Produkter för professionella 

Konsumenter associerar i allmänhet varumärket Hultafors till saker som tumstockar, yxor, vattenpass och andra verktyg. De verkligt stora segmenten är dock professionella skyddskläder och skyddsskor som säljs under varumärken som Fristads, Snickers Workwear och Solid Gear. Bara för att nämna några av bolagets 16 varumärken. Produkterna utvecklas, tillverkas och säljs under de egna varumärkena och erbjuds via ledande återförsäljare i närmare 70 länder, varav de flesta finns i Europa och Nordamerika.

Säkerställa tillväxt med hög effektivitet

Hultafors Groups snabba, lönsamma tillväxt gör att logistikverksamheten både behöver bygga den kapacitet som behövs för att hantera den snabba tillväxten och samtidigt jobba systematiskt med att säkerställa en hög effektivitet i alla logistikprocesser. 

Utvecklar transportfunktionen

Trots senare års pandemi med störningar i de globala leveranskedjorna, stigande räntor och en ekonomisk avmattning, som till stor del har drabbat byggsektorn, har Hultaforskoncernen fortsatt att växa med god lönsamhet. För att lyckas med det konststycket gäller det att erbjuda prisvärda premiumprodukter, vilket i sin tur kräver ett systematiskt arbete med att effektivisera och utveckla logistiken. 

– Under mina första två år på Hultafors Group fokuserade vi på att etablera en distributionsstruktur som stödjer fortsatt tillväxt, bland annat genom att etablera två centrallager. Ett i Polen som betjänar Europa och ett i Milwaukee som distribuerar våra produkter i Nordamerika. Nu ligger vårt fokus på att stärka vår transportfunktion och vi har därför initierat ett arbete med fokus på transportkostnader, prestationsstyrning och hållbarhetsrapportering. Det är ett arbete som vi gör i samarbete med logistikbolaget Sonat, säger Nicklas och nämner att han lärde känna Sonat som ett skickligt supply chain-företag redan under sin tid på Apoteket. Då fungerade bolaget som Apotekets outsourcingpartner för logistikflöden av medicin och andra apoteksvaror.

Freight Cost Management – avvikelsekontroll av transportkostnader

I ett nyligen sjösatt projekt för avvikelsekontroll av transportkostnader – Freight Cost Management – levererar Sonat en tjänst för uppföljning, analys och hantering av avvikelser i Hultafors Groups stora flöde av inkommande transportfakturor. Man driver dessutom ett arbete med ständiga förbättringar baserat på de insikter som arbetet ger.

Vad beror alla avvikelser på?

De avvikelser som hittills har identifierats i projektet beror inte enbart på en över- eller felfakturering från transportörerna. En del avvikelser är ett resultat av att transporter bokas felaktigt, exempelvis på fel avtalsnummer eller att man bokar fel typ av tjänst. Historiskt finns det en bild av att transportbranschen kan vara mindre transparent i sin fakturering och att man döljer olika kostnadstillägg i komplexa prismodeller. Oförutsedda kostnader som riskerar att hamna på de ofta svårtolkade transportfakturorna.

Hållbara flöden

När Hultafors Group nu får ett bättre grepp över fakturaavvikelser är resultatet inte enbart en mer korrekt fakturering och efterföljande besparingar. Projektet ger även en bra grund för att designa bolagets framtida supply chain-flöden förklarar Nicklas.

Installerat nya R5 Pro-robotar

Blåkläders AutoStore-system stödjer hela lagerverksamheten med 320 000 kollin i lager. För att möta ökade krav har de valt nya R5 Pro-robotar som möjliggör snabbladdning, förbättrad produktivitet, optimering av utrymme och energioptimering.

Ny effektivare antennteknik
Förutom att utöka sin AutoStore har Blåkläder övergått till en mer avancerad antennteknik där man bytt från 433 MHz till den nya 2,4 GHz-frekvensen. Övergången till 2,4 GHz-antennlösningen möjliggör bättre prestanda, större räckvidd och färre tekniska problem, samtidigt som uppgraderingar kan genomföras utan driftsstopp. 

– I våras bytte vi från 433 MHz till 2,4 GHz och vi är väldigt nöjda med resultatet. Vi har en ständig dialog med Element Logic om framtiden och det här antennbytet var ett självklart steg. Som familjeägt företag kan vi ta snabba beslut, och det här var en investering som snabbt gav effekt. Den nya tekniken har gjort hela processen snabbare och säkrare, och vi slipper nu avbrott i datatrafiken, vilket optimerar vårt arbetsflöde, säger Högberg.

