Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen och Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna. Foto: Teknikföretagen respektive Rikard Westman.

Industriekonomerna: ”Ränte- och inflationschocken klingar av”

Hög inflation, höga räntor, fallande tillgångspriser, minskade disponibelinkomster och ett försämrat stämningsläge har dämpat den ekonomiska utvecklingen sedan 2022 och svensk BNP bedöms minska med 0,4 procent i år. Det visar industriekonomernas konjunkturrapport, samtidigt som utsikterna för hushållen bedöms förbättras något som en följd av minskad inflation och sjunkande räntor.

– De svenska hushållens finansiella skuldsättning är mycket hög och hushållens räntebindning är kort bland jämförbara länder. I kombination med inflationschocken har detta påverkat främst varukonsumtionen negativt, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

I övrigt visar utvecklingen ett tydligt ras i bruttoinvesteringar, speciellt bostadsinvesteringarna.

– Den relativ låga globala tillväxten gör att även exporten påverkas negativt, trots att den svagare kronan delvis fungerat som en krockkudde, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

Sveriges ekonomi och export av både varor och tjänster är klart beroende av det globala ekonomiska tillståndet.

– Någon omedelbar konsumtionsfest står inte för dörren i Sverige. Men en stor del av anpassningen i Sverige har redan skett. Därför väntas inte BNP fortsätta att falla under 2024. Under 2024 fortsätter dessutom inflationen att avta, vilket ger chans till gradvis ökning i reallöner och att räntorna kan börja sänkas, säger Mats Kinnwall.

Utsikterna för hushållen väntas därmed förbättras något och konsumtionen bedöms öka igen i liten omfattning. Detta är en process som också prognosticeras ske globalt.

Globalt förutspås visserligen en inbromsning i tillväxten under 2024 men den förväntas inte bli speciellt mycket lägre än den potentiella. Global BNP-tillväxt ökar med 2,5 procent i år och 1,9 procent nästa år, enligt Industriekonomernas prognos.

I Sveriges största marknadsområden USA och Euroområdet spås ekonomisk tillväxt bli lägre: 0,9 respektive 0,8 procent nästa år. Detta bidrar till att Sveriges export av varor och tjänster kan öka något, men svagt. 

Stora skillnader mellan olika industribranscher

För Sveriges industri minskar produktionsvolymen med 2 procent i år. Skillnader mellan delbranscher är omfattande. I teknikindustrin drivs utvecklingen av energiteknik och försvarsprodukter medan övriga branscher betat av en stor orderstock som krympt successivt under året.

– Under 2024 räknar vi med att industriproduktionen ökar något eller med 1 procent drivet av energi- och försvarsindustri