alla inte är överens om att det är en klar motsättning mellan snabbheten i e-handeln och hållbarheten. Dock hävdar vi att paradoxen finns, och detta är till och med en utgångspunkt i denna artikel. Vi är väl medvetna om att olika aktörer i logistiksystemet har olika förhållningssätt till denna paradox och ibland kan det verka som att paradoxen inte finns.

Olika förhållningssätt till paradoxen

Låt oss nu för sak skull anta att paradoxen existerar och att det i grunden alltså finns motsättning mellan snabbheten och hållbarheten i e-handelsleveranser. Med detta utgångsläge menar paradoxteorin att man kan ha olika förhållningssätt (på engelska: ”responses”) till denna typ av motsättningar. Man kan säga att det handlar om sätt att leva med och hantera paradoxen. Just detta har vi noterat i vårt projekt – att aktörer förhåller sig till snabbhets- och hållbarhetsparadoxen på en rad olika sätt. Det finns ett flertal olika kategorier av dessa förhållningssätt, och dessa visualiseras i tabellen ovan**. I våra resultat har vi sett exempel på samtliga av dessa, men vi väljer att fokusera några av dem här. Som forskare vill vi först också vara transparenta med vad vi grundar våra analyser på. I den här artikeln fokuserar vi på intervjuer med e-handlare, transportföretag och tredjepartslogistiker kring hur de ser på förhållandet mellan snabbhet och hållbarhet. Dessutom har vi med oss studier av webbsidor, som gett oss en bred bild av hur leveransalternativ presenteras för konsumenter i Sverige, samt hur konsumenter responderar kring dessa genom en dagboksstudie över e-handelsköp. 

Projicera på andra 

Ett tydligt sätt att hantera motsättningen mellan tid och miljömässig hållbarhet är att se problemet som någon annans ansvar. Detta kan man kalla att projicera på andra. Detta var återkommande i våra intervjuer, där respondenter menade att det är konsumenterna som driver att transporterna ska gå snabbt, att det är konsumenten som väljer det snabbaste alternativet. Ett annat exempel kopplat till just e-handelsleveranser är att man lägger över ansvaret på konkurrenssituationen, med resonemanget att ”det finns ju de som är mycket snabbare än oss”. Därmed blir det lättare att inte behöva engagera sig i paradoxen. 

Undvika och dela upp

Ytterligare en intressant aspekt som dykt upp är hur man definierar hållbarhet, eller snarare vilka målparametrar man jobbar efter. Skillnaderna blir särskilt tydliga när vi jämför olika transportföretag. Även om vårt fokus i projektet legat på miljömässig hållbarhet (och inte ekonomisk och social), inkluderar denna flera faktorer, såväl koldioxid som energieffektivitet och resursanvändning. En del aktörer har valt att lägga sitt fokus på fossilfrihet i logistiksystemet, och därmed styra utifrån koldioxid. Med fokus på fossilfria leveranser kan både transportföretag och e-handlare visa en text för konsument som visar just detta. Jämför detta med ett företag som fokuserar på resurseffektivitet, där målparametern istället blir att fylla lastbilarna så mycket som möjligt genom att ta leveranserna i redan befintliga logistikflöden där fossilfriheten inte nått så långt. Här ser vi att tidsaspekten är en mycket tydligare del av diskussionen och snabbhets- och tidsparadoxen är mycket mer synlig i diskussionerna hos dessa företag. Skulle man rent av kunna hävda att för vissa företag är fossilfrihet ett sätt att förhålla sig till snabbhets- och hållbarhetsparadoxen genom att helt enkelt undvika den eller separera ut för att kunna hantera miljö för sig? En brasklapp här är att även företagen som siktar in sig på fossilfritt förstås också jobbar med fyllnadsgrader för att få ekonomi i logistiksystemet, men vår spaning är att resonemangen i företagen skiljer sig åt. 

Ambivalens

Vi har också noterat ambivalens när vi intervjuat representanter i företagen. I det här sammanhanget betyder ambivalens att man känner eller tycker två motsatta saker samtidigt, till exempel både vilja och tvekan inför samma beslut. Inte minst gäller detta för individer i företagen, som i en del fall har uttryckt en tydlig uppfattning om snabbhets- och hållbarhetsparadoxen och problematiserat kring denna. Exempelvis uttryckte en individ verksam som logistiker hos en e-handlare enligt: ”Det skulle absolut vara bättre ifall kunden valde längre ledtider”. Trots en – ibland – väldigt personlig övertygelse om att snabbheten kan vara av ondo för hållbarheten verkar det samtidigt finnas en tydlig ambivalens i och med att företaget ändå jobbar mot snabba leveranser, och lager och transport ofta är konstruerade för att minimera ledtid. Som individ stöttar man ändå företaget i strävan mot snabba leveranser. 