Många nyttor

Efterfrågan på tekniker för att koppla upp supply chain – det som ibland även kallas för den digitala försörjningskedjan – beräknas öka med mellan 10-25 procent under de närmaste åren beroende på vad som ingår i marknadsbedömningarna. Intressant att notera är att det är mjukvaror, snarare än hårdvaror, för IoT som väntas växa allra mest. Tillväxten inom hela IoT-området beror på att teknikerna har mognat, sjunkit i pris och på att den potentiella nyttan är stor:

Bättre leveransservice

Walmart rapporterar även en ökad betalningsvilja för att få snabb leverans. Hela 30 procent av kunderna betalar en avgift för att få sin leverans inom en timme jämfört med inom tre timmar vilket är det normala leveranstidsfönstret. Viktigt att poängtera är dock att leveranserna till stor del består av dagligvaror. Trots ökad effektivitet med reducerade leveranskostnader har servicenivån bli bättre. Kundnöjdhetsmåttet NPS (Net Promotor Score) för Walmarts leveranser uppges ha nått rekordnivåer under det aktuella kvartalet. 

Gigantiskt leveransnätverk

Med 210 distributionscenter, 9 000 lastbilar och fler än 11 000 chaufförer är Walmarts distributionsverksamhet en av de största i världen. Bolaget har under åren gjort sig känt som en innovativ aktör vad gäller sin supply chain-utveckling, vilket till stor del handlar om att tillämpa effektivitetsdrivande teknik, utbilda personal, optimera processer och förändra i försörjningskedjan.

Utvecklingen av hållbara leveransalternativ

Ett sätt att ta sig an frågan om hållbara leveransalternativ för e-handlare och logistikföretag är att tydligt markera för konsumenterna vilka alternativ som på något sätt är mer hållbara eller ”miljöbättre” än andra. Många e-handlare har börjat se över dessa möjligheter, vilket skrivits om i tidigare artiklar i Supply Chain Effect (t.ex. nr 4 och nr 6, 2022), och frågan är fortsatt högaktuell i handelsbranschen. Detta syns inte minst genom de leveransalternativ som under de senaste åren varit under utveckling och nu syns i flera e-handlares checkouter, alltså där vi som konsumenter kan välja leveransalternativ. Detta gäller exempelvis Svanenmärkningen för e-handelsleveranser och branschöverenskommelsen ”Fossilfri leverans”. Vid flera olika tillfällen har vi som forskare på ett strukturerat sätt besökt Sveriges största e-handlares webbsidor, lagt varor i varukorgen och dokumenterat vilka leveransalternativ som erbjuds till konsumenter. Resultaten pekar tydligt mot en ökning av antal e-handlare som erbjuder någon typ av hållbart leveransalternativ, där vi 2021 noterade att 18 procent av e-handlarna hade ett eller flera hållbara leveransalternativ, medan motsvarande undersökning 2024 visade 38 procent. Samma studier visade få kopplingar mellan de hållbara leveransalternativen och tidsaspekten. Mer specifikt kunde vi inte se några tydliga tecken på att de hållbara leveransalternativen innebar längre leveranstider. Det var också så att vissa av de hållbarhetsmarkerade alternativen kunde innebära riktigt korta leveranstider, så som ”imorgon”. 

Tid som en viktig aspekt för hållbara leveranser

Förväntningarna på snabbhet ökar och en leveranstid på 1-3 dagar verkar vara normen, vilket vi också sett i de genomförda webbsidesundersökningarna. Snabbheten står dock i stark kontrast till forskning som visar att längre tidsramar ger bättre planeringsmöjligheter, effektivare och mer hållbara logistikflöden. Frågorna kring tid inom e-handeln är många. Vem driver tidshetsen? Är det e-handlarna som vill konkurrera om snabbaste leveranserna gentemot konsument? Är det logistikföretagen som driver på för att väljas av e-handlarna? Eller är det kanske konsumenterna som kräver snabba leveranser? 

