Trots att Inköpschefsindex (PMI) för den svenska industrin sjönk i till 53,6 i maj (54,2) – efter att ha stigit fyra månader i rad och har varit i tillväxtzonen tio månader i följd – så är Swedbanks Jörgen Kennemar fortsatt positiv till industrikonjunkturen. Men han varnar för bakslag.
– Tulloron och en starkare krona har inte hindrat återhämtningen i svensk industri, även om fallet i orderingången kan vara en varningsklocka. Men om inte den amerikanska tullpausen fortsätter eller nya handelsavtal kommer på plats finns det risk för bakslag, säger Jörgen, som är ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Delindex för orderingång föll i maj till den lägsta nivån på fem månader och drog ned PMI-total med 1,2 indexenheter. Delindex för produktion svarade för det största positiva bidraget till PMI-total följt av sysselsättning och leveranstider. Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser föll i maj till 49,6 från 50,5 i april och är för första gången sedan oktober förra året under 50-nivån.
– Sjunkande globala råvarupriser och en starkare krona bidrar till ett lägre pristryck i industrin, vilket torde vara positiva nyheter inför Riksbankens räntebeslut i juni, konstaterar Jörgen Kennemar.
Inköpschefsindex (PMI – Purchasing Managers Index) är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin som genomförs i samarbete mellan Swedbank och Silf för dels tillverkningsindustrin dels tjänstesektorn. Målet med PMI är att snabbt mäta den rådande konjunkturen. Varje månad inhämtas konjunkturstatistik från inköpschefer som ingår i en svarspanel. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin publiceras den första bankdagen varje månad kl. 08:30 och Inköpschefsindex för tjänstesektorn publiceras den tredje bankdagen varje månad kl. 08:30. Undersökningen gjordes mellan 9–25 maj.
I det här avsnittet av SCE TALKs pratar vi lagerautomation med ICAs logistikdirektör Emma Lindström och TGWs David Hibbett, Managing Director för TGW Nordeuropa. Tillsammans har de ingått ett partnerskap för att bygga ett nytt modernt fryslager som ska ge ICAs butiker och slutkunder en bättre och effektivare service. Under samtalet diskuteras bland annat utmaningar och trender inom lagerautomation samt hur man etablerar starka och resultatinriktade partnerskap.
I senaste SCE TALKs samtalar Stefan Karlöf med Ahlsells logistikdirektör Daniel Johansson och KNAPPs Nordenchef Mikael Holmqvist om den miljardsatsning lagerautomation som Ahlsell gör i sitt centrallager i Hallsberg – automation som levereras av KNAPP. Målet med storsatsningen är att skapa förutsättningar för en fortsatt snabb och effektivt tillväxt, både organiskt och med förvärv. Under de kommande fem åren har Ahlsell Group som målsättning att öka sin omsättning från dagens ca 50 miljarder kronort till 100 miljarder, ett djärvt mål som förutsätter en snabb, dynamisk och effektiv logistik- och distributionsplattform.
AV MARIA BJÖRKLUND, NIKLAS SIMM, HENRIK GILLSTRÖM OCH HELENA FORSLUND
Resiliens och hållbarhet i transportsystemen är två av dagens största utmaningar. Den ökande förändringstakten och komplexiteten i vårt samhälle skapar ett akut behov av motståndskraftiga (resilienta) och klimatmässigt hållbara transportsystem för att säkerställa tillförlitliga, effektiva och klimatsmarta försörjningskedjor.
