Fr v. Uni Sallnäs, docent i logistik, och Maria Björklund, professor i logistik vid Linköpings universitet.

Klimatsmart e-handelsdistribution – hur svårt kan det vara?

AV UNI SALLNÄS, FREDRIK ENG-LARSSON, MARIA BJÖRKLUND, MARIA HUGE-BRODIN, LINNEA HAAG, LOUISE BLUMENTHAL OCH DANIEL JOHANSSON

Logistik spelar en viktig roll för e-handelns miljöpåverkan och e-handelns framfart medför att konsumenten i allt större utsträckning kan, och vill, påverka den miljömässiga hållbarheten i logistiken. Särskilt i den senare delen av försörjningskedjan, det som ofta kallas sista milen, så har konsumenten stor makt att påverka.

Konsumenten kan påverka genom exempelvis sitt val av leveransplats (t.ex. hemleverans eller till ombud) och val av ledtider på allt mellan någon timme upp till flera arbetsdagar. Olika kombinationer av leveransplats, leveranstid och konsumentens beteende, exempelvis ger cykel eller bil till ombud olika stor miljöpåverkan. Det är komplexa samband som i slutänden avgör vilket alternativ som är mest klimatsmart.

Ökat intresse för hållbara alternativ

Enkäter visar att konsumenter i ökande grad är villiga att välja hållbara distributionsalternativ när val av fraktsätt ska göras. Det finns också några e-handlare som gått i bräschen och på olika sätt arbetat med att få flera av sina kunder att välja mer hållbara distributionsalternativ. Men trots ett ökat intresse från såväl konsumenter som e-handlare och logistikföretag, så händer det väldigt lite.

Utmaningar för klimatsmarta leveranser

Vi har i det Vinnovafinansierade projektet ”Hållbar distribution i e-handeln: Hur kan klimatsmarta leveransalternativ underlättas?”, som drivs av Linköpings universitet och Stockholms universitet, i tätt samarbete med Stadium och Apotek Hjärtat, tittat på vilka utmaningar som kopplades till att erbjuda klimatsmart leverans till konsumenter. I vårt arbete har vi följt införandet av klimatmärkning för distributionsalternativ och intervjuat personer på olika nivåer i organisationerna. Genom arbetet har vi identifierat olika barriärer som hindrar e-handlare från att erbjuda klimatsmarta leveranser.

Hållbarhet inte högt på agendan

En viktig förutsättning för att möjliggöra arbetet med klimatsmarta leveranser är att hållbarhet finns högt upp på agendan hos e-handelsföretagen. Detta verkar e-handlarna vara rörande överens om, och utan support från ledningen så blir det svårt att driva utvecklingen framåt. För de företag där hållbarhet står lågt på prioriteringslistan, så blir detta en organisatorisk barriär och det blir svårt att jobba mot att kunna erbjuda klimatsmarta leveransalternativ.

Personberoende kompetens

En annan organisatorisk barriär som lyfts fram i våra intervjuer är kompetensen hos e-handlarna. Det är krävande att upprätthålla rätt kompetens kopplat till t.ex. kravställning mot transportörer och beräkning av emissioner. Hållbarhetsfrågor upplevs också ofta drivas av hängivna individer som förvisso får saker att hända, men att det finns risk för att kompetensen blir allt för personberoende och inte bra implementerad i processer och arbetssätt.

Svårt att verifiera logistikföretagens klimatarbete
Vidare är e-handlarnas förtroende för logistikföretag en mycket viktig aspekt för att e-handlare ska kunna erbjuda klimatsmarta leveransalternativ. E-handlarna måste känna att de kan lita på de klimatsmarta leveransalternativ som logistikföretagen marknadsför. I dagsläget, när logistikföretag erbjuder olika typer av tjänster, med olika typer av benämningar, blir det en utmaning för e-handlare att ha överblick och förstå exakt vad det är för logistiktjänst de upphandlar, samt att kunna jämföra lösningar från olika logistikföretag.

– Rapporter och uppföljningar ser ofta olika ut och är uppsatta utifrån olika ramverk, inte sällan baserade på schabloner vilket gör det svårt att jämföra olika speditörer med varandra, menar Louise Blumenthal, chef för Logistikutveckling på Apotek Hjärtat.