Snabba leveranstider och skillnader mellan konsumenttyper 

Resultaten visar att snabba leveranstider ibland är viktiga för konsumenterna, men långt ifrån alltid. För de som hade andra prioriteringar än tid, verkade leveranstiden inte vara avgörande när de valde leveransalternativ. Detta blir intressant i och med att litteraturen pekar mot att korta leveranstider kan hindra en effektiv logistik och leda till bland annat lägre fyllnadsgrad under transport. Därför kan det finnas en möjlighet för e-handlare att styra dessa konsumenter så att effektivare logistiklösningar gynnas och därmed också bättre miljömässiga alternativ, så som långsammare leveranser. Det finns också tillfällen där konsumenter behöver sina varor snabbt. För dessa är det viktigt att e-handlarna erbjuder en tillräckligt snabb och pålitlig leverans. Om leveransen tar för lång tid kan dessa konsumenter välja att handla någon annanstans, och det är e-handlarna rimligen inte villiga att riskera. För miljömedvetna e-handlare skulle dessa olika konsumenttyper kunna innebära en fin balansgång mellan att å ena sidan premiera konsumenter som väljer långsammare leveransalternativ och å andra sidan kunna erbjuda de snabba leveranser som vissa konsumenter förväntar sig. 

Bortskämda konsumenter?

En ytterligare intressant aspekt kopplat till leveranstiderna är att flera av konsumenterna i dagboksstudien beskrev att även om de inte hade bråttom med produkten, så ville de ändå ha sin beställning snabbt efter att de bestämt sig för att köpa en produkt. En av respondenterna beskrev förväntan på snabbhet på följande sätt: 

Tidsfönster viktigare än leveranstiderna? 

Intressant nog så framkom det i dagboksstudierna att konsumenterna såg tidsfönster som ytterst relevanta i sina val av leveransalternativ, vare sig det gällde upphämtning eller hemleveranser. Med tidsfönster menar vi här antingen det tidsintervall när en hemleverans är planerad att ske, eller det tidsfönster som det går att hämta ut sina paket från ombud och paketboxar. Framför allt var det medvetenheten om tidsfönster hos många av konsumenterna som förvånade oss, där konsumenterna ofta gjorde medvetna val t.ex. valde bort hemleveranser på grund av att man måste förhålla sig till logistikföretagets tidsfönster eller aktivt valde paketbox när man visste att öppettiderna passade bra in i övriga livet. När det gäller upphämtning i relation till leveransfönster så föredrog vissa paketboxar och andra paketutlämningsställen, och det var tydligt att det fanns individuella preferenser och olika åsikter bland konsumenterna. Sammanfattningsvis visar resultaten att konsumenter är medvetna om vilka tidsfönster som finns i de olika leveransalternativen och att de påverkar valet av leveransplats, vilket kanske inte är uppenbart när man ser på e-handlarnas checkouter. Baserat på dagboksstudiens resultat så verkar det också som att tidsfönster är viktigare för konsumenterna vid val av leveransalternativ än de exakta leveranstider som återförsäljarna erbjuder.

Samordnar med andra ärenden

Slående i dagboksstudien var att konsumenterna ansträngde sig för att samordna upphämtning av paket med andra ärenden. I många fall var det kanske inte miljöaspekten som gjorde att konsumenterna resonerade på det här sättet, men deras agerande verkar inte desto mindre ligga i linje med en relativt sett mindre miljöpåverkan. Även om urvalet i studien var litet är det anmärkningsvärt att konsumenterna, med få undantag, verkade direkt ovilliga att göra en extra resa bara för att hämta ett e-handelspaket. Detta gällde både för stads- och landsbygdskonsumenter och går till viss del emot det vi skrev ovan – att konsumenter gärna vill ha sina paket snabbt när de väl har beställt en vara, oavsett hur bråttom det egentligen är. För trots att många ville hämta sina beställningar snabbt samordnade de oftast hämtningen med andra ärenden. 

Påminnelser påverkar lite

Något man skulle kunna tänka sig påverkade konsumenters agerande är de påminnelser som konsumenter ofta får för att de ska komma ihåg att hämta sina paket. En hypotes vi i forskargruppen hade inledningsvis i projektet var att dessa påminnelser skulle gör att konsumenterna kunde uppleva stress och därför hämta sina paket snabbare än de annars skulle ha gjort. Det kan leda till att stress upplevs och att man inte samordnar resan med andra ärenden, utan gör en separat resa enbart för att hämta paketet. I dagboksstudien upplevdes dock inte påminnelser som negativa eller påverkade beteendet på de medverkande konsumenterna nämnvärt.

