Sedan några år har störningarna och riskerna i supply chain ökat markant. Det gäller bland annat geopolitiska risker, råvarurisker, leveransrisker och inte minst cyberhot. I detta avsnitt av SCE TALKs diskuterar SCE:s Stefan Karlöf frågan om cyberhot och hur de undviks med Andreas Anyuru, CTO på Consafe Logistics och Freddy Jönsson Hanberg, Strategisk rådgivare, ordförande i Totalförsvarsstiftelsen och ledamot i ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien. Hoten är många och de ökar, samtidigt som möjligheterna att skydda sig är större än någonsin. Vilka och hur tas upp utförligt i podden!
Magdalena Robsarve ny Head of Business Development Nordics på DHL Supply Chain
DHL Supply Chain har utsett Magdalena Robsarve till Head of Business Development Nordics och medlem i den nordiska ledningsgruppen. I sin roll kommer hon driva strategiska tillväxtinitiativ och bidra till DHL Supply Chains fortsatta expansion i Sverige, Finland, Danmark och Norge.
Robsarve kommer närmast från PostNord TPL, där hon arbetat i närmare 14 år, senast som ansvarig för större kundutvecklingsprogram och omfattande automationssatsningar. Hon har även haft flera andra ledande befattningar, bland annat som Head of Business Development, Business Area Director och Operations Excellence Director. Hennes breda erfarenhet omfattar flera branscher, däribland e-handel, FMCG, mode, läkemedel, elektronik, industrivaror och detaljhandel. Robsarve har även tidigare haft roller inom DHL Supply Chain, vilket innebär att hon nu återvänder till företaget där hennes karriär inom logistik en gång började.
– Magdalenas breda erfarenhet och starka affärsfokus gör henne till ett värdefullt tillskott för vår nordiska organisation. Medan vi fortsätter arbeta med våra tillväxtambitioner kommer hennes expertis inom kundfokuserade lösningar och innovation att vara en stor tillgång för vår verksamhet, säger Otso-Tapio Forsblom, Managing Director, DHL Supply Chain Nordics.
– Jag ser verkligen fram emot att börja på DHL Supply Chain och vara en del av företagets fortsatta tillväxtresa. Norden är en dynamisk marknad med stora möjligheter framöver, och jag ser fram emot att arbeta med både lokala och globala kollegor för att utveckla innovativa logistiklösningar som skapar långsiktigt värde för våra kunder, säger Magdalena Robsarve.
I sin nya roll rapporterar hon direkt till Marco Brüggeman, CCO Europe, DHL Supply Chain.
Den Globala handeln accelererar – AI driver på
I den senaste DHL Globalization Tracker (tidigare betitlad DHL Global Connectedness Tracker) konstateras att den globala handeln accelererar ytterligare trots geopolitiska konflikter och handelstullar. Rapporten visar att den globala handeln med varor växte snabbare under första halvåret 2026 än under någon annan sexmånadersperiod de senaste 15 åren, med undantag för återhämtningen efter pandemin.
En viktig förklaring är den starka efterfrågan på produkter som används för att bygga AI-infrastruktur, exempelvis halvledare och utrustning för datakommunikation. Handel med AI-relaterade produkter stod för 42 procent av tillväxten i den globala varuhandeln under 2025. Under första kvartalet 2026 ökade andelen till 76 procent, enligt analyser från WTO och OECD.
– Den viktigaste utvecklingen inom världshandeln just nu handlar om AI, inte tullar. Varje AI-förfrågan är i slutänden beroende av logistik. Chip, nätverksutrustning och många andra produkter bakom tekniken måste finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt. DHL sammanlänkar företagen och marknaderna bakom dessa komplexa leveranskedjor. När innovation skapar nya handelsflöden hjälper vårt globala nätverk till att hålla dem i rörelse, säger John Pearson, global CEO för DHL Express.
Samtidigt har kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet påverkat viktiga handelsvägar. Effekterna har dock varit geografiskt begränsade och främst drabbat ekonomier som är beroende av sundet. Exempelvis minskade handelsvärdet i Saudiarabien med 37 procent och i Förenade Arabemiraten med 7 procent under årets första fem månader jämfört med samma period 2025.
Handelspolitiken har också skapat motvind. USA:s tullnivåer har nått de högsta nivåerna på flera decennier, men den globala påverkan har varit begränsad. En förklaring är att USA endast stod för cirka 13 procent av världens import under de senaste åren, samtidigt som ungefär hälften av importen fortfarande undantogs från tullhöjningarna i augusti 2026. En annan förklaring är att de flesta länder avstod från omfattande motåtgärder och i stället stärkte sina möjligheter att nå alternativa marknader genom nya handelsavtal.
Fortsatt snabb ökning
Fram till 2029 väntas den globala varuhandeln växa med i genomsnitt 3,4 procent per år. Det är en tydlig acceleration jämfört med de 2,7 procent som noterades under det föregående decenniet.