Skillnader mellan aktörer

Ett tydligt resultat från våra studier är att aktörer inte tycker likadant. Det gäller såväl mellan aktörsgrupper (t.ex. e-handlare och transportföretag) som inom aktörsgrupper. Exempelvis så kan en e-handlare hantera motsättningen mellan snabbhet och hållbarhet på ett visst sätt, medan en annan använder helt andra sätt. Det är i sig inga konstigheter, eftersom företagen delvis har olika logiker, affärsmodeller och värdegrunder. Det gör dock att logistiksystemet blir än mer komplext och att en aktörs förhållningssätt till paradoxen blir påverkad av de andra aktörernas. Detta kan vara en av anledningarna till att det är så lätt att förhålla sig till paradoxen genom att projicera ansvar på andra och inte fullt ut ta ansvar själv. Däremot gör man det lite för lätt för sig om man inte också granskar sitt eget ansvar, och vi uppmanar aktörerna att göra detta. Finns det utrymme att påverka de man själv tycker har ansvaret, exempelvis genom att öppna upp för dialog, synliggöra eller informera? Nog vore det spännande att se vad som hade hänt om fler aktörer i e-handelns logistiksystem hade accepterat paradoxen, konfronterat den och utifrån detta ”överstiga”, vilket skulle kunna innebära nya sätt att hitta lösningar. Beroende på förhållningssättet hos e-handlarna så är de i olika grad transparenta mot konsument. Dock vill vi hävda att det generellt sett inte är transparent för konsument beträffande utmaningar kopplat till tid och miljö. Konsumenter möter också olika e-handlare och transportföretags förhållningssätt, vilka kan skilja sig avsevärt åt. Konsumenter kan alltså möta allt mellan aktörer som har ett undvikande förhållningssätt till paradoxen till de som försöker finna vägar att hantera både tids- och miljöaspekter. Detta blir lätt förvirrande för konsumenter. 

Avslutningsvis

Det hade varit fint om vårt projekt hade kunnat säga att snabbhet och hållbarhet är oförenliga, alternativt att det inte finns någon motsättning alls. Dit kommer vi inte komma. Vi hoppas dock att vi med denna artikel väckt lite tankar kring hur man kan förhålla sig till motsättningar mellan snabbhet och hållbarhet i e-handelsleveranser. Vi tror att vetskapen om paradoxen, och att det blir tydligare att det finns många olika förhållningssätt till denna, kan ge nya perspektiv för såväl e-handlare som transportföretag och konsumenter. Är man medveten kan man välja mer aktivt och kanske justera sin verksamhet och exempelvis bli mer lösningsorienterad än undvikande. 

Uni Sallnäs, Biträdande professor och avdelningschef, Logistik- och Kvalitetsutveckling, Linköpings universitet

Sara Rogerson, Senior forskare inom logistik och godstransporter, RISE

Vendela Santén, Senior forskare och enhetschef, RISE

Helleke Heikkinen, Biträdande professor, Hanken School of Economics i Helsingfors

 

Nowaste gör strategisk storsatsning i Stockholm

Nowaste Logistics expanderar geografiskt och gör en strategisk storsatsning i Stockholm med början under våren 2026. Den första anläggningen i huvudstaden blir 33 000 kvadratmeter stor och förberedelserna är i full gång.

De senaste åren har Nowaste Logistics växt i hemstaden Helsingborg, där logistikverksamheten nu omfattar ett stort antal terminaler som producerar lager- och logistiktjänster åt företag i en mängd olika branscher. I höstas togs en helt ny logistikfastighet i bruk på Stigamo söder om Jönköping, där Nowaste nu hanterar logistiken åt kunder som Mestergruppen och Granngården. Med satsningen i Stockholm är det dags att ta ytterligare ett steg i Nowastes expansion. Den första anläggningen i huvudstaden blir 33 000 kvadratmeter stor och förberedelserna är i full gång.

– Det är ett naturligt men väldigt roligt steg för oss att etablera verksamhet i Stockholm. Vi är en varm anhängare av utveckling och att växa tillsammans med nya kunder och i nya branscher på strategiskt viktiga platser är en central del av vår utveckling, säger Nowastes driftchef Victor Strånge.  

Etableringen i Stockholm är strategisk ur flera perspektiv, bland annat genom att verksamheten etableras närmare de stora konsument- och förtagsmarknaderna i Mälardalsregionen.  

– Vi är väldigt taggade för detta projekt och regionen som sådan är ett område vi sett som nästa strategiska placering för oss att etablera oss på. Vi blir nu mer heltäckande geografiskt och för kundernas olika behov och därigenom stärker vi vårt erbjudande till marknaden, konstaterar Victor.

NIKEs CSCO, Venkatesh Alagirisamy, får även ansvaret för tech

Sneakersjätten Nike har befordrat sin Chief Supply Chain Office, Venkatesh Alagirisamy, som får en utvidgad roll som Executive Vice President och COO med ansvar för att integrera all teknik mer sömlöst i koncernen. Det utvidgade ansvaret är ett typexempel på hur digital teknik och automatisering numera driver hela verksamheter och där supply chain fungerar som organisationens stora kroppspulsåder.

