ABB Robotics lanserar cobotfamiljen PoWa

ABB Robotics lanserar den nya cobotfamiljen PoWa på den snabbväxande marknaden för samarbetsrobotar – en marknad som förutspås öka med 20 procent per år under de kommande två åren.

– Cobotar är ett segment som växer betydligt snabbare än traditionella industrirobotar, drivet av efterfrågan från både små och medelstora företag som påbörjar sin automatiseringsresa liksom stora företag”, säger Andrea Cassoni, chef för Collaborative Robots på ABB Robotics, och fortsätter:

– De här kunderna är ute efter högre hastigheter och större nyttolaster men också robotar som är lättare att använda och har en kompakt design. Etablerade tillverkare vill automatisera tyngre tillämpningar med snabbare cykler utan den komplexitet och operativa stelhet som traditionella industrirobotar innebär. Vi tillgodoser dessa behov i och med den globala lanseringen av vår snabba cobotfamilj powa – ett namn som symboliserar kraftfull prestanda i industriklass i form av en kompakt kollaborativ robot.

Den nya PoWa-familjen ska fylla luckan mellan traditionella cobotar som ofta saknar den hastighet och nyttolast som krävs för industriella tillämpningar och konventionella industrirobotar som utformats för mycket specialiserade, storskaliga automationsmiljöer, vilket är långt mer än vad som behövs för många samarbetsuppgifter. Med PoWa utvidgas ABB Robotics cobotsortiment med prestanda i industriklass.

PoWa-cobotarna är extremt lätta att använda tack vare programmerbara knappar på gränssnittet på armsidan samt kodfri programmering och de är kompatibla med ett omfattande ekosystem av tillbehör från tredje part. PoWa kan packas upp och tas i drift på mindre än en timme och har sömlösa plug-and-play-möjligheter med en rad olika verktyg. Här kombineras uppkoppling och prestanda i industriklass med flexibiliteten hos kollaborativa robotar.

De nya cobotarna drivs av ABB:s styrplattform OmniCore och levererar rörelsestyrning, hastighet och precision och kan integreras med ABB Robotics allt större svit av AI-driven programvara. Att säkerställa att kollaborativa robotar kan utföra fler saker, på fler platser och utföra dem snabbare, säkrare och smartare är en del av ABB Robotics vision för en mer autonom och mångsidig robotik. Genom att ta fram intelligenta, flexibla, adaptiva och kollaborativa mångsidiga robotar vidareutvecklas robotarnas förmåga att lära sig, förstå och planera självständigt så att de får bättre autonomi och mångsidighet.

ABB Robotics är en av världens ledande robotikföretag med en omfattande och integrerad AI-driven portfölj som omfattar robotar, cobotar och autonoma mobila robotar (AMRs).

Swisslog breddar sitt ASRS-sortiment för pallhantering

Swisslog, en ledande leverantör av datadriven lagerautomation, utökar sitt sortiment av automatiserade lager- och plocklösningar (ASRS) för pallhantering med AgileStore. Den nya lösningen beskrivs som nästa generations självgående pallskyttel (en 4-vägsskyttel), och systemet är utformat för att maximera lagringsdensiteten, optimera utrymmet och möjliggöra flexibla, helautomatiserade materialflöden.

Med AgileStore kompletterar Swisslog sitt ASRS-erbjudande för pallhanering, vilket stärker företagets ASRS-portfölj genom att addera ett självgående pallskyttelsystem vid sidan av det etablerade pallskyttelsystemet PowerStore (en 2-vägsskyttel) samt den etablerade pallkranen Vectura.

– Dagens lager behöver automationslösningar som går bortom traditionella skyttelbegränsningar, säger Alexander Leitner, EVP Strategy & Markets, Swisslog, och fortsätter:

– Den självgående pallskytteln kan röra sig mellan gångar och nivåer, vilket möjliggör effektiv pallhantering och skalbar prestanda i takt med att lagringsbehoven förändras.

Flexibel lagerautomation med hög prestanda

AgileStore möjliggör rörelse i flera riktningar – framåt, bakåt, tvärgående mellan gångar samt vertikalt. Detta gör att varje skyttel kan röra sig självständigt i hela systemet och förbättrar styrningen av pallflöden. 4-vägsskytteln stödjer flexibel pallagring och kan anpassas till förändrade behov. Den är särskilt effektiv i lager med oregelbunden geometri, där traditionella gångbaserade system begränsar flexibiliteten. Lösningen möjliggör lagring med hög densitet och dynamisk åtkomst i djupa kanaler och miljöer med blandade SKU:er – utan behov av konstruktiva förändringar.