– Det överraskande är inte bara att världshandeln fortsatte att växa trots nya tullar och kriget i Iran, säger professor Steven A. Altman, chef för DHL Initiative on Globalization vid NYU Stern Center for the Future of Management och fortsätter:
– Prognosen är nu starkare än den var före båda dessa händelser. Det påminner oss om vikten av att se bortom de mest synliga störningarna och förstå de djupare faktorer som gör handeln så motståndskraftig. AI-boomen visar det fortsatta behovet av varor och tjänster som bara kan produceras effektivt när specialiserade företag samarbetar över nationsgränser. Den visar också hur företag ständigt anpassar sig för att hålla handeln igång trots störningar och förändrade regelverk, säger Steven A. Altman, som tillsammans med kollegan Caroline R. Bastian vid New York University Stern School of Business, författar rapporten på uppdrag av DHL.
Östasien och Stillahavsregionen växer snabbast, Europa på andra plats
Bland världens regioner uppvisade Östasien och Stillahavsregionen den starkaste handelsutvecklingen. Under årets fem första månader ökade handelsvärdet med 24 procent jämfört med motsvarande period 2025. Europa följde därefter med en ökning på 12 procent och Afrika söder om Sahara med 11 procent. Östasien och Stillahavsregionen hade inte bara den starkaste tillväxten, utan såg också en större andel av handeln stanna inom regionen. Denna andel ökade från 57 procent under 2025 till 60 procent under de första fem månaderna 2026. Starka asiatiska leveranskedjor kopplade till AI-investeringar bidrog till utvecklingen.
DHL Globalization Tracker är en rapport och en interaktiv webbtjänst som regelbundet följer utvecklingen inom globalisering och internationell handel. Den kompletterar den välkända DHL Globalization Report, som publiceras löpande sedan 2011. Rapporten bygger på mer än 30 miljoner datapunkter från över 25 offentliga, privata och akademiska datakällor. Analysen omfattar internationella flöden av handel, kapital, information och människor. DHL Globalization Tracker beställs av DHL och författas av professor Steven A. Altman och Caroline R. Bastian vid New York University Stern School of Business.
Samarbete över gränserna för ökad flexibilitet och minskad miljöpåverkan
AV UNI SALLNÄS, DAVID GUNDLEGÅRD, ANNA FREDRIKSSON, SAMUEL HJORTH, STEFAN ENGEVALL, NIKI MATINRAD, MARTIN WALDEMARSSON, MICHELE SIMONI OCH NICOLAS BRUSSELAERS
Dagens logistiksystem är ofta uppbyggda utifrån att leveranser ska vara snabba, precisa och kundanpassade. Det finns dock en risk att varje exakt krav på tid och plats begränsar möjligheten till miljömässigt smart logistik. Tänk om vi i stället betraktade flexibilitet i tid och plats som en resurs i logistiksystemet?
Under lång tid har korta leveranstider varit ett viktigt konkurrensmedel inom logistiken. Inte minst inom e-handeln har utvecklingen gått mot allt snabbare leveranser, där kort ledtid ofta likställs med hög service. Men snabbhet har ett pris. Ju kortare tid som finns mellan order och leverans, desto mindre blir möjligheterna att samordna leveranser, nå hög fyllnadsgrad och planera effektiva rutter. När kraven på korta leveranstider dessutom kombineras med krav på leverans till en specifik plats begränsas handlingsutrymmet ytterligare.
Tillräckligt snabb leverans
En väg mot mer resurseffektiva transporter kan därför vara att leverera tillräckligt snabbt, i stället för snabbast möjligt. Om en leverans inte måste ske vid en exakt tidpunkt, utan kan genomföras inom ett något längre tidsintervall, skapas fler möjligheter i transportplaneringen. På motsvarande sätt kan flexibilitet i leveransplats, exempelvis möjligheten att välja mellan flera närliggande leveranspunkter, ge ytterligare handlingsutrymme. Paketboxar är ett exempel på hur alternativa leveransplatser redan har blivit en del av distributionssystemet och kan bidra till att minska den geografiska spridningen mellan leveranser.
Projekt SPARA
Det är detta vi studerar i forskningsprojektet SPARA (Spatiotemporal leveransflexibilitet för resurseffektiv sista milen-distribution), som är ett samarbete mellan Linköpings universitet, KTH och fyra partnerföretag med olika roller i logistiksystemet. Ahlsell är en ledande teknisk distributör och DSV en av de transportörer som utför företagets leveranser. IMI Supply Chain Solutions tillhandahåller informationssystem för order- och logistikhantering, medan iBoxen erbjuder transportörsoberoende leveransboxar. Tillsammans representerar företagen därmed flera av de aktörer och funktioner som behöver samspela för att ökad leveransflexibilitet ska kunna realiseras. Projektet finansieras av Energimyndigheten.