Få tänkte på miljöaspekten – låg betalningsvilja

Dagboksstudien tog också hänsyn till konsumenternas vilja att välja miljömärkta leveransalternativ. Detta skulle alltså kunna röra sig om Svanenmärkning, alternativ med texten ”fossilfri leverans” eller andra varianter. Något förvånande hade endast ett fåtal av konsumenterna i studien reflekterat över leveransalternativen som på något sätt kopplades till miljö i e-handlarna checkouter. Under intervjuerna framkom det att några konsumenter hade ett vagt minne av någon slags formulering kopplat till ett ”miljöalternativ”, men få hade valt det alternativet. När vi frågade om allmänna reflektioner efter dagboksstudien så svarade t.ex. en av respondenterna: 

”Det var ju att jag inte bryr mig så mycket om miljön som jag skulle vilja”. 

Samma respondent, och flera med henne, betonade att priset är det som avgör och de framhävde ofta med emfas att de inte skulle vara villiga att betala mer för ett miljöalternativ. Trots att endast ett fåtal av konsumenterna uppmärksammade miljömärkta alternativ, så sade sig flera vara intresserade av hållbarhet och försökte agera därefter. 

Vem är de hållbara leveranserna till för?

Studien pekar på att det är vanligare att man gör andra avvägningar, så som att kombinera upphämtning med andra ärenden eller undvika returer, kopplade till miljö. Detta kan verka något nedslående för aktörer som jobbat hårt för att få till satsningar som Svanenmärkning och ”Fossilfria leverans”. Här kan man tillåta sig att fundera på vem dessa typer av leveransalternativ är till för. Är de främst till för att konsumenten ska känna sig trygg i att leveransen håller en viss miljömässig hållbarhet? Eller är de snarare till för att e-handlare och/eller logistikföretag ska kunna använda sig av dessa som ett sätt att marknadsföra sig gentemot konsumenterna? Det finns nog inget objektivt korrekt svar här och vi anser oavsett att det är viktigt att fortsätta jobba på dessa typer av leveransalternativ. Dock verkar det ännu vara en bit kvar innan de miljömärkta leveransalternativen faktiskt hjälper konsumenterna att göra de mest hållbara leveransvalen och kanske finns det också anledning att fundera över hur tidsaspekten ska komma in som ytterligare guidning för konsumenternas val av hållbara leveransalternativ.

Dagboksstudien visar att det finns en stor variation i hur konsumenter uppfattar tid, och det kanske inte är möjligt att möta de olika förväntningarna med en standardlösning. Kanske kan den senaste teknikutvecklingen inom AI användas för att anpassa leveransalternativ till respektive konsumentbeteende? Detta vore intressant att fördjupa sig inom i framtida studier. Vidare, även om den studie vi presenterat här inte bevisar hur olika tidsaspekter påverkar hållbarheten i e-handeln så ger studien intressanta insikter för nästa steg i forskningsprojektet. Detta innefattar att koppla samman de tidsaspekter som identifierats med e-handlares och logistikföretags perspektiv. Om du tillhör ett företag som kan bidra med insikter kopplat till relationen mellan tid och hållbarhet i e-handelsdistributionen så hör gärna av dig till någon av oss, så diskuterar vi gärna detta vidare. Vi ser att ”den snabba e-handeln” bör diskuteras vidare, och de forskningsresultat vi delat hittills hjälper oss att belysa några intressanta aspekter kring tid och hållbarhet. Vi vill gärna se en fortsatt utveckling av e-handeln som gynnar såväl företagen som konsumenterna, men som också kan gå hand i hand med en hållbar framtid. Här tror vi att tidsaspekten måste fortsätta att ifrågasättas för att luckra upp gamla sanningar. 

Uni Sallnäs är biträdande professor i miljölogistik, Logistik- och kvalitetsutvecklingsavdelningen på Linköpings universitet.

Vendela Santén, Forskare maritim logistik, RISE.

Sara Rogerson, Forskare inom logistik, RISE.

PMI–tjänster steg till 52,9 i oktober – fortsatt svag tjänstekonjunktur

Affärsvolym och orderingång svarar för de största bidragen till uppgången i PMI-tjänster medan delindex för sysselsättning backar och nådde i oktober den lägsta nivån sedan pandemiåret 2020. Index för rå- och insatsvarupriser steg till 50,7 i oktober från 48,3 och är sjätte månaden i rad under dess historiska genomsnitt (58,1). 

Mer offensiva satsningar globalt

Den största skillnaden mellan Sverige och de prioriterade marknaderna i EU, Storbritannien och USA är att anläggningarna där är fler och större. Stefan upplever att satsningarna är betydligt mer offensiva än på hemmamarknaden och att det finns en stor öppenhet för att investera i innovativ logistikteknik.

