IoT för supply chain och logistik – vad händer?

IoT, Internet of Things var för några år sedan ett vanligt förekommande ämne i den här tidningen och i andra liknande publikationer. De främsta förespråkarna såg ”sakernas internet” som nästa stora revolution i internetutvecklingen och en omdanande teknik för logistik och varuförsörjning. Men vad har hänt under de senaste åren och var befinner sig IoT-utvecklingen idag?

Till att börja med kan det konstateras att IoT anses ha uppstått som fenomen redan 1982 när några teknikstudenter hade kopplat upp en läskmaskin till dåtidens internet. Studenterna hade programmerat en sensor att kontrollera maskinens läsktillgång och temperatur. Numera betraktas IoT som ett nätverk av uppkopplade enheter som samlar in och delar data med varandra. 

Marknaden värderad till 10 000 000 000 000 kronor

Efter den inledande hypen med inflaterade förväntningar är IoT i dag stark tillväxt, fast mer i det tysta. Analysfirman Gartner förutspår att antalet IoT-anslutna enheter kommer att uppgå till 43 miljarder 2023, och McKinsey konstaterade 2019 att andelen företag som använder IoT ökade från 13 % till 25 % från 2014 till 2019. Analysfirman IDC förutspår att hela IoT-marknaden kommer att uppgå till 1,2 trillion dollar om endast två år, vilket översatt till svenska kronor motsvarar 10 biljoner, alltså 10 000 000 000 000 kr. Kort sagt, marknaden är allt annat än liten och tillväxten är snabb. Samtidigt och paradoxalt nog är användningen inom logistikområdet inte särskilt synlig, trots att den totala transportbranschen uppges spendera 40 miljarder dollar på IoT under 2020. 

– En orsak till att IoT inte har slagit igenom brett inom logistik och transport är att viljan till samarbete har varit olika stor inom olika transportslag. Inom området sjö- och vägtransporter så har de enskilda bolagen sett sin information som en konkurrensfördel som man inte har velat dela med andra. Men inom flygfrakten så har branschorganisationen IATA gjort en del för att utveckla standarder och främja utvecklingen och inom containerfrakt arbetar Digital Container Shipping Association med liknande initiativ, förklarar Erik Lund, Head of IoT Tracking Division på Sony Network Communications Europe.

”Black Swan Event”

I Sony Network Communications verksamhet så är IoT divisionen en ”scale up”, det vill säga en verksamhet som ska växa kraftigt under kommande år. För transport- och logistikbranschen så erbjuds tjänsten Visilion, en IoT-lösning som ger transportören eller varuägaren realtidsinformation om ankomster och avgångar, positionering samt temperatur, stötar och lägesförändringar som försändelsen utsatts för. Alltsamman levereras som ett system som består av trackers och sensorer som samlar in och överför data till en molntjänst som kan integreras med de flesta TMS eller affärssystem.

 – Andra skäl till att det tagit tid att få genomslag med IoT i transport- och logistikbranschen är att molnteknologi inte har använts förrän på senare tid. Dessutom har branschen inte riktigt sett nyttan tror jag, säger Erik och konstaterar att 2020 har blivit något av ett ”Black Swan Event” som har skakat om hela näringslivet, inklusive transport- och logistikbranschen: – Med pandemin behövde företagen plötsligt och oväntat veta exakt var deras kritiska varor och komponenter befann sig, exempelvis inom automotive- och modebranscherna, men ofta saknades de lösningar som behövdes för att kunna agera tillräckligt snabbt. Nu ser vi en renässans för supply chain resilience och agility och jag tror att de frågorna kommer att drivas allt mer från företagslednings- och styrelsenivån, vilket kommer att sätta fart på investeringarna i olika tekniklösningar.

Många tillämpningsområden

Nyttan med IoT för transport och logistik handlar inte bara att få leveransinformation i realtid från fordon, så kallad utomhuspositionering. IoT-teknik kan även användas för att få koll på lagersaldon, tillgänglighet av varor och för att få information om status och underhållsbehov på lokaler, maskiner, fordon och annan utrustning som används i supply chain. Den största marknaden är för IoT är enligt analysföretaget IDC Tillverkningsindustrin (44%) följt av Smarta hem (19 %), Asset Management (19 %) och Freight Monitoring (18 %).

– Branschen består i princip av två delar, dels de renodlade hårdvaruspelarna som tillverkar trackers och sensorer, dels de som erbjuder system för att fånga in datainputs. Sen finns det en tredje hybrid som vi är ett exempel på. Vi utvecklar både hårdvaran och erbjuder en molnplattform där vi integrerar, analyserar och presenterar all information på ett överskådligt sätt, förklarar Erik och berättar att Visilion är en av flera IoT-lösningar som erbjuds av Sony Network Communication Europe.

”För mycket tekniksnack”

– Det har hänt mycket med IoT generellt. Vi vänder oss till slutkunder ofta globala tillverkare och transportörer som börjar förstå fördelen med spårbarhet och visibilitet. Många vill nu ha spårbarhet i de stora komplexa flödena och ser affärsnyttan, men har tidigare saknat kunskap om affärsmöjligheterna, säger Erik och konstaterar att tekniken blir allt bättre och prismässigt mer överkomlig vilket ytterligare driver på utvecklingen. Samtidigt betonar han vikten av att börja i kundens affär och fokusera affärsnyttan snarare än tekniken.

– För att en potentiell kund ska göra en investering i en IoT-lösning så måste du ha ett genomarbetat business case som baseras på en god förståelse för kundens affär. En större IoT-lösning är ett stort affärsbeslut som ska lyfta verksamheten och generera lönsamhet. Här måste alla företag som är verksamma inom IoT bli bättre på att prata om affärsnytta, konkurrenskraft och lönsamhet. Ofta blir det för mycket snack om tekniken. 

Ung fragmenterad nisch

IoT-branschen som helhet går som tidigare konstaterat bra och är i stark tillväxt. Branschen är dock stor, ung och fortfarande fragmenterad, med mängder av olika aktörer. Det finns ett femtiotal spelare som utvecklar avancerad hårdvara och mångfalt fler innovativa start-ups – både inom hård- och mjukvarusegmenten – som är generöst finansierade med riskkapital. De techbolag som har funnits med under några år och hunnit etablera sig dubblar eller tripplar redan sin omsättning varje år. Ett exempel inom supply chain-området är amerikanska Roambee som startades 2013 med bland annat Deutsche Telecom som en av de största delägarna. Ett annat är Bostonbaserade Tive som växer snabbt och är väl kapitaliserat. I transport- och logistikbranschen har alla de stora globala transportörerna satsat på IoT och anses ligga ganska långt framme i sin utveckling, vilket väntas driva på branschens mognad. 

Artikeln har även publicerats i Supply Chain Effect # 6, 2020.

Fler nyheter

DHL Express rankas högt som arbetsplats

DHL Express uppger i ett pressmeddelande att företaget återigen har rankats högt i Great Place to Works (GPTWs) årliga rankning av certifierade företag, vilket är ett erkännande av en attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs och känner sig engagerade.

Läs mer »

Ny byggs Panattoni Landvetter

Amerikanska fastighetsutvecklaren Panattoni uppför ytterligare en logistikfastighet i Sverige. Den här gången gäller det ”Panattoni Landvetter” – en citynära logistik- och industrifastighet i anslutning till riksväg 40 och i närhet till Göteborg Landvetter Flygplats och Göteborgs Hamn.

Läs mer »