Spatiotemporal leveransflexibilitet – flexibilitet i tid och rum
Med spatiotemporal leveransflexibilitet menar vi alltså flexibilitet både i tid och rum. Tanken är enkel: ju fler frihetsgrader som finns när en leverans ska planeras, desto större är möjligheten att konsolidera gods, planera effektivare rutter och utnyttja transportresurserna bättre. Det betyder inte att alla leveranser ska bli långsammare eller att kunden inte ska få bestämma var varan ska levereras. Snarare handlar det om att identifiera när exakta krav faktiskt behövs och när det finns flexibilitet som logistiksystemet skulle kunnadra nytta av. I slutänden är målet att förbättra resurseffektiviteten och minska klimatpåverkan för sista milen-leveranser, det vill säga leveranserna till slutkund.
Flexibilitet – ett mångfacetterat begrepp
I SPARA undersöker vi alltså möjligheten att förbättra resurseffektiviteten och minska klimatpåverkan från sista milen-leveranser genom att bättre ta tillvara den flexibilitet som finns i logistiksystemet. Det kan exempelvis handla om situationer där en leverans inte behöver ske vid en exakt tidpunkt eller på en specifik plats, men där logistiksystemet ändå planerar som om dessa krav vore givna.
Anpassningsförmåga och flexibilitet
Flexibilitet kan i grunden förstås som förmågan att anpassa sig till förändringar. I logistiken kan den ta sig flera uttryck. Tidsmässig flexibilitet innebär exempelvis att en leverans kan ske inom ett tidsintervall eller under flera möjliga dagar, vilket kan ge bättre möjligheter till samordning, konsolidering och högre fyllnadsgrad. Rumslig flexibilitet handlar på motsvarande sätt om möjligheten att använda alternativa leveranspunkter, såsom utlämningsboxar, terminaler, byggarbetsplatser eller andra noder i nätverket. I projektet står spatiotemporal flexibilitet i centrum. Tanken är att ett ökat handlingsutrymme för när och var en leverans kan ske kan skapa bättre förutsättningar för effektiv transportplanering. Men för att flexibiliteten faktiskt ska kunna användas räcker det inte att transportören kan ändra sin rutt. Flexibiliteten är beroende av flera aktörer i kedjan från order till leverans och av de informationssystem som stödjer planeringen. Här blir informationen minst lika viktig som den fysiska flexibiliteten, där ökad visibilitet i planeringshorisonten kan möjliggöra bättre planering och i slutändan effektivare verksamhet. Om information om kommande leveranser och möjliga alternativ finns att tillgå tidigt, kan aktörerna planera smartare, samlasta mer och välja bättre rutter. Om informationen kommer sent begränsas möjligheterna till mindre justeringar i den operativa transportplaneringen.
”Med bättre framförhållning blir förutsättningarna för en mer effektiv ruttplanering mycket bättre.”
Gustav von Sydow, DSV
En viktig insikt hittills i projektet är därför att den största potentialen inte tycks ligga i sena operativa j justeringar, utan i att skapa mer tid för planering. Flexibilitet handlar inte bara om att kunna ändra en redan planerad transport, utan om att skapa förutsättningar för en bättre plan från början.
”För oss är SPARA-projektet en viktig pusselbit i att förstå våra kunders framtida behov och hur våra system kan bidra till mer flexibla, resurseffektiva och hållbara leveransflöden. Genom projektet får vi tillsammans med starka partners möjlighet att utforska hur information, data och systemstöd kan göra spatiotemporal flexibilitet möjlig i praktiken.”
Niklas Rönnbäck, IMI Supply Chain Solutions
Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan möjlig flexibilitet och realiserbar flexibilitet. I praktiken begränsas flexibiliteten av hur nätverket redan är organiserat, exempelvis genom etablerade arbetssätt, kundlöften, informationssystem och ansvarsfördelning mellan aktörerna. Leverans nästa dag kan till exempel vara inbyggd i systemet även när kunden egentligen inte behöver leveransen nästa dag. Flexibilitet handlar därför inte bara om att erbjuda fler val. För att den ska bidra till effektivare och mer hållbara transporter måste den både finnas, kommuniceras och kunna utnyttjas av de aktörer som planerar och genomför leveransen.
Flexibilitet skapas mellan aktörerna
En tydlig insikt från projektet är att flexibilitet inte enbart är en förmåga hos en enskild aktör, utan en egenskap som skapas i samspelet mellan flera aktörer. En distributör kan exempelvis vilja erbjuda mer flexibla leveransalternativ och är beroende av transportören, informationssystemet, leveranspunkterna och kundernas acceptans. Påmotsvarande sätt kan transportören se möjligheter till effektivisering, men bara om informationen delas i tid och leveranslöftet till kunden tillåter variation.
”SPARA visar att en mer hållbar sista mil inte kan skapas av en aktör ensam. Branschen har länge utvecklat logistiken kring snabbast möjliga leverans, men hög service behöver inte alltid betyda att leveransen ska ske så snabbt som möjligt eller vid en exakt tidpunkt. När flera transportbolag kan använda samma leveranspunkt, som finns nära mottagaren och är tillgänglig dygnet runt, skapas förutsättningar för bättre framförhållning, större handlingsutrymme och effektivare rutter. Det kan minska onödiga körsträckor och klimatpåverkan – samtidigt som leveransen blir enkel och tillgänglig för mottagaren.”