De självgående skyttlarna arbetar tillsammans med integrerade lyftsystem som transporterar både skyttlar och pallar mellan ställagsnivåer, vilket säkerställer effektiv godshantering och lagring. Varje skyttel kan nå valfri position i systemet, vilket minskar manuella ingrepp och stödjer dynamisk ruttplanering och lastbalansering. Detta förbättrar även utrymmesutnyttjandet i lagret.

Som del av ett pall-ASRS använder AgileStore automations- och styrprogramvara för att hantera in- och utlagring, minska behovet av truckar och säkerställa korrekt lagerstatus.

Kina uppmanar Maersk och MSC att stänga hamnar i Panama

Enligt Financial Times som citeras av Reuters har Kina uppmanat Maersk och MSC Shipping (Mediterranean Shipping Company) att stänga ner sina hamnar i Panama bara veckor efter att de togs över från Hongkong-baserade CK Hutchison, som nyligen fråntogs hamnrättigheterna.

Maersk och MSC å sin sida har hävdat att deras tillfälliga hamnrättigheter är nödvändiga för att hålla handeln flytande genom Panamakanalen och fortsätter därför att driva hamnterminaler i Balboa och Cristóbal. Tjänstemän från Kinas mäktiga nationella reformkommission, NDRC, ska i möten med Maersk och MSC ha krävt att bolagen omedelbart upphör med hamnverksamheten. Enligt Financial Times ska de kinesiska representanterna även uppmanat rederijättarna att ”inte delta i olaglig verksamhet som skadar kinesiska företagsintressen och att upprätthålla affärsetik och internationella regler”.

CK Hutchison fråntogs hamnrättigheter

I mars förra året sålde CK Hutchison, som ägs av Hongkongs rikaste man Li Ka-shing, sin icke-kinesiska hamnverksamhet till BlackRock och MSC, inklusive de aktuella hamnarna i Panama. I januari beslutade dock Panamas högsta domstol att CK Hutchisons koncession att driva de två försålda hamnarna var grundlagsstridig och fråntog bolaget hamnrättigheterna. CK Hutchison stämde därefter Maersk och har lämnat in ett skadeståndskrav på 2 miljarder dollar mot Panama. Som en följd av domstolsbeslutet i januari fick MSC och Maersk tillfälliga driftsrättigheter avseende hamnverksamheten i Balboa och Cristóbal.

Kampen om de globala försörjningskedjorna

Den alltmer aggressiva kinesiska hållning ska ses mot bakgrund av att USA försöker öka sitt inflytande över kanalen och betraktas som en eskalering i en pågående tvist om Panamas hamnkoncessioner. Samtidigt pågår en bredare global kamp om makten över och säkerheten i kritiska globala försörjningskedjor. Ett annat exempel på den kinesiska hållningen är de nya regler som infördes tidigare i april som gör det olagligt att som det heter ”skada säkerheten för landets industri- och leveranskedjor”, där kinesiska myndigheter även hotar med utreseförbud från Kina för den som anses överträda reglerna. Förra veckan införde dessutom myndigheterna regler för att motverka vad de beskriver som ”otillbörlig extraterritoriell jurisdiktion från utländska regeringar”, vilket rapporterades av Supply Chain Effect. Detta ger kinesiska myndigheter större möjligheter att granska utländska bolag och vidta repressalier inom områden som handel, investeringar och internationellt samarbete.

pinDeliver tecknar avtal med Eskilstuna kommun

Eskilstuna kommun har genomfört en direktupphandling av pinDelivers systemstöd för transportplanering. Lösningen ska användas inom kommunens Omlastnings- och logistikcentral (OLC) för att stärka planering, uppföljning och styrning av godstransporter.

Genom direktupphandlingen av pinDelivers transportledningssystem tar Eskilstuna kommun nästa steg i utvecklingen av sin logistikverksamhet. Den nya lösningen blir en del av arbetet med att skapa tydligare styrning och bättre förutsättningar för samordning mellan kommunens verksamheter.