Resilienta transportsystem kännetecknas av sin förmåga att effektivt förbereda sig för, motstå, absorbera, anpassa sig till och återhämta sig från olika störningar och deras konsekvenser. Ofta fokuserar forskningen inom resiliens på stora former av störningar såsom olika kriser och krig, medan mindre exempelvis lokala störningar som kan få stora konsekvenser för enskilda aktörer inte får samma uppmärksamhet. Resiliens är dock inte den enda utmaningen som våra försörjningskedjor står inför. Samtidigt som resiliens har åkt upp på företags agendor är omställning till klimatsmarta transporter mer aktuell än någonsin. För att uppnå både nationella och globala hållbarhetsmål, såsom de som fastställts i Agenda 2030 och Parisavtalet, behöver våra transportsystem ställas om. Klimatomställningen medför dock nya utmaningar, däribland nya risker och störningar såsom att innovativ transportteknik inte fungerar som planerat och att priserna på förnybara bränslen förändras kraftigt.
Aktörssamverkan är nyckeln
Talesättet att en kedja aldrig är starkare än sin svagaste länk stämmer lika bra om vi studerar hållbarhet i försörjningskedjan eller om vi studerar dess motståndskraft. Däremot betyder det nödvändigtvis inte att kedjan brister hos en enskild aktör, brottet kan likaväl uppstå i gränsytan mellan två aktörer. Mycket av dagens forskning betonar att aktörssamverkan har en central roll i omställningen mot mermotståndskraftiga försörjningskedjor likväl som i omställningen till fossilfria transportsystem. Dock saknas ofta kunskap om hur samverkan bör utformas.
Förståelse för transportsystemet
Samverkan i omställningen till ett fossilfritt transportsystem har studerats alltmer de senaste åren, där forskningen exempelvis lyfter upp samarbeten mellan stora och små transportföretag, samt mellan transportföretag och transportköpare i form av handelsföretag, industriföretag och kommuner. Men även här saknas kunskap när det gäller att konkretisera hur denna samverkan lämpligen utformas. Traditionellt har mycket av samverkan för ett fossilfritt transportsystem i gränssnittet mellan transportköpare och transportföretag tagit sin utgångspunkt i ett kravställande från köparen. Det finns otaliga exempel på där dessa krav har haft motverkande effekt och försvårat transportföretagets arbete, vilket ofta varit en konsekvens av köparens bristande förståelse för transportsystemet.
Öppenhet och erfarenhetsutbyte
Det finns dock fler paradoxala spänningar i gränssnittet mellan de olika aktörerna i transportförsörjningskedjan än försvårande krav. Även om miljöåtgärder införs i transportföretagens system, har transportköparen ofta makten i relationen och kan antingen möjliggöra eller begränsa transportföretagets omställning med kravställning, eller annat agerande gentemot transportföretaget. Det råder också en brist på öppenhet i informationsdelning och en avsaknad av naturliga arenor för att utbyta erfarenheter. Just informationsdelning och utbyte av erfarenheter är det som lyfts som viktiga delar inom samverkan för att stärka resiliensen inom en försörjningskedja; där samverkan kan ses som en av flera övergripande strategier. Att det saknas kunskap om hur samverkan praktiskt kan gå till sätts ännu mer på sin spets när områdena kombineras. Detta påstående styrks ytterligare av litteraturstudier som visar att det endast finns en handfull vetenskapliga artiklar som tydligt kombinerar aktörssamverkan i omställningen mot både fossilfria och resilienta transportsystem.
Ett nytt forskningsprojekt
I det treåriga projektet ”Samverkansformer och arbetsmetoder för ett fossilfritt, resilient och konkurrenskraftigt transportsystem”, finansierat av Energimyndigheten, läggs fokus på de mindre och mer sannolika störningarna. Även om dessa störningar kan upplevas som små, kan de få mycket omfattande konsekvenser för det enskilda företagets verksamhet såsom försenade leveranser, stillastående produktion, eller på andra sätt oförmåga att möta kundkrav, men också förmågan att ställa om till ett mer hållbart transportsystem. Ett annat utmärkande drag är projektets fokus på aktörssamverkan för att tydligt kunna generera resultat som har både akademisk och praktisk relevans, i arbetet med att säkerställa både hållbara och resilienta transportsystem.