Tekniken begränsar

En annan stor utmaning utgörs av en av de få teknikrelaterade barriärer vi identifierat: det rent beräkningstekniska är en aspekt som e-handlarna uppfattar som bekymmersam. E-handlarna vill få bättre koll på emissionerna för e-handelsdistributionen, gärna på order-/kollinivå, men sådana lösningar saknas i dagsläget. Åtminstone för e-handlare som erbjuder ett flertal olika distributörer och vill kunna jämföra dem på ett rättvist sätt. Just jämförelsen av emissioner mellan olika logistikföretag är komplex, bland annat eftersom logistikföretagen använder sig av olika beräkningsmetoder.

Vem ska driva arbetet?

En ytterligare barriär är svårigheten att avgöra vem som ska driva frågan för att få till klimatsmarta e-handelsleveranser. Här ser e-handlarna att de har en viktig roll att pusha för förändring, men även att logistikföretagen har ett stort ansvar för att driva på utvecklingen.

– Här är det viktigt och avgörande med ett samspel mellan e-handlare och logistikföretag, där tjänster och upplägg arbetas fram utifrån behov och kostnadsnivå, där hög mognadsgrad och intresse hos e-handlaren är av stor vikt för framdrift, menar Louise Blumenthal.

Risk för konkurrenspåverkan

Vidare finns det en konkurrensaspekt att ta hänsyn till för e-handlarna. Allt fler blir medvetna om att det leveransalternativ som ligger överst i checkouten blir valt i större utsträckning än övriga alternativ. Genom att placera logistikföretagen i en viss ordning så påverkas därmed sannolikt andelen order som respektive aktör får leverera, och detta är en mycket viktig parameter i förhandlingen mellan logistikföretag och e-handlare. När hållbarhet kommer in som en del av denna ekvation blir det än mer komplext. Logistikföretag kan använda sig av både kostnadsargument och miljöargument i sin förhandling med e-handlarna, för att få den åtråvärda förstaplatsen.

Risk för greenwashing

Vänder vi blicken mot gränssnittet mellan e-handlare och konsument, så är e-handlarnas trovärdighet gentemot konsumenter oerhört central vid framtagandet av klimatsmarta leveransalternativ. E-handlarna vill inte löpa risken att anklagas för greenwashing, och det är tydligt att kommunikation kring hållbarhetsaspekter är en komplex fråga. Hur ska ett komplext miljöbudskap kunna kommuniceras på ett trovärdigt sätt i en valsituation som de flesta konsumenter bara ägnar någon sekund åt?

– Det är viktigt att konsumenterna förstår vad de ges för alternativ, så ”Om jag väljer det här alternativet, gör jag skillnad på riktigt och vad betyder exakt klimatsmart?”. Kunden ska inte behöva vara expert eller väldigt insatt för att kunna göra ett rätt val, säger Daniel Johansson, Supply Chain Director på Stadium.

Det är också viktigt att förstå konsumenten för att kunna marknadsföra leveransalternativen på lämpligt sätt. En e-handlare lyfter dock att det är en sak vad konsumenterna säger att de vill göra, och en annan vad de faktiskt gör, vilket blir viktigt att förstå vid framtagandet av klimatsmarta leveransalternativ.

Begreppsförvirring

Det förekommer diverse olika benämningar på vad som marknadsförs som en ”klimatsmart” leverans. Inom ramen för projektet fann vi att bara ett fåtal e-handelsföretag har någon typ av hållbarhetsaspekt kopplad till leveransalternativen som konsumenten kan välja mellan. För dem som hade det, så skilde sig terminologin väsentligt. Begrepp så som ”helt fossilfri”, ”fossilfri leverans”, ”klimatsmart leverans”, ”miljöeffektiv”, ”miljövänlig” och ”klimatval” före- kommer i svenska e-handlares checkouter. I vissa fall finns flera olika alternativ hos samma e-handlare, och i vissa fall kopplas de här begreppen till en specifik distributör. Summa summarum: det är förvirrande att vara konsument inför denna blandning av begrepp. Här spelar e-handlarna en viktig roll för att göra det enklare för konsumenterna, men be- greppsförvirringen är en barriär även för e-handlare.

Externa parter som barriär eller möjliggörare?
För att övervinna barriären med begreppsförvirring, så finns här en möjlighet för myndigheterna att hjälpa (eller stjälpa) genom standarder och riktlinjer. Exempelvis kan märkningar, så som den som Svanen håller på att utveckla, och branschöverenskommelsen ”Fossilfri leverans”, komma att förbättra läget. Värt att notera är att e-handlarna inte är eniga om ifall lagar eller styrmedel från myndigheter är rätt väg att gå. Apotek Hjärtat var tidigt ute med sin egenutvecklade märkning av klimatsmarta leveransalternativ, men poängterar att detta är resurskrävande och kräver uppdatering. Här kan externa parter bidra och göra detta på ett enhetligt sätt.