/Johan Edstav, iBoxen
Aktörerna i projektet är i grunden positiva till ökad flexibilitet, men ser olika möjligheter och utmaningar beroende på sin roll i logistiksystemet. För Ahlsellhandlar det bland annat om att bättre förstå var olika leveransupplägg skapar störst kundvärde, exempelvis när snabb leverans är avgörande och när det kan finnas utrymme för mer flexibla alternativ. Samtidigt behöver varje förändring bidra till en bättre helhet, där kundnytta, kostnadseffektivitet och minskad miljöpåverkan går hand i hand.
”Olika kundgrupper har olika behov, och därför tror vi att framtidens leveranser kan behöva utgå från flera typer av erbjudanden. För Ahlsell handlar flexibilitet inte om att sänka servicenivån, utan om att hitta lösningar som skapar värde för kunden och samtidigt ger bättre förutsättningar för effektivare och mer hållbara transporter.”
/Jonas Lovenhill, Ahlsell
För DSV ligger potentialen snarare i bättre samlastning, ruttplanering och fyllnadsgrad. Mjukvaruleverantören IMI Supply Chain Solutions lyfter betydelsen av data och system som kan hantera alternativa leveransupplägg, medan iBoxen med sina leveransboxar kan bidra genom att skapa fler möjliga leveranspunkter. De olika perspektiven visar också varför möjlig flexibilitet inte alltid blir flexibilitet som faktiskt kan användas. En transportör kan exempelvis ha möjlighet att planera en effektivare rutt om leveranstiden kan variera, men den möjligheten försvinner om distributören redan har lovat kunden leverans nästa dag. På samma sätt spelar alternativa leveranspunkter liten roll om informationen om dem inte finns tillgänglig när transporten planeras. Befintliga kundlöften, informationssystem, transportavtal och arbetssätt kan på så sätt skapa inlåsningar, även när flera av aktörerna ser potentialen i ett annat upplägg. För att lyckas krävs alltså inte bara flexibilitet hos en enskild aktör. Flexibiliteten behöver skapas och koordineras över organisationsgränserna.
Från flexibilitet till minskad miljöpåverkan
Om en slutkund erbjuder ökad leveransflexibilitet i tid eller rum skapas i teorin möjligheter till effektivare transporter. Ökad leveransflexibilitet kan exempelvis ge högre leveransdensitet och därmed bättre förutsättningar för samlastning och effektiva rutter. Förhållandet mellan ökad flexibilitet och minskade utsläpp är dock väldigt komplext. Effekten av flexibiliteten för en viss leverans beror bland annat på hur den övriga transportefterfrågan ser ut, vilken flexibilitet som finns i andra leveranser, vilka fordon som finns tillgängliga och hur leveranserna fördelas mellan fordon och rutter. Att förstå och kvantitativt modellera sambandet mellan flexibilitet och miljöpåverkan är viktigt för att ta beslut om vilken typ och omfattning av flexibilitet som bör prioriteras. En del av projektet syftar till att utveckla och utvärdera olika ruttoptimeringsmetoder som kan hantera flexibilitet i både tid och rum. Preliminära resultat för ett fall i Östergötland, där full leveransflexibilitet under en hel vecka antas tillsammans med bland annat perfekt kunskap om veckans efterfrågan, indikerar att transportarbetet och emissionerna skulle kunna minska med upp till 25 procent. I en mer utvecklad modell, men fortfarande med förenklade antaganden, ger erbjudandet om en dags flexibilitet för 25 procent av leveranserna minskningar på 6-11 procent av körsträckan beroende på område (Harriesson & Mejman, 2026*). Det är dock viktigt att påpeka att resultaten är preliminära och känsliga för vilka antaganden som görs, men illustrerar den potential som kan finnas i att skapa större handlingsutrymme i transportplaneringen. Resultatet förväntas också påverkas mycket av förändringar i efterfrågan, fordonsflotta och vägnät.
Informations- och datadelning
Att kunden är flexibel i tid och rum är dock bara en del av förutsättningarna för framgång. För att den ska kunna utnyttjas måste någon också fatta beslut om när och var inom det möjliga spannet en leverans ska ske. Detta beslut behöver oftast fattas under osäkerhet om framtida efterfrågan. Här är det därför av vikt att dela information och data i kedjan, eftersom effektiva beslut om när/var leveransen ska utföras påverkas av förväntad framtida efterfrågan. För detta är maskininlärningsmetoder för prediktering av efterfrågan i tid och rum centrala. De optimeringsmetoder som utvecklas i projektet kräver dessutom att information gällande kommande leveranser och leveransflexibilitet kommuniceras mellan distributör och transportör, vilket ställer krav på de informations- och beslutsstödsystem som utvecklas. Därmed blir vägen från flexibilitet till minskad miljöpåverkan en kedja av beroenden: flexibiliteten behöver finnas, informationen om den behöver delas, systemen behöver kunna hantera den och någon behöver kunna omsätta den i form av bättre beslut. Ingen enskild aktör kontrollerar hela denna kedja.