– För oss är det här ett viktigt steg i att modernisera vårt arbetssätt kring transporter. Vi vill ha bättre möjligheter att följa våra flöden och utveckla verksamheten över tid, säger Sofie Salomon, Utvecklare, Eskilstuna kommun.

Arbetet med att införa lösningen påbörjas under våren.

– Vi är väldigt glada över förtroendet. Nu ser vi fram emot att komma igång och skapa konkret nytta i den dagliga transportverksamheten för Eskilstuna kommun, säger Patrik Thelandersson, vd på pinDeliver.

Med Eskilstuna kommun fortsätter pinDeliver att stödja kommuner som vill arbeta mer strukturerat med sin logistik och samordnade varudistribution. I dag används lösningen i flera av Sveriges största kommuner, antingen genom att kommunen själv upphandlat systemstöd eller via transportörer som levererar med stöd av plattformen.

– Vi ser att fler kommuner börjar ställa högre krav på kontroll och transparens i sina transportflöden. Det kan göras på olika sätt – antingen genom att upphandla ett eget systemstöd för logistik eller genom att upphandla transportörer som kan leverera med den nivå av insyn och uppföljning som krävs. Oavsett väg är det viktigt att kommunen behåller greppet om sina flöden och sin data, säger Thelandersson.

pinDeliver är ett molnbaserat Transport Management System (TMS) som hjälper företag att digitalisera och effektivisera sina leveranser.

Tempcon Group samlar koncernen under ett varumärke

Tempcon Group – en ledande aktör inom temperaturkontrollerad logistik i Norden – har vuxit snabbt genom förvärv av starka, lokala transport- och logistikbolag med djup specialistkompetens och nära kundrelationer. Koncernen, som i dag består av nio dotterbolag, samlar nu alla verksamheter under samma varumärke: Tempcon.

Syftet är att skapa ökad tydlighet på marknaden och göra det enklare för kunder att förstå koncernens samlade erbjudande. När alla bolag bär Tempcons namn, både juridiskt och kommersiellt, blir det också tydligare att de är en del av samma organisation med gemensam styrka, kapacitet och kvalitetssäkring.

– Genom att nu tydligare samla oss under ett gemensamt varumärke visar vi vår fulla styrka. För våra kunder innebär det en tydligare tillgång till hela vårt erbjudande, oavsett var i organisationen samarbetet börjar, säger Christian Hallberg, koncernchef för Tempcon Group.

Varumärkesharmoniseringen är ett strategiskt steg för att stärka Tempcons position på en marknad med ökade krav på kvalitet, hållbarhet och leveranssäkerhet. Samtidigt behålls det som varit grunden i koncernens framgång: stark lokal närvaro, entreprenörskap och nära samarbeten med kunderna.

– Vi brukar säga att det som gör oss unika i branschen är att vi är stora nog att leverera, men små nog att verkligen bry oss. Denna vinnande kombination ska vi fortsätta med, men nu med ökad tydlighet också mot marknaden, avslutar Christian Hallberg.

Tempcon erbjuder kundanpassade, klimateffektiva logistiklösningar genom hela värdekedjan – från producent till konsument – och med nationella och internationella transporter, 3PL, last mile och spårbarhet i hela kylkedjan. Koncernen omsätter 3,1 miljarder kronor och har över 1500 anställda.

Handelskriget: Kina lagstiftar för att förhindra att utländska företag lämnar

Samtidigt som Kinas stora handelsöverskott leder till globala spänningar infördes förra veckan nya regelverk som straffar de utländska företag som slutar använda kinesiska leverantörer. Syftet är att förhindra så kallad ”de-coupling”, frikoppling, från beroendet av kinesiska tillverkare.

Analytiker har varnat för att de nya reglerna kan göra det svårare för utländska företag att avyttra joint ventures i Kina och att flytta beställningar till icke-kinesiska leverantörer. Enligt New York Times är de nya reglerna ett av flera sätt för den kinesiska staten att motverka det man ser som ökande protektionism i väst. Många av de västerländska företag som lockades till Kina på grund av landets låga produktionskostnader och relativt sett höga kvalitet, försöker nu minska sitt beroende och diversifiera sina inköpsmarknader, vilket antas leda till de kinesiska regleringarna.