Metoder för bättre samverkan
Projektet sätter resiliens i fokus inom hållbarhetsarbetet för att kunna introducera nya samverkansbaserade arbetsmetoder, såsom riktlinjer, processer och beslutsstöd. Dessa metoder kommer att stödja företag i deras omställning mot fossilfria och ändamålsenliga transportsystem. Projektet leds av Linköpings universitet och involverar fyra andra partners; de två transportköparna Lyreco Sverige AB och Systembolaget AB, transportleverantören Bring E-commerce and Logistics AB samt Linnéuniversitetet.
Hållbarhet går (oftast) hand i hand med resiliens
I tidigare forskningsprojekt* har vi följt våra partnerföretags samverkan mot hållbara transportsystem. En naturlig utgångspunkt för vårt nya resiliens-fokuserade projekt var därför att se tillbaka på alla de möten vi observerat mellan Systembolaget och Bring för att undersöka om, och i så fall hur, resiliens beaktats i omställningen. Oavsett vilka miljöåtgärder, såsom fossilfria bränslen, byte av transportslag, ändrade flödesvägar och leveransfönster, som företagen diskuterade så gjordes beslut och överväganden utifrån att olika risker för störningar diskuterats. Oftast sågs risker relaterade till olika former av varu- och tjänsteförsörjning, såsom att säkerställa tillgång till bränsle eller energi och i kunders och olika marknaders efterfrågan, såsom svårigheten att kommunicera vissa åtgärder mot kund och att en otydlighet kan påverka kunderbjudandet negativt.
Mindre och större störningar
Samverkan mellan transportföretag och transportköpare bestod till stor del av utbyte av information för att få en djupare förståelse för risken för att olika störningar skulle kunna uppstå samt vilka konsekvenser dessa skulle få på de respektive företagens verksamheter. Deras fokus låg uteslutande på det som vi ofta ser som mindre störningar och som hanterades i scenarion där en hållbar lösnings motståndskraft mot risker och störningar var en viktig del i att välja ”rätt” hållbara lösningar, så att dessa skulle kunna vara både hållbara och garantera en fungerande verksamhet. Sammantaget ser vi ett behov av att företag lyfter blicken och tillsammans reflekterar över hur de kan hantera och förbereda sig även för större störningar.
När hållbarhet motverkar resiliens
Men att välja fossilfria och resilienta lösningar är inte alltid självklart. Exempelvis sågs en övergång till HVO100 både som ett relativt riskfritt alternativ då en återgång till diesel är enkel, och ett viktigt första steg mot fossilfrihet. För denna hållbara åtgärd fanns därmed ett tydligt win-win-förhållande (synergieffekt) mellan ökad motståndskraft och hållbarhet. Ett motsatsförhållande mellan resiliens och hållbarhet såg vi i försöken att identifiera ”gröna leveransfönster” där tillgången på grön transportteknik matchades i en flexibel modell mot transportefterfrågan. Här såg företagen dels en svårighet i informationshanteringen, dels i ett otydligt kunderbjudande där gröna fönster riskerade att variera över tid och i den ibland varierande teknik som skulle kunna underbygga ett sådant erbjudande. Så även om effekten på fossilfrihet var stor, var lösningens motståndskraft mot störning för liten för att idag kunna implementeras och ses som en fungerande lösning.
