Kajsa Hulthén, Chalmers

Handelsrådet finansierar förpackningsforskning på Chalmers

Små produkter som mascaror eller mobilskal som levereras till konsument i förpackningar stora som skokartonger är inget ovanligt. Hur produkter bäst ska förpackas är en komplex fråga där många företag använder sig av olika standardkartonger medan andra försöker hitta förpackningslösningar som går att anpassa efter produkten. Mot den här bakgrunden har Chalmers beviljats forskningsanslag från Handelsrådet, och arbetet ska utföras i nära samarbete med PostNord och DS Smith.

– Vårt projekt kommer fokusera på förpackningens roll i detaljhandeln med ett distributionsfokus. Vi vill effektivisera distributionsnätverken, men samtidigt studera om detta kan göras på ett hållbart sätt – med fokus på förpackningar. I första hand strävar vi efter att förstå vilka beroenden som ligger bakom att en förpackning ser ut som den gör, säger Kajsa Hulthén, biträdande professor vid Chalmers Tekniska Högskola.

Genom att studera förpackningar som en del av ett nätverk med tekniska och organiska beroenden ska forskargruppen skapa förståelse, dels för varför förpackningar i dagsläget ser ut som de gör, dels för vilka åtgärder som är möjliga att genomföra för att effektivisera distributionsnätverken.

– Det gäller att förstå hur den här förpackningen relaterar till andra resurser i systemet, från förpackningsmaskiner till utlämningsställen. En förändring kanske är lätt att genomföra för en aktör medan den skulle bli extremt dyr för en annan aktör att genomföra, menar Kajsa Hulthén.

Trettio procent luft

PostNord uppskattar att de paket de levererar från e-handeln idag innehåller cirka 30 procent luft, vilket innebär att det är svårt för dem att använda sina transportresurser optimalt.

– Kan paketsorteringsutrustningen hos transportörerna inte hantera vissa typer av förpackningar? Kan det vara så att det är etiketters storlek som styr hur små förpackningarna kan vara? Vilken roll spelar konsumenternas krav i detta? Det finns tusen frågor att ställa, säger Kajsa Hulthén.

I projektet arbetar forskare på Chalmers tillsammans med PostNord och förpackningsleverantören DS Smith för att undersöka dessa frågor.

– Man kan säga att vi tillsammans är nyfikna på varför det ser ut som det gör, vad som kan göras åt det, vem som behöver agera samt på vilket sätt, säger Kajsa Hulthén.

Projekttitel: Förpackningars roll för en mer hållbar och effektiv varudistribution inom detaljhandeln i Sverige

Projektets syfte är att analysera förpackningars roll inom detaljhandeln i Sverige med målet att identifiera hinder och möjligheter för mer effektiv, ändamålsenlig och hållbar varudistribution samt returhantering med särskilt fokus på e-handeln. Projektledare är Kajsa Hulthén, Chalmers tekniska högskola och övriga projektdeltagare är Sofia Leffler Moberg, PostNord och Johan Nyström, DS Smith. Handelsrådet har beviljat ett anslag på 1 926 000 kronor för projektet som ska pågå till och med oktober 2022.

Fler nyheter

Flexibilitet, planering och visibilitet – en nödvändighet i en föränderlig värld?

”Digitalisering har blivit en nödvändig del av dagens affärslandskap, särskilt inom supply chain. Genom att införa digitala lösningar kan företag uppnå en flexibilitet som är avgörande för att undvika obalans och en ineffektiv lagerhantering. Men hur får man en bättre effektivitet och vilka utmaningar står företag inför när de försöker förbättra sina supply chain-processer?”

Så börjar Jens Dremos och Robert Janssons krönika i senaste numret av SCE. Läs den här!

Läs mer »

Stadiums prisade RFID-lösning levererar – ”från 65 till 99,5 procents korrekthet”

En viktig faktor bakom den svenska sport- och sportmodekedjan Stadiums framgångar är det ambitiösa och systematiska arbetet med att utveckla en förstklassig logistik och varuförsörjning. Ett arbete som resulterade i att Stadium 2022 belönades med Svensk Handel pris ”Årets logistiklösning”. Det som belönades var Stadiums framgångsrika arbete med att införa RFID, Radio Frequency Identification. Ett arbete som nu levererar både ökad försäljning och bättre lönsamhet som en följd av en saldokorrekthet på 99,5 procent.

Läs mer »