När USA:s högsta domstol i februari upphävde Donald Trumps tullar svarade den amerikanska administrationen med att införa nya tullar, ovanpå de gamla. Nu har dock USA:s federala handelsdomstol – US Court of International Trade – beslutat att president Trump och hans administration inte hade befogenhet att införa nya globala tullar efter högsta domstolens beslut i februari.
I torsdags kom beslutet från den amerikanska federala handelsdomstolen, Court of International Trade, att man ogiltigförklarades Donald Trumps försök att införa en ny tull på 10 procent på varor från praktiskt taget alla nationer, genom att åberopa avsnitt 122 i USA:s handelslag från 1974. Domstolen konstaterade i ett beslut med röstsiffrorna 2 mot 1 att presidentens breda tullsats på 10 procent inte uppfyller de kriterier som anges i handelslagen för när importtillägg är tillåtna. I ett utlåtande från domstolen konstaterades att den proklamation som Trump undertecknade för att införa tullavgiften är ogiltig och att själva tullarna är otillåtna enligt lag, samt att administrationens egen lagtolkning är alltför ”expansiv”. Domslutets omedelbara betydelse kan visa sig begränsat, eftersom den tillkommande tullavgiften på 10 procent löper ut i juli, och därefter har administrationen för avsikt att införa andra tullar.
Återbetalningar har inletts
Återbetalningen av de de tullavgifter som tidigare förklarades otillåtna av högsta domstolen (US Supreme Court) har nu börjat att återbetalas, även om byråkratin är omfattande och motståndet mot återbetalningarna är utbrett i administrationen. Trots detta har nu de otillåtna tullavgifterna – som uppgår till uppemot 166 miljarder dollar – långsamt börjat att betalas tillbaks till de importerande företagen, och därmed i förlängningen och i vissa fall även till de säljande bolagen.
Importörens ansvar
I rent teknisk mening är det det ursprungliga ”tullombudet”, den registrerade importören, som måste ansöka om återbetalning av de otillåtna tuppavgifterna, eftersom tullarna har betalats in till amerikanska tullmyndigheten (CBP) av importerande amerikanska företag. Dessa har nu rätt att att begära och få tillbaka pengarna via ett återbetalningssystem som är uttryckligen utformat så att det är importören som måste ansöka om och motta återbetalningen på sitt konto. Därefter kan det säljande/exporterande bolaget – exempelvis ett svensk företag – begära att få tillbaka pengar av importören i de fall man sänkt sitt pris för att kompensera importören för tullarna och i andra fall där säljaren i praktiken har burit kostnaden för tullarna. Men detta är en rent kommersiell och avtalsmässiga fråga mellan parterna och inget som påverkas av den lagstiftningen.