Aktörssamverkan för resiliens i utvecklingen mot ett elektrifierat transportsystem
Jämfört med exemplen ovan, där det finns möjlighet att återgå till tidigare lösning vid behov, så är en omställning till ett elektrifierat transportsystem en omställning som är svårare att ångra. Elektrifiering av transportsektorn är ett område som vuxit snabbt och som ofta lyfts upp som en viktig väg för att nå globala, nationella men även företagsinterna klimatmål. Även om det finns utmaningar med att arbeta med resiliens så visar en av våra studier** av transportföretag som kör med elektrifierade lastbilar att det också finns oväntade potentialer. Några av strategierna företag har applicerat innefattar att använda åldrande batterier som energilager, att transportföretag blir en egen energiproducent och installerar egna laddare samt samverkar nära med sina transportköpare för att lösa laddningsfrågor och finansiella utmaningar. Noterbart är att både införande av energilager och att bli energiproducent är åtgärder som ökar robustheten i systemen samtidigt som det förenklar transportföretagens dagliga planering. Att bli energiproducent och därigenom kanske kunna sälja energi kan skapa en ny typ av intäkt och är ett exempel på en åtgärd som ökar resiliensen, möjliggör omställningen, samt bygger på samverkan mellan företag. Politiska beslut och organisationsförändringar som osäkerheter i omställningen. I arbetet med att säkra hållbara och resilienta transportsystem finns det också ett behov av att utvidga samverkan med flera aktörer. Under en workshop med partnerföretag från forskningsprojektet framkom det att en av de vanligaste, mest sannolika störningarna som kan drabba arbetet med fossilfria transporter är politiska beslut och nya regelverk som aktörerna måste förhålla sig till. Detta ligger väl i linje med exempelvis det tidigare exemplet om elektrifierade transporter, där bl.a. energimarknaden idag både är reglerad och styrd utifrån politiska beslut. Dessutom leder politiska beslut till ständigt pågående förändringsarbete hos aktörerna som måste organisera sig på nya sätt för att möta både nya regelverk och politiska krav, men också förändrade kundkrav som en följd av politiska beslut.
Digitalisering och AI
Det råder alltså ingen tvekan om att det måste till en samverkan även med styrande organ för att företag ska kunna känna sig säkra och våga göra stora förändringar som krävs för att helt kunna ställa om transportsystemet till fossilfritt. Dessutom måste det till en större transparens i transportförsörjningskedjan där även transportköparnas kunder är med i samverkan genom exempelvis informationsdelning för att göra transportsystemet motståndskraftigt mot störningar och hållbart på samma gång. En sådan samverkan och framför allt informationsdelning skulle kunna möjliggöras av exempelvis ökad digitalisering och användande av artificiell intelligens, men som idag snarare ses som en störning – dessutom som den störning som bedöms ha störst konsekvens för företagens verksamheter ur ett riskperspektiv.
Avrundning och framåtblick
Vi ser fram emot en spännande framtid där resiliens och hållbarhet troligen kommer att behandlas mer integrerat i företagens utveckling av transportsystemet. Genom vårt projekt ser vi fram emot att följa denna utveckling för att se hur olika samverkansformer växer fram samt identifiera och utveckla olika verktyg som kan stödja företag i denna samverkan. Projektets breda ansats i olika former av omställningar för fossilfrihet möjliggör att kunna stödja omställningen på en bredare front.
—
Maria Björklund är professor på Linköpings universitet.
Niklas Simm är biträdande universitetslektor på Linköpings universitet.
Henrik Gillström är universitetslektor på Linköpings universitet.
Helena Forslund är professor på Linnéuniversitetet.
Författarna är verksamma på institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), avdelningen för Logistik- och kvalitetsutveckling, LOGQ på Linköpings universitet samt Institutionen för management på Linnéuniversitetet.
** Maria Björklund, Henrik Gillström, Fredrik Stahre, Resilient electrified freight transport: Disruptions and mitigation strategies, Cleaner Logistics and Supply Chain, Volume 14, 2025,100211.
Av senaste E-barometern framgår att e-handeln ökar med nio procent under årets första kvartal. Ökningen är den högsta sedan pandemiåret 2021 då e-handeln toppade.
Rapporten från PostNord visar på tillväxt i sju av åtta studerade branscher. Apotekshandeln fortsätter att gå starkt med en ökning på 24 procent. Även bygghandeln vänder uppåt efter en längre tid i motvind och uppvisar det första positiva kvartalet på tre år (+8 %), och regeringens tillfälliga höjning av ROT-avdraget kan komma att ge branschen en ytterligare skjuts. Samtidigt tar e-handeln marknadsandelar från den fysiska handeln – en tydlig signal om ett skifte i konsumentbeteendet.