I Kinas statliga medier beskrivs de nya reglerna som ett försök att ”förebygga säkerhetsrisker i industri- och försörjningskedjor”. Reglerna ger kinesiska myndigheter ökade befogenheter att utreda företag som väljer att re-lokalisera sina försörjningskedjor och flytta produktion från Kina. Enligt de nya reglerna kan tillsynsmyndigheter bland annat förhöra anställda och granska företagsregister under utredningar. Reglerna tillåter också myndigheterna att förbjuda företag och individer att lämna Kina om de misstänks flytta sin produktion och sina inköp ”under utländskt tryck”.

– Hotet att enskilda anställda kan straffas genom utreseförbud är oroande, med tanke på bristen på en tydlig och transparent rättsprocess, säger Jens Eskelund, ordförande för Europeiska unionens handelskammare i Kina, i en kommentar.

Europeiska unionens handelskammare i Kina kritiserar i en rapport som släpptes förra veckan Kinas växande användning av exportkontroller, bland annat av sällsynta jordartsmetaller. Kinas regering motiverar dock åtgärderna som nödvändiga för att skydda landets ”ekonomiska stabilitet och nationella säkerhet”, vilket är en motivering som används när man vill öka sina påtryckningar på utländska företag.

Nytt nummer! Supply Chain Analytics och AI

Det senaste numret av Supply Chain Effect (nr 2/2026) är ett faktum. Denna gång fördjupar vi oss i hur AI och dataanalys kan skapa värde i supply chain, bland annat genom att prognostisera, optimera och planera smartare.

Ett särskilt tack till MIT-forskaren, AI-experten och författaren Bryan Reimer, som också pryder omslaget tillsammans med sin författarkollega Magnus Lindkvist. Vi har intervjuat Reimer om hur man bör tänka och agera för att få ut verklig nytta och affärsvärde med AI. Ett av många kloka råd han ger är att betrakta AI som co-pilot, inte en autopilot.

Detta nummer består även av en rad andra initierade, tankeväckande och inspirerande intervjuer och texter på temat Supply Chain Analytics och AI – bättre prognoser, optimering och planering:

  • Så kan AI-agenter skapa värde i supply chain
  • ”Använd AI som co-pilot, inte autopilot” – intervju med Bryan Reimer, MIT Center for Transportation and Logistics
  • AI-agenter tar klivet in i supply chain – intervju med Emma Karlsson, Oracle
  • När marknaden är dirigenten: Om prediktiv AI och behovet av en synkroniserad supply chain, av PipeChains: Hans Berggren, Agneta Christersdotter och Jens Dremo
  • Är du redo att samarbeta med en snabb och smart AI-agent, av Lars Persson, PTV Logistics
  • ”Alla har S&OP – men få använder det fullt ut”, intervju med Chalmersprofessorn Patrik Jonsson
  • Rusta(r) för tillväxt – med lean som verktyg, intervju med Eva Lindell, Rusta och Pär Forsell, Toyota Material Handling
  • Ny AI-plattform: ”Utan buzz-words och med verifierade resultat”, intervju med Mario Berger, KNAPP
  • Så omformar AI den sista milen, av Mattias Gredenhag, nShift
  • Framgångsrik logistikutveckling på Granngården, med Magnus Detterholm, Andreas Kärrstedt, Marcus Sandström och Björn Nordgaard från 4PL Central Station Nordic respektive Granngården
  • Ett sömlöst integrerat land-, sjö- och luftekosystem i låg höjd, av Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu, från Högskolan i Halmstad.

Ladda ner som pdf eller prenumerera på det fysiska magasinet!

SCE #2 2026

TEMA: SUPPLY CHAIN ANALYTICS OCH AI – BÄTTRE PROGNOSER, OPTIMERING OCH PLANERING

  • Ledare: ”Gradually, then suddenly”
  • Intervju med MIT-forskaren Bryan Reimer: ”Använd AI som co-pilot, inte autopilot”
  • AI-agenter tar klivet in i supply chain, intervju med Emma Karlsson, Oracle
  • ”Alla har S&OP – men få använder det fullt ut”, intervju med Patrik Jonsson, professor på Chalmers
  • Rusta(r) för tillväxt – med lean som verktyg, intervju med Eva Lindell, Rusta och Pär Forsell, Toyota Material Handling
  • Ett sömlöst integrerat land-, sjö- och luftekosystem i låg höjd, av Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu
  • Och mycket mer!