Samarbete över gränserna
Just dessa beroenden är en viktig utgångspunkt för hur vi arbetar i SPARA. Projektet samlar aktörer från olika delar av logistiksystemet, med olika perspektiv och resurser. Genom att distributör, transportör, informationssystemleverantör och leveransboxaktör arbetar tillsammans med forskare kan möjliga lösningar diskuteras utifrån hela kedjan, snarare än en enskild aktörs perspektiv. Samarbetet mellan olika aktörer blir därmed inte bara ett sätt att genomföra forskningsprojektet, utan en del av lösningen på den utmaning som studeras. Om spatiotemporal flexibilitet ska bidra till minskad miljöpåverkan behöver aktörerna gemensamt identifiera var flexibiliteten finns, vem som behöver tillhandahålla den och hur den kan omsättas i ett effektivare logistiksystem. Det handlar med andra ord mindre om en enskild flexibel handling och mer om en serie koordinerade beslut över organisationsgränserna.
”Vi söker aktivt efter relevanta forskningsprojekt där vi tillsammans med universitet och branschpartners kan utforska frågor som är viktiga för våra kunders framtida behov. SPARA är ett bra exempel på ett sådant samarbete, där akademi och industri möts för att utveckla ny kunskap kring hur data, systemstöd och samverkan kan bidra till mer flexibla och hållbara leveransflöden.”
Niklas Rönnbäck, IMI Supply Chain Solutions
Olika forskningskompetenser
Bredden behövs också på forskarsidan. Genom att kombinera olika forskningskompetenser, i såväl kvalitativa som kvantitativa analyser, kan vi både förstå vad som möjliggör och hindrar flexibilitet hos de olika aktörerna och analysera vilken effekt olika lösningar faktiskt kan få.
”Styrkan i projektet är att vi kan kombinera företagens kunskap om de praktiska förutsättningarna med olika forskningskompetenser. Det gör att vi både kan förstå vad som krävs för att skapa flexibilitet och beräkna vad olika lösningar faktiskt kan innebära för transporteffektivitet och klimatpåverkan.”
David Gundlegård, projektledare SPARA
Från flexibilitet till handlingsutrymme
Att skapa mer hållbara och resurseffektiva leveranser handlar inte nödvändigtvis om att utveckla helt nya logistiklösningar. En del av potentialen kan finnas i att bättre utnyttja den flexibilitet som redan finns. Måste alla leveranser ske så snabbt som möjligt? Behöver tid och plats alltid bestämmas så tidigt och så exakt som de gör idag? Och vilka möjligheter skulle skapas om logistikaktörerna fick ett större handlingsutrymme?
Flexibilitet i hela kedjan
Resultaten från SPARA-projektet visar samtidigt att det inte räcker att en enskild aktör är beredd att vara flexibel. Flexibiliteten behöver skapas och kunna utnyttjas genom hela kedjan. Det kräver att information finns tillgänglig i rätt tid, att systemen kan hantera alternativa upplägg och att de aktörer som påverkar och påverkas av leveransen kan hitta lösningar tillsammans. För företag som vill utforska potentialen i mer flexibla leveranser kan ett första steg därför vara att ställa följande tre frågor:
1. Var finns flexibiliteten i våra leveranser idag?
2. Vem behöver tillhandahålla den?
3. Vem behöver informationen för att kunna genomföra bättre planering som slutligen kan omsättas i effektivare logistik?
Med detta som grund går det att identifiera vilken data som kan användas för att prediktera och därmed skapa handlingsutrymme. Det är först när flexibiliteten kan omvandlas till ett faktiskt handlingsutrymme som potentialen till både effektivare logistik och minskad miljöpåverkan kan realiseras.
—
Uni Sallnäs, Linköpings universitet
David Gundlegård, Linköpings universitet
Anna Fredriksson, Linköpings universitet
Samuel Hjorth, Linköpings universitet
Stefan Engevall, Linköpings universitet
Niki Matinrad, Linköpings universitet
Martin Waldemarsson, Linköpings universitet
Michele Simoni, Kungliga tekniska högskolan
Nicolas Brusselaers, Vrije Universiteit Brussel
*Harriesson J, Mejman M. (2026) Patience cuts the distance – An analysis of how route optimization with flexible delivery days improves transport efficiency in last-mile deliveries.
Se: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:-diva-226030
Logistik & Transport 2026: ”Fullbokat igen”
För fjärde året i rad växer Logistik & Transport, och redan före sommaren var mässgolvet fullbokat med väntelista. Mässans affärsansvarige, Janne Nilsson, berättar om nya samarbeten, en bransch med fortsatt medvind trots oro i omvärlden och varför han helst aldrig vill behöva säga nej till ett företag som vill ställa ut.