Våga testa

Trots alla barriärer så ser vi att Apotek Hjärtat, Stadium och några andra e-handlare faktiskt erbjuder olika typer av ”klimatsmarta” leveranser. Det behövs företag som visar vägen och vågar prova för att utvecklingen ska gå framåt. Just det här med att våga prova sticker ut som en viktig möjliggörare för att i slutänden kunna erbjuda klimatsmarta leveransalternativ till konsument.

– Du behöver vara öppen för förändring och våga prova. Just nu investerar vi i och testar tunga ellast- bilar i Norrköping. Det krävs mod, nyfikenhet och kontinuitet för att succesivt ta ned vårt klimatav- tryck. Ingen kommer ihåg en fegis!, konstaterar Daniel Johansson.

Klimatsmart och e-handlare i all ära

Vi har valt att fokusera på e-handlarnas perspektiv i den här artikeln. Det finns andra aktörer som också är av stor vikt för att lyckas med klimatsmart distri- bution. Två exempel på sådana aktörer är logistik- företagen, som distribuerar e-handelsbeställning- arna till konsument, och de företag som utvecklar av fraktväljarsystem, TMS (Transport Management System). Från forskningsprojektets sida är vi intresserade av även dessa perspektiv, och projektet kommer att fokusera på distributörernas perspektiv i nästa fas. Här inbjuder vi därför företag som vill vara med i utvecklingen mot klimatsmarta leveranser att höra av sig till oss.

Från klimatsmart till hållbar e-handelsdistribution
I den här artikeln behandlas klimatsmart e-handels- distribution. Detta är ett steg i rätt riktning, men på sikt så kommer begreppet att behöva vidgas till att omfatta hållbar e-handelsdistribution, där fler miljömässiga aspekter utöver koldioxidutsläpp inkluderas, samt sociala aspekter så som arbetsvillkor hos chaufförerna. Det är bara att konstatera att utvecklingen av klimatsmarta leveranser är komplext i sig, och att inkludera ännu fler aspekter är än mer utmanande. Det betyder dock inte att e-handlare inte ska jobba för att erbjuda klimatsmarta leveranser. Vi hoppas att denna text kan inspirera till att aktivt jobba för att kunna hjälpa, och kanske till och med ”nudga”, konsumenterna i sina val för att på så sätt öka hållbarheten i e-handelsleveranserna.

Uni Sallnäs, docent i logistik, Linköpingsuniversitet.

Fredrik Eng-Larsson, docent i Operations Management, Stockholms universitet.

Maria Björklund, professor i logistik, Linköpings universitet.

Maria Huge-Brodin, professor i miljölogistik, Linköpings universitet.

Linnea Haag, biträdande universitetslektor i logistik, Linköpings universitet.

Louise Blumenthal, fd Chef Logistikutveckling, Apotek Hjärtat.

Daniel Johansson, Supply Chain Director, Stadium.

Fler nyheter

Malin Jennerholm blir Svenska Retursystems nya vd

Den 16 januari tar Malin Jennerholm över som vd på Svenska Retursystem efter Anna Elgh som lämnar uppdraget efter nio år. Malin Jennerholm har lång erfarenhet från ledande positioner inom livsmedelsbranschen och ska i sin nya roll fortsätta att utveckla branschens gemensamma cirkulära system för hållbara varuflöden.

Läs mer »

Scania fortsätter att investera i logtech-bolag – lanserar ny riskkapitalfond

Efter framgångarna med sin första riskkapitalfond, Scania Growth Capital I, lanserar Scania nu Scania Growth Capital II. Den nya fonden kommer också att förvaltas av East Hill Equity och bestå av 2 miljarder kronor i kapital. Scania Growth Capital II kommer att fortsätta att investera i de mest attraktiva företagen och entreprenörerna inom teknikområden B2B, särskilt inom områden som mjukvara, produkter, lösningar och tjänster inom mobilitet, uppkoppling, självkörande fordon, elektrifiering, smarta fabriker och hållbarhet.

Läs mer »

Maersk och IBM skrotar blockchainsatsningen TradeLens

Maersk och IBM har beslutat att dra tillbaka och avsluta sin gemensamma blockchain-plattform TradeLens. Plattformen började utvecklas 2018 av IBM och GTD Solution, en division av Maersk, som en blockchain-lösning för frakter, utformad för att främja en mer effektiv och säker global handel.

Läs mer »