Supply chain 2026 – osäkerhet är det nya normala

Det är lätt att beskriva de senaste åren som en “ny verklighet” för supply chain. Men 2026 känns snarare som året då den nya verkligheten slutar vara ny, och i stället blir vardag. Geopolitisk oro, tullar och tariffer som skiftar snabbt, leverantörsnätverk som måste tåla störningar, och en digital utveckling som går så fort att den riskerar att skapa mer brus än klarhet.

Det finns en röd tråd som ofta återkommer i Supply Chain Effects intervjuer och case när man vill sammanfatta läget: så gott som alla företag eftersträvar maximal agilitet och flexibilitet för att möta det nya normala.

Handel och geopolitik flyttar in i planeringen

Det mest påtagliga trendspåret är förmodligen konsekvenserna av den geopolitiska handelsoron – inräknat pågående krig och konflikter.  Det som tidigare kunde hanteras som ett administrativt vardagsarbete – tullar, sanktionslistor, exportkontroller m.m. – har lyfts upp och blivit ett affärskritiskt område som kräver både djup kunskap och omsorgsfull planering. 

Diversifierade supply chains

OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, pekar i sin senaste konjunkturbedömning på att ökade handelshinder och geopolitisk osäkerhet hämmar den globala tillväxten. Samtidigt beskriver World Trade Organization (WTO) hur fragmenteringen i den globala handeln riskerar att göra försörjningskedjor mer kostsamma, även om diversifieringen av inköp och tillverkning skapar en ökad robusthet. 

Planera för störningar

Med insikten om att politiska beslut och geopolitiska skeenden snabbt kan ändra förutsättningarna gäller det mer än någonsin att bygga försörjningsnätverk som har rätt kapacitet och där det går att ställa om när spelplanen förändras snabbt. Det handlar inte bara om att ”hantera risk”, utan om att planera för osäkerhet och störningar – även om det är svårt göra så där väldigt mycket åt att det blir storkrig i mellanöstern så kan effekterna kanske mildras med en förberedelse för olika sannolika och mindre sannolika scenarios.

Resiliens går frånprojekt till arbetssätt

Resiliens har gått från att vara en ambition till att bli ett arbetssätt. Det är skillnad på att öka sitt buffertlager jämfört med att faktiskt skapa alternativ: fler godkända leverantörer på fler regionala marknader, fler lagerpunkter och transportpartners. För allt detta behövs det planeringsmodeller och verktyg som tillåter snabb omplanering när förutsättningarna ändras. Under 2026 – och därefter – blir resiliens något ännu mer konkret, och mer mätbart. Fler organisationer försöker arbetar med scenarioplanering och ”what-if-scenarios” av typen: Hur snabbt kan vi ställa om våra flöden om en regional huvudleverantör stänger ner? Eller om en single-source-leverantör går i konkurs? Hur påverkas vi av tullar som ökar inköpskostnaderna med 15 procent? Hur påverkas vi av stopp i Suezkanalen, eller för all del i Hormuzsundet? Den som tar resiliens på allvar gör frågan till en del av vardagsarbetet, inte ett krisprojekt när en störning redan är ett faktum. Det innebär kortare, mer iterativa S&OP-cykler och tydligare triggers för omplanering och utvecklade scenarier som faktiskt används, inte bara finns beskrivna på power-points. 

Visibilitet baserat på korrekta, integrerade data end-to-end

Visibilitet är ett uttryck som ofta förknippas med en skärm på väggen, en dashboard med KPI:er som OTIF (On time in full, OTD (On time delivery) och fyllnadsgrad m.m. En trend som förstärks under 2026 är att visibilitet mer hanteras som en fråga om korrekta masterdata och att data av hög kvalitet används för att koppla ihop och integrera order, lager, transport och leverans. Kort sagt; en dashboard är bara så bra som datakvaliteten och  integrationen bakom den. Här blir informationen på dashbords ofta felaktig på grund av att den underliggande informationen är fragmenterad, inkonsekvent eller försenad.

AI går från hype till processförbättring och affärsvärde

AI är ett brett samlingsnamn för en uppsättning tekniker som driver förändring i hela samhället. I supply chain kommer vi se mer och mer av konkreta tillämpningar av AI-tillämpningar som skapar verkligt värde, och förändrar takten i utvecklingen av områden som planering, inköp, tillverkning, lagerstyrning, transport management och kundservice. Samtidigt börjar vi se en mer jordnära fråga dominera 2026 – Hur och var gör AI faktiskt skillnad i vardagen? Här sticker några områden ut:

• Planering och omplanering: bättre förslag när efterfrågan skiftar, och snabbare omplanering när något går fel.