Förra året slog Logistik & Transport nytt besöksrekord med hela 4 530 besökare, mer än 500 fler än året innan och fjärde året i rad med ökning både i antal besökare, utställare och konferensdeltagare. I år är trycket ännu större – mässan var fullbokad redan före sommaren med 133 utställare och en väntelista av företag som vill vara med.
– Vårt framgångskoncept är att våra besökare håller otroligt hög kvalitet för utställarna. Besökarna är till 85 procent beslutsfattare, säger Janne.
Han beskriver hur mässan de senaste åren blivit något av ett eget community, med tydligt ökat engagemang på LinkedIn mellan talare och besökare. En utveckling som, enligt honom, aldrig varit starkare än nu. Att mässan är fullbokad är samtidigt en utmaning. Med en redan fullt utnyttjad yta blir årets tillväxt främst en fråga om samutställare – andra varumärken som ställer ut tillsammans med redan bokade företag. Här räknar Janne med att ytterligare ett tiotal kan tillkomma på det sättet, men understryker att han hellre ser en annan lösning på sikt.
– Jag gillar inte att säga nej till företag. Jag skulle vilja att alla som vill fick plats att vara med, och det jobbar jag stenhårt för.
Nya samarbeten
Årets nyhet är ett samarbete med Business Sweden, som kommer på plats med en större delegation, samt med innovationsplattformen Closer. Ett samarbete med SILF ligger också i korten, vilket blir ett led i strategin att samla fler organisationer under samma paraply och växa branschens gemenskap ytterligare.
Fyra konferensteman
I konferensprogrammet blir det fyra tydliga spår i år: transport, handel, fastighet och livsmedel. Logistikprofilen Mattias Kettelhoit, som stod bakom förra årets uppmärksammade konferens, är fortsatt djupt involverad även i år, om än utan någon formell roll denna gång.
– Han brinner verkligen för att branschen ska samlas och kunna mötas, bortom företagshatten. Det har varit hans signum sedan långt innan jag började, säger Janne.
En stor del av årets programarbete har annars letts av Jenny Lans, som håller ihop både konferensen och aktiviteterna på öppna scenen.
Praktiskt användbar kunskap
Själv beskriver hon öppna scenen som mässans mer praktiska motsvarighet till konferensens strategiska spår.
– Konferensen ligger på en lite mer strategisk nivå. Öppna scenen är mer praktiskt orienterad, där innehållet kan handla om ett system, en lösning eller ett konkret ämne, där fokus ligger på hur man kan applicera kunskaperna praktiskt i sin egen verksamhet, säger Jenny.
Hon lyfter också branschens vilja att dela med sig som en förutsättning för innehållet på den öppna konferensscenen.
– Logistikbranschen är överlag väldigt duktig på att dela med sig av kunskap och kompetens. Man ”gatekeepar” inte, utan är genuint intresserad av att hjälpa varandra och göra branschen bättre. Det gör Logistik & Transport till en väldigt bjussig mötesplats.
Höga förväntningar
Om samarbetet med Supply Chain Effect är hon tydlig med att förväntningarna är högt ställda efter flera år av gott samarbete.
– Vi har generellt höga krav på vad som får plats på öppna scenen. Mässan är bara två dagar och tiden är begränsad, så vi måste vara strikta med vad vi exponerar där. Det som spelar roll är att publiken går därifrån med något vettigt – en insikt, kunskap eller kompetens. Där vet jag att Supply Chain Effect alltid levererar bra teman, hög kvalitet och ett innehåll som känns aktuellt, säger Jenny.
Kvällens sociala höjdpunkt, Loggis-middagen, återkommer i år i samma uppskattade format som i fjol: 28 våningar upp i mässans glaskub, med utsikt över Göteborg och ett underhållningskoncept med sing-along och pianounderhållning.
Det fullständiga scenprogrammet finns på www.logistik.to
Text och intervju Marika Karlöf
Rudi Kjeldsen ny partner på Langebæk
Rudi Kjeldsen har befordrats från Director till partner på Langebæk, ett skandinaviskt konsultbolag inom logistik och supply chain management. Utnämningen är ett erkännande av Rudis betydande insatser för Langebæks kommersiella utveckling och stärkta kundrelationer i hela Norden.
Rudi Kjeldesen har även tagit rollen som landschef för Danmark, vilket speglar hans fortsatta ledaransvar inom organisationen. Sedan Rudi började på Langebæk för mer än tio år sedan har han framgångsrikt utvecklat och utökat samarbetet med flera nordiska kunder samt spelat en avgörande roll i att skapa långsiktigt värde för både kunderna och Langebæk.
– Rudi har spelat en nyckelroll i vår kommersiella utveckling under hela sin tid på Langebæk. Han har en unik förmåga att förstå våra kunders utmaningar, bygga förtroendefulla relationer och identifiera möjligheter som skapar värde för både kunder och Langebæk, säger Anders Bartholin, CEO Operations & Partner.