Mycket kan gå fel 

För trots att lagerautomation växer så det knakar i stora delar av världen så utförs en överväldigande majoritet av alla lagerprocesser fortfarande manuellt. De fel som uppstår sker både i den manuella hanteringen och i det som hanteras av robotar och annan automation. 

”Automation inget självspelande piano”

Generellt införs allt fler tekniska lösningar i världens lageranläggningar – mängder av hårdvaror och mjukvaror av olika slag – som används i samband med varumottagning, inlagring och förflyttning av gods samt för att inventera, hantera order, plock och pack samt utleverans. Tekniker som i första hand ska öka effektiviteten och produktiviteten, men även bidra till att det uppstår färre fel i hanteringen.

– Tillsammans med all möjlig annan teknik används intelligent videoanalys för att minska kostnader, kvalitetssäkra och minimera fel i processerna. För även när man automatiserar så blir det inget självspelande piano, utan vår tjänst används då som ett väldigt bra komplement till  lagerautomation, fortsätter Staffan och framhåller att de fel som uppstår i lager kan bero på mängder av faktorer – både mänskliga och andra – som tjänsten hjälper till att identifiera och minimera. 

Från start-up till scale-up

Redan 2019 när SiB Solutions fick in sitt första riskkapital utarbetades en ambitiös plan för den fortsatta tillväxtresan. Under åren har både de befintliga ägarna och nya aktörer investerat i bolaget, vilket har skapat förutsättningar för en målmedveten, stadig tillväxt. 

– Den planen har vi hållit fast vid och vi har utvecklats väl relativt planen. Man kan alltid önska att saker ska gå snabbare och bättre, men vi har en stark mjukvara och en väl fungerande tjänst som används av kunder i åtta länder. Dessutom är våra kunder väldigt lojala och de allra flesta beställer mer och utvidgar på så vis sin prenumeration, berättar Stefan. 

Hittills har SiB Solutions tagit in kapital vid fyra tillfällen. Den sammanlagda summan som tagits in är 133 miljoner kronor. Och nu är en ny så kallad ”investeringsrunda” på gång och ska avslutas före årsskiftet. 

– Med den höga ambition vi har så gäller det att accelerera snabbt och då är det önskvärt att få in en större summa i år från nya aktörer. Nu är vi inte en start-up längre utan en scale-up och då är själva syftet att skala upp ganska snabbt. 

Fokus på expansion

För att kunna erbjuda sin tjänst till fler och förverkliga tillväxtambitionerna har försäljningsorganisationen byggts upp och stärkts de allra senaste åren. I Sverige finns SiB Solutions idag i Lund och i Västerås. På övriga geografiska marknader har lite olika organisationsmodeller provats.

– Vi kommer att fortsätta att etablera oss i nya geografier, men det kommer inte kräva en så stor lokal närvaro som vi trodde från början eftersom  EU-marknaderna till stor del kan nås från Sverige. Vi har etablerat egna kontor med egen bemanning i Storbritannien och i USA, där vi har kontor både i Dallas och Atlanta. Från de regionala kontoren kan vi och våra samarbetspartners hjälpa våra kunder och leverera projekt, säger Stefan, och konstaterar att många processer med fördel kan drivas från huvudkontoret i Lund, vilket både minimerar risk och sparar pengar.

Eftersom SiB Solutions anlitar lokala underleverantörer för att installera servrar och kameror och annan teknik krävs det inte att företaget har lokal  närvaro överallt. Konfigurationer och utbildning kan levereras på distans, vilket underlättar den pågående expansionen. 

”Tydligt business case”

– För de företag som önskar gör vi ett genomarbetat beslutsunderlag i form av ett tydligt business case som visar på besparingspotentialen med vår tjänst. Det gör vi för att det ska bli lättare för en logistikchef eller en lagerchef att fatta beslut om en teknik som oftast är ny och oprövad för den blivande kunden, förklarar Staffan. 

Trots en viss otålighet över att säljprocesser tar tid framhåller Stefan att företaget levererar enligt en aggressiv tillväxtplan, där målet är att årligen växa med 80 procent. Enligt den planen ska betydande belopp investeras i internationaliseringen, det vill säga i personal, lokaler, försäljning och i produktutveckling. Det gör att bolaget kommer att visa röda siffror ytterligare en tid. Men inte så länge till. 

– Vi gör ju en medveten storsatsning där vi investerar i vår expansion. Redan nu skulle vi ganska snabbt kunna visa svarta siffror, men vi följer vår plan och den innebär att vi kommer att nå break-even i slutet av nästa år, eller ännu hellre tidigare än så, säger Stefan.