– E-handeln går bra trots en omvärld präglad av geopolitiska spänningar. Att tillväxten är så här stark visar att digital handel har en trygg förankring i svenska konsumenters vardag, säger Ylva Staszewski, tf chef för affärsområde Paket på PostNord Sverige.
När det kommer till internationell e-handel är intresset fortsatt stort. Nära hälften av svenskarna har handlat från utlandet det senaste året. Där fortsätter Kina dominera, medan Tyskland tappar andelar. Samtidigt visar rapporten att hållbarhet blir en allt viktigare fråga för svenska e-handelskonsumenter – vilket bidrar till en splittrad bild. Andelen konsumenter som gör medvetna val utifrån hållbarhet, miljö och arbetsvillkor ökar med 12 procentenheter – efter flera år på oförändrad nivå.
– Det är ett dubbelt konsumentlandskap vi ser; både mer medvetet och mer prisdrivet. E-handeln speglar människors olika prioriteringar, säger Ylva Staszewski.
Trenden för internationell e-handel har varit uppåtgående i samtliga åldersgrupper sen 2019 men för första gången visar mätningarna att unga går mot trenden och e-handlar mindre från utlandet.
– Den växande second hand-trenden bland unga är en tydlig förklaring. De söker unika och prisvärda produkter – men hittar dem numera ofta på hemmaplan, säger Ylva Staszewski.
Den äldre generationen går i motsatt riktning, där fyra av tio i åldern 65–79 år gjorde sitt senaste internationella köp från Kina, vilket är klart högre än i andra åldersgrupper.
E-barometern har getts ut sedan 2006 och mäter svensk e-handel med data direkt från svenska e-handlare och en konsumentpanel bestående av 5 000 individer.
När Bonver Logistics beslutade att skala upp sin 3PL-verksamhet föll valet på en begagnad AutoStore-anläggning. Nu flyttas den till Bonvers lager i Rosersberg där den installeras och uppdateras av Element Logic. Resultatet uppges bli en toppmodern lösning med full flexibilitet för framtiden.
Det familjeägda 3PL-företaget Bonver Logistics har köpt begagnad AutoStore från en svensk e-handelsaktör. Tillsammans med Element Logic monteras den nu ner, transporteras och installeras i Bonver Logistics lager i Rosersberg, där den har förstärkts med ytterligare komponenter, bansystem och en sorteringslösning. Totalt omfattar lagret nästan 5 000 kvm, medan AutoStore-anläggningen endast upptar 1100 kvm med kapacitet för 35 000 lådor och 34 robotar.
– Vi har haft en lång och givande dialog med Bonver. När rätt tajming infann sig kunde vi tillsammans ta fram en skalbar lösning som sätter en ny standard inom hållbar cirkulär ekonomi för automation – där vi återanvänder 100 procent av en tidigare anläggning, säger Jacob de Leur, Business Development Manager på Element Logic Sweden.
Satsningen bygger på en standardiserad AutoStore-lösning som opereras med Element Logics mjukvara eManager. Anläggningen är också förberedd för att i framtiden enkelt kunna integrera robotarmen eOperator – Element Logics lösning för helautomatiserat plock.
– För oss är det viktigt att tänka långsiktigt, både ur ett kundnöjdhets- och affärsperspektiv. Med AutoStore och Element Logics helhetslösning för vår automation tar vi ett stort steg mot ökad effektivitet, bättre utnyttjande av yta och större flexibilitet för våra kunder, säger Paul Svanfeldt, vd på Bonver Logistics.