Rudi har en omvittnat djuo expertis inom logistik och supply chain management och kombinerar strategisk insikt med ett pragmatiskt förhållningssätt för att lösa komplexa operativa utmaningar. Hans professionella trovärdighet, engagemang för kvalitet och förmåga att skapa varaktigt värde har gjort honom till en betrodd rådgivare och en uppskattad kollega i hela organisationen.
– Rudis utnämning är mycket välförtjänt. Utöver sina kommersiella framgångar är han en respekterad kollega och en förebild för hur vi samarbetar, stöttar varandra och lever efter våra värderingar, säger Anders Bartholin.
Med utnämningen av Rudi Kjeldsen består ledningsgruppen i Langebæk av Lars Bek Jensen, Anders Bartholin, Rudi Kjeldsen, Peter Landenberg, Heidi Bergsveen, Christoph Ohly och Lars Dam Kristensen. Den utökade ledningsgruppen omfattar även Martin Schultz, Morten Badsberg, Peter Lamp Sørensen och Anna Olsén.
Langebæk grundades 1977 och är ett skandinaviskt konsultföretag specialiserat på logistik och supply chain management. Företaget har fler än 45 anställda fördelade på kontor i Danmark, Sverige och Norge, med huvudkontor i Allerød, Danmark.
Norska LIS etablerar svenskt automationsbolag
Automationsintegratören LIS expanderar till Sverige med etablerandet av ett svenskt dotterbolag, LIS Automation AB. Målet är att ge aktörer i det så kallade ”mellansegmentet” skräddarsydda lagerlösningar som inte är bundna till en viss tillverkare.
LIS (Lager & Industrisystemer) etablerade sig 1994 som en norsk, oberoende leverantör och integratör av lagerinredning och automationslösningar. Under åren har LIS levererat lösningar för bland annat IKEA, Bilia, ABB, Jotun, Equinor, Kongsberg och det norska försvaret. Det nybildade svenska dotterbolaget, LIS Automation, leds av Anton Blidberg.
– Vi kommer att vara lokalt närvarande med stark automationskompetens och samtidigt erbjuda lösningar från några av världens ledande teknologileverantörer. För mig handlar det om att kombinera det bästa av två världar: den lokala närheten och global teknologiutveckling, säger Anton, som närmast kommer från den belgiska automationstillverkaren Movu, en av LIS nära samarbetspartners.
– Vi har funderat på att expandera till Sverige i många år, och matchningen med Anton gjorde att det här kändes som rätt tillfälle, säger Sue K. Johannessen, vd för det norska moderbolaget LIS.
”Hjälper medelstora aktörer att komma igång med automation”
Den svenska verksamheten ska verka relativt fritt från det norska moderbolaget för att på så sätt kunna anpassa sig till specifika lokala behov och till den svenska näringslivskulturen. Johannessen betonar att målet inte är att ta upp kampen med de största automationsbolagen, utan att rikta sig mot en befintlig lucka i marknaden, det vill säga mellansegmentet.
– Många aktörer har mycket att vinna på att automatisera, men tänker att de kan klara sig med manuellt lager några år till. Vi vill göra det lättare för dem att ta steget. Som leverantör som är oberoende i förhållande till branschens tillverkare jobbar vi för att hitta den bästa lösningen för varje unik kund, säger hon.
LIS äger lagersystemet Shark, som är utvecklat och anpassat för automation och lagerstyrning, och därför är en viktig komponent även i den svenska marknadssatsningen.
– Det finns integratörer som är väldigt duktiga inom vissa segment, men vår ambition är att kunna följa kunden hela vägen. Från den första automationslösningen till de riktigt stora och komplexa anläggningarna, säger Anton Blidberg och fortsätter:
– Vi är redan igång med flera projekt i Sverige, och bedömer att de första installationerna kommer att stå klara under 2027.
ICA miljardsatsar på logistiken
ICA genomför nu en långsiktig omställning av sitt logistiknätverk. Genom omfattande investeringar i modern teknik och automation, en utveckling mot fullsortimentslager och en ny struktur för nätverket bygger ICA en effektivare, mer robust och framtidssäkrad varuförsörjning.
– Det här är en strategisk satsning på ICAs infrastruktur i Sverige. Investeringarna kommer skapa förutsättningar för ökad affärstillväxt och högre kostnadseffektivitet i både butik och logistik. Samtidigt bidrar den nya strukturen till en mer trygg försörjning av mat och vardagsvaror, säger Eric Lundberg, vd ICA Sverige.
Utvecklingen av logistiknätverket är en långsiktig mångmiljardsatsning. En stor del av ICA Sveriges vinst återinvesteras i verksamheten och i logistiken för att stärka konkurrenskraft, varuförsörjning till butik och möta framtida tillväxt. Investeringarna kommer att beslutas och genomföras stegvis.