Nike avskaffar samtidigt rollerna som teknisk chef samt som kommersiell chef när den nya positionen som operativ chef inrättas. I Venkatesh Alagirisamys ansvar ligger nu hela försörjningskedjan inklusive planering, drift, tillverkning, hållbarhet och teknik. Samtidigt med utnämningen av Alagirisamys tillkännagavs en rad ledarskapsförändringar som syftar till att accelerera beslutsfattandet. Detta sker samtidigt som Nikes koncernchef, Elliott Hill, nu går in i sitt andra år som CEO. Hill har sedan han utnämndes ofta talat om behovet av att agera snabbare eftersom Nike har tappat marknadsandelar och befinner sig på en allt mer konkurrensutsatt marknad. Målet med organisationsförändringarna är att ge verksamheten den nytändning som behövs för att vända utvecklingen.

– Alagirisamy och hans team kommer nu leda företagets arbete med att mer sömlöst integrera teknik i hela företaget och i hur vi skapar, planerar, tillverkar, levererar och säljer våra innovationer i världsklass under våra tre ikoniska varumärken, skriverElliot Hill i ett meddelande till de anställda och som även distribuerats som ett pressmeddelande.

Venkatesh Alagirisamy har arbetet i Nike i närmare 20 år och har sedan 2020 lett bolagets globala supply chain, inklusive koncernens samlade hållbarhetsarbete.

Han tar över Shelfless Norden

Efter snart femton år som vd för Shelfless Sverige tar Jonas Ahlgren över som Nordenansvarig för Bring-verksamheten Shelfless i Sverige, Norge och Danmark.

Jonas har varit med från allra första början, när allt startade i en källarlokal med tre vänner och en dröm om att förändra e‑handelslogistiken. Sedan dess har resan gått via DreamLogistics till dagens Shelfless som är en del av Bring.

Det känns fantastiskt att få ta nästa steg och bidra till utvecklingen i hela Norden. Jag är stolt över den resa vi gjort tillsammans och ser fram emot att fortsätta att bygga framtiden för Shelfless, säger Jonas.

I samband med förändringen lämnar Jonas över vd-rollen för Sverige över till Erin Worrall, som fram tills den 1 december har varit COO och vice vd i Shelfless Sverige under fem år, vilket har givit honom en gedigen erfarenhet av verksamheten.

– Det känns tryggt att lämna över stafettpinnen till Erin, som varit mig absolut närmast i min vd roll. Erin har kompetensen och engagemanget som krävs för att ta Shelfless Sverige vidare, avslutar Jonas.

Därför är Trumps tullintäkter betydligt lägre än väntat

USAs intäkter från de starkt kritiserade import-tullarna ligger dramatiskt lägre än de ursprungliga prognoserna från Trump-administrationen – närmare bestämt cirka 100 miljarder dollar lägre än beräknat, enligt en analys från Pantheon Macroeconomics.

Den amerikanske finansministern Scott Bessent förutspådde i augusti att tullarna skulle öka med långt över en 500 miljarder dollar och kanske det dubbla rapporterar Fortune. Men tillgänglig statistik pekar på att tullarna kommer att uppgå till cirka 400 miljarder dollar per år. Med tanke på att den amerikanska tillverkningsindustrin backar för nionde månaden i rad (enligt färska siffror från Purchasing Managers Index) tycks inte tullarna haft den positiva effekt på den amerikanska tillverkningsindustrin som administrationen hävdat. Samuel Tombs, som är chefsekonom på Pantheon Macroeconomics och ekonomen Oliver Allen har identifierat tre primära faktorer som orsak till de lägre än förväntade tullintäkterna:

  1. Nedgången i handeln med Kina har inte kompenserats av nya tullintäkter. Den kraftiga nedgången i importen från Kina – som har sjunkit med 30 procent – gör att Kinas andel av den totala amerikanska importen utgör endast 9 procent.
  2. NAFTA, eller ”United States-Mexico-Canada Agreement” (USMCA), som ingicks under den första Trump-administrationen, har lett till att andelen tullfria varor från Kanada och Mexiko är mycket högre än vad som förutsetts.
  3. En tredje faktor som späder ut tullintäkterna är att importen av varor som är undantagna från tullar har ökat under 2025. Bland annat persondatorer och avancerade chips, som nu svarar för 9 procent av USAs totala import, uppger Fortune.

Enligt Pantheon Microeconomics är det sannolikt att USA:s högsta domstol upphäver cirka 60 procent av de nuvarande tullarna, i enlighet med den så kallade IEEPA-lagen, vilket antas medföra att många företag kommer att skjuta på sina utrikes beställningar. Om de nuvarande tullarna däremot lämnas oförändrade förutser Pantheon att intäkterna ökar under nästa år, men att de ändå blir mycket lägre än vad Vita huset förutsåg när det tillkännagav tullsatserna under första halvan av 2025.