Sedan ett drygt halvår har logistikprofilen Lars Persson axlat rollen som ansvarig för PTV Logistics i Norden och UK – ett snabbväxande bolag som utvecklar mjukvaror för ruttoptimering, planering och utförandet av transporter. Dessförinnan har han arbetat länge med logistikmjukvaror, bland annat som vd för Consafe Logistics och som försäljningsdirektör för Descartes Systems i Norden.
– Det är otroligt roligt att återigen få jobba med lösningar för ruttoptimering, eftersom de har en så påtaglig effekt på företags effektivitet och hållbarhet, säger Lars Persson, vars fullständiga titel nu är VP Sales and Operations Nordics and UK, PTV Logistics.
I den nya rollen är uppdraget att bygga upp en organisation och sälja PTV Logistics lösningar för ruttoptimering och planering, transportvisibilitet i realtid och leveranshantering. Lösningar som efterfrågas allt mer.
– PTV Logistics har faktiskt fyrtio års erfarenhet av transportoptimering, planering och utförande. Numera erbjuder vi en mjukvaruplattform med lösningar både för den operationella ruttplanering som görs dagligen och den mer långsiktiga taktiska och strategiska planeringen av transporterna, förklarar Lars och nämner att bolaget har många namnkunniga kunder, bland annat Unilever liksom större transportörer som DHL, Schenker och CEVA Logistics.
Marknaden för ruttoptimeringsmjukvara har vuxit starkt under senare år på grund av stigande bränslekostnader och ett tryck på en bättre kundservice och klimatmässig hållbarhet. Enligt olika branschrapporter – bland annat från Gartner, Mordor och Statista – ligger den årliga tillväxttakten för närvarande på mellan 15-20 procent.
Ska växa snabbt
Hittills har PTV Logistics varit ganska anonyma på den nordiska och brittisk marknaden. Detta ska det bli ändring på nu. När Lars tillträdde sin befattning i oktober förra året påbörjades ett arbete med att bygga upp en organisation som ska jobba med att göra bolaget mer välkänt och driva försäljning på de regionala marknaderna.
– Målsättningen är att vi ska växa med cirka 20-30 procent per år på de nordiska och brittiska marknaderna. Efterfrågan på den här typen av mjukvaror är hög och hittills har vi inte har varit särskilt aktiva vare sig i Norden eller UK. Så räkna med att vi har fördubblat omsättningen om några år, säger Lars med ett leende.
Kostnader, tid och hållbarhet
Efterfrågan drivs på av ett ökat hållbarhetsfokus i näringslivet. Men Lars poängterar att det snabbt ökande intresset för ruttoptimering i första hand handlar om att reducera kostnader och tid.
– Fortfarande handlar detta mest om att öka sin kostnadseffektivitet och leveransprecision. Hållbarhet är också viktigt för våra kunder, men det är mer en bonuseffekt av att använda ruttoptimeringsmjukvara. Men, med tanke på att elektrifieringen av transportsystemet kommer att ta lång tid, särskilt vad gäller tyngre lastbilstransporter, så är smarta IT-lösningar det kanske snabbaste sättet att reducera sin transportrelaterade klimatpåverkan på.
Sju miljoner träd per år
I vissa branscher och sektorer är dock hållbarhetsargumentet särskilt starkt. Exempelvis för e-handel med konsumenter, inom kollektivtrafik och för större företag som har satt upp tuffa mål för att reducera sin klimatpåverkan. Och i PTV Logistics egen marknadskommunikation betonas att företagets mjukvaror årligen skapar en hållbarhetsnytta som motsvarar sju miljoner träds förmåga att absorbera CO₂.
– Vi ser att hållbarhetsfrågorna fortsätter att öka i betydelse. Därför framhåller vi ofta den betydelse som våra lösningar har för klimatet. Vår ruttoptimeringslösning används årligen för att effektivisera en miljard kilometer vägtransporter, vilket grovt räknat motsvarar sju miljoner nya träd i klimatnytta varje år, konstaterar Lars och nämner att PTV Logistics koncernchef, Steven de Schrijver personligen är starkt engagerad i hållbarhetsfrågan.