Regionala, automatiserade fullsortimentslager
I Helsingborg har ICA Sverige beslutat om en investering för att modernisera och utveckla lagret. Satsningen innebär en högre grad av automation, samtidigt som lagret utvecklas från dagens regionala uppdrag mot ett framtida fullsortimentslager. Moderniseringen kommer att genomföras i tre etapper där den första etappen är en investering om 2,6 miljarder kronor och innehåller både en utbyggnad av lagret och utbyte av automation för kolonialvaror. Parallellt pågår en förstudie om en ny framtida logistiklösning för Mälardalen, med placering i Västerås. I Kungälv har ICA Sverige tecknat en avsiktsförklaring med kommunen om en möjlig framtida etablering.
– Med utgångspunkt från vad som är rätt för ICA butikerna, en konkurrenskraftig och växande affär i en snabbt föränderlig omvärld har vi arbetat fram en ny målbild för vårt logistiknätverk. Ökad automation och utvecklingen mot regionala fullsortimentslager är strategiska vägval för ICAs framtida logistiknätverk, säger Emma Lindström, logistikdirektör ICA Sverige.
PMI: tjänstekonjunkturen lyfter
Inköpschefsindex för den svenska privata tjänstesektorn (PMI–tjänster) noterades till 57,4 i september från 56,0 i augusti. Det är andra månaden i rad som indexet ökade och det är nu på den högsta nivån sedan november 2025.
– Tjänstekonjunkturen har stärkts under tredje kvartalet. Men det högre kostnadstrycket pressar samtidigt företagens marginaler och ökar behovet av kostnadsanpassningar, vilket kan fördröja återhämtningen på arbetsmarknaden, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex.
Orderingången svarade för det största positiva bidraget till uppgången i PMI-tjänster, följt av leveranstider och sysselsättning. Affärsvolymen sjönk marginellt men låg kvar tydligt i tillväxtzonen. Sysselsättningsindex är under 50-nivån för tolfte månaden i rad. Index för leverantörernas insatsvarupriser steg till 73,3 i september från 62,1 i augusti, vilket är den tredje högsta nivån under 2026.
Inköpschefsindex (PMI – Purchasing Managers Index) är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin som genomförs i samarbete mellan Swedbank och Silf för dels tillverkningsindustrin dels tjänstesektorn. Målet med PMI är att snabbt mäta den rådande konjunkturen. Varje månad inhämtas konjunkturstatistik från inköpschefer som ingår i en svarspanel. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång.
PMI Inköpschefsindex ökar till 58,1 – bred uppgång i ljusare omvärldskonjunktur
Inköpschefsindex (PMI) för svensk industri steg i september till 58,1 från 56,3 i augusti och är på den högsta nivån på tre månader. Indexet ligger därmed kvar över sitt historiska genomsnitt (54,3) för femtonde månaden i rad.
– Septemberutfallet visar på en tydlig förstärkning i svensk industri, med stöd av en ljusare omvärldskonjunktur. Orderingången steg brett, produktionen och orderstockarna växte i en snabbare takt, men samtidigt ökade kostnadstrycket, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Uppgången i september var bred. Ökningen i orderingången gav det största positiva bidraget till PMI-total följt av längre leveranstider och högre produktion, medan sysselsättningsindexet höll tillbaka uppgången. Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg i september till 77,6 från 75,7 i augusti. Det är den högsta nivån sedan juni och visar att kostnadstrycket åter har tagit fart i industrin.
– Det höga och stigande kostnadstrycket är en tydlig motvind för industriföretagen. Om utvecklingen består ökar risken för pressade marginaler och att högre insatskostnader förs vidare i producent- och konsumentledet, säger Jörgen Kennemar.
Inköpschefsindex för industrin (PMI-total) steg med 1,8 indexenheter till 58,1 i september, från reviderade 56,3 i augusti. Det är den högsta nivån sedan juni och översteg därmed sitt historiska genomsnitt på 54,3 för femtonde månaden i rad. Septemberutfallet visar på en tydlig förstärkning i industrikonjunkturen, även om tredje kvartalet visade en lägre tillväxtökning jämfört med andra kvartalet. Septemberutfallet ger en starkare och mer övertygande konjunktursignal än sommarmånaderna. Uppgången drevs främst av en bred förbättring i orderingången, samtidigt som växande orderstockar och högre produktionsplaner ger stöd åt fortsatt produktionstillväxt.
Den globala industrikonjunkturen stärktes i september men med tydliga skillnader. I USA steg det preliminära industri-PMI kraftigt till 57,0 från 53,9 i augusti, medan indexet för euroområdet låg kvar på 52,7. Tysk industri växlade ned något men fortsatte att uppvisa en god tillväxt med ett index på 53,8. Även i Storbritannien förbättrades industrikonjunkturen, där PMI steg till 52,0. Det kinesiska PMI-indexet från Caixin, som omfattar landets mindre och privata industriföretag, fortsätter att vara i tillväxtzonen men utan att ta fart och utmanas av en svag inhemsk efterfrågan.