• Avvikelsehantering: AI som rapporterar avvikelser, föreslår åtgärder och hjälper människor att prioritera rätt.

• Masterdata och artikelinformation: där AI kan hjälpa till att rensa, klassificera och upptäcka fel snabbare än manuella rutiner.

• Operativt stöd: instruktioner, felsökning och utbildning nära golvet.

En Gartner-prognos pekar på kraftigt ökade investeringar i AI kopplat till supply chain-mjukvara under kommande år. Det indikerar att marknaden förväntar sig att AI går från experiment till något etablerat, självklart och värdeskapande.

Mindre robotromantik, mer kapacitetslogik

Automationsvågen i lager fortsätter, men tonläget förändras. Det handlar mindre om att visa upp teknik, mer om att säkra sin förmåga att leverera, hantera arbetskraftsbrist, jämna ut toppar och leverera en högre och mer stabil servicegrad till kunder och konsumenter. Samtidigt blir integrationen viktigare än maskinerna. Den som installerar automation utan att få process, data och system att spela ihop får inte ut den produktivitet man hoppats på. Ytterligare en trend som förstärks är att investeringarna i automation görs i maximalt flexibla lösningar som kan skalas både upp och ner och förändras relativt snabbt när behov uppstår.

Hållbarhetskrav, transparens och rapportering

Även när företag inte primärt drivs av klimatambitioner, drivs de av krav från kunder, investerare och samhälle. Här behövs bland annat mer spårbarhet och utsläppsdata. EU-kommissionen har tydligt kopplat nya hållbarhetsramverk till mer omfattande rapportering och transparens, bland annat genom det så kallade CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting) ett EU-direktiv som infördes 2023 och kraftigt skärper kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Text Marika Karlöf



Trafikanalys: Elektrifieringen tar fart, men trafiksäkerheten bromsar

Trafikanalys årliga uppföljning av de transportpolitiska målen, som beskriver utvecklingen i transportsystemet under det gångna året, visar att elektrifieringen har ökat samtidigt som utvecklingen inom trafiksäkerheten och utsläppen från inrikes transporter har utvecklats sämre.

– Elektrifieringen som bromsade in under 2024, har under 2025 tagit ny fart. Andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen har åter börjat öka, och elanvändningen i den svenska vägtrafiken uppskattas nu vara i nivå med elanvändningen i hela bantrafiken, det vill säga järnväg, tunnelbana och spårväg, säger Anders Brandén Klang, projektledare för myndighetens uppföljning.

På trafiksäkerhetens område har utvecklingen sett över längre tid varit mycket positiv, framför allt inom vägtrafiken med sjunkande antal olyckor med dödlig utgång. I tidigare bedömningar av indikatorns positiva utveckling har den ändå markerats med en trafikmärkessymbol för varning eftersom antalet självmordshändelser i bantrafiken inte minskat. I år gör Trafikanalys bedömningen att inte heller vägtrafiken längre har en så positiv utveckling att det är sannolikt att etappmålet till 2030 om en halvering av antalet omkomna i trafikolyckor kommer att nås.

Detsamma gäller för det nationella etappmålet för minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter. Där har utvecklingen under de senaste åren varit negativ, och nu beslutade styrmedel räcker inte för att målet ska nås. En bedömning har ändrats till mer positiv än i förra årets uppföljning, och det gäller tillgängligheten för persontransporter. Den indikatorn bedömdes i förra årets rapport ha utvecklats negativt sedan målen antogs, men i årets bedömning har några saker förändrats. Dels har transportkostnader generellt sjunkit räknat i fasta priser, dels har den interregionala tillgängligheten förbättrats en del, även om det främst gäller i kommuner som redan hade en god tillgänglighet. Bedömningen är därför nu att tillgängligheten är på en jämförbar nivå som när de transportpolitiska målen antogs.

Trafikanalys är en myndighet för transportpolitiken som analyserar och utvärderar åtgärder inom transportpolitiken. Myndigheten ansvarar även för officiell statistik om transporter och kommunikationer.