Anpassar för elektrifierade transporter
Elektrifieringen av transportsystemen är ett faktum, även om den tar tid. För att möta utvecklingen har PTV Logistics redan anpassat sina lösningar för att ruttplanera även de elektriska transporterna.
– Vi har kommit rätt så långt vad gäller ruttoptimering av elektriska fordon, allt från vans till tunga lastbilar. Vi ser att paketleveranser med elektriska fordon funkar i tätbebyggda områden, däremot kommer det ta tid innan vi ser en utbredd användning av de elektrifierade tunga transporterna, eftersom det krävs en mer utbyggd infrastruktur. Allmänt sett är det mer komplext att optimera de elektrifierade transporterna, eftersom de påverkas av många fler parametrar än traditionella, fossildrivna transporter, säger Lars och nämner att faktorer som körstil, väderlek, vägbeläggning och laddinfrastruktur ökar planeringsutmaningarna rejält vad gäller elektrifierade fordon.
Svensk industri och ekonomi påverkas fortsatt kraftigt av en osäker global omvärld. Det visar en ny konjunkturrapport från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna, som konstaterar att den globala turbulensen tynger industrin.
Inflation och räntor har fallit tillbaka, men nu håller i stället stor global osäkerhet till följd av nya handelshinder och geopolitiska spänningar tillbaka konjunkturåterhämtningen.
– Vi ser hur en rad samverkande faktorer – från turbulent amerikansk politik inriktad på protektionism till en fortsatt svag tillväxt i Europa – får en negativ inverkan på global handel och på global ekonomi i stort. Det slår direkt mot exportindustrin och dämpar återhämtningen i svensk ekonomi, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen.
Rapporten visar att den svenska BNP-tillväxten förväntas bli 1,4 procent 2025, vilket är lågt efter flera år med nästintill nolltillväxt. Tillväxten väntas öka något 2026 och uppgå till 2,3 procent, men återhämtningen hämmas av svag efterfrågan från omvärlden och fortsatt osäkerhet.
– Att tillväxten i svensk ekonomi och industrin väntas öka mot slutet av året drivs av att vi varit i en lågkonjunktur en längre tid och att den ekonomiska politiken har och väntas bli mer expansiv. Riksbanken väntas sänka räntan två gånger under det andra halvåret i år, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
Rapporten pekar också på ökade risker för störningar i leverantörskedjor och på de finansiella marknaderna. En kraftigare inbromsning i världshandeln eller finansiell oro kan snabbt förvärras och slå mot industrins återhämtning.
– Industrin är robust, men inte immun mot störningar i den globala handeln eller i finanssystemet. Skulle dessa risker materialiseras kan konsekvenserna bli betydande för både produktion och sysselsättning, fortsätter Kerstin Hallsten.
Försvarsindustrin har till skillnad från övrig industri en hög tillväxt. Men den utgör fortfarande en liten del av total industrin och bidraget till investeringstillväxten är därmed begränsat.
– Tillväxten i de totala investeringarna begränsas till 1,2 procent 2025, men väntas ta mer fart och växa med 3,6 procent 2026 när osäkerheten för den ekonomiska utvecklingen blivit mindre och räntan sänkts ytterligare. Detta driver på produktionen i industrin, säger Erik Spector.
Sammantaget bedömer Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna att återhämtningen i svensk industri blir långsam. Vissa branscher visar vissa tecken på att börja vända upp, men bilden är splittrad och osäkerheten är mycket stor. Sysselsättningen väntas öka svagt under 2025, trots stigande arbetslöshet.
Nowaste Logistics och det Lundabaserade herrmodeföretaget John Henric förlänger det logistiksamarbete som påbörjades för tre år sedan.
– Riktigt kul att samarbetet fortsätter. Det är ett fint kvitto på att vi levererar värde och att vårt partnerskap fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Vi ser fram emot ännu fler gemensamma framgångar, säger Nowastes Johan Ljung.
John Henrics logistik hanteras vid en av Nowaste Logistics högteknologiska terminaler på Tostarpområdet i Helsingborg där man delar på resurserna med ett antal andra verksamheter. Vid starten 2008 var John Henric var en renodlad e-handelsaktör, men är nu en omni-partner med både e-handelskunder och butiker.
– I takt med att John Henric har utvecklats som bolag har även kraven och utmaningarna ökat. Nowaste är rätt partner för att hjälpa oss lösa dessa utmaningarna och lyfta oss till nästa steg, säger Tobias Neumann, Supply Chain Manager på John Henric.
Tidigare under året har ett antal andra kunder till Nowaste Logistics förlängt sina avtal, däribland som Björn Borg, Brothers, Polarn O. Pyret och Panduro Hobby.
Svenska PipeChain AB, som erbjuder molnbaserade mjukvarulösningar för fordonsindustrins och detaljhandelns globala supply chains, accelererar sin europeiska tillväxt genom att förvärva det brittiska mjukvaruföretaget AdvanceFirst Technologies Limited, specialiserat på detaljhandelslösningar.
Förvärvet är det första som PipeChain gör utanför Norden, och det görs av bolagets affärsområde PipeChain Networks. Tillsammans med AdvanceFirst Technologies ska PipeChain Networks göra det möjligt för detaljhandelsföretag och deras leverantörer att snabbt bygga uppkopplade, flexibla och motståndskraftiga leveranskedjor.
– Detta strategiska förvärv stärker avsevärt PipeChain Networks detaljhandelserbjudande och utökar dess närvaro i hela Europa, säger Hans Berggren, vd och medgrundare av PipeChain.
AdvanceFirst Technologies är ett väl positionerat brittiskt företag som utvecklar supply chain mjukvara för elektroniskt datautbyte (EDI), främst för detaljhandeln. Bolaget levererar skräddarsydda, skalbara lösningar som säkerställer efterlevnad och sömlös integration med befintliga ERP-system.
– Detta förvärv stärker inte bara vår position på marknaden utan öppnar också upp nya vägar för innovation och tillväxt. Vi ser fram emot att arbeta nära det talangfulla teamet på AdvanceFirst Technologies för att tillsammans uppnå våra gemensamma mål, säger Agneta Lund, vd för PipeChain Networks AB.
AdvanceFirst Technologies är positionerade för tillväxt inom det snabbt utvecklande digitala kommersiella området och erbjuder en molnbaserad plattform och avancerade analysverktyg som ger fullständig insyn i affärsdokumentflöden.
– Att bli en del av PipeChain är en fantastisk möjlighet för oss. Vårt team se ivrigt fram emot att integrera AdvanceFirst Technologies lösningar med PipeChains robusta plattform och utforska nya möjligheter för våra kunder såväl som vår personal, säger Malcolm Miller, medgrundare och tidigare huvudägare i AdvanceFirst Technologies.
Agneta Lund betonar att förvärvet ökar detaljhandelsföretags möjligheter att få en omfattande digital anslutning av sina leverantörer, vilket i sin tur är en förutsättning för få ut maximal nytta av digitala supply chain-samarbeten.
– Tillsammans med AdvanceFirst Technologies erbjuder vi nu en av de mest effektiva, skalbara och marknadsbeprövade vägarna för att uppnå det en hög anslutning och en snabb onboarding av kunder och leverantörer av alla slag. Du måste uppnå en hög nivå av anslutning, minst 70 procent för att realisera de verkligt stora värdena. Detta är vad vi kan erbjuda, säger hon, och nämner effekter att det typiskt handlar om värde i form av lägre lagernivåer, färre produktionsstörningar, minskad inkurans och svinn och överlag ett minskat behov av manuell administration och en bättre kontroll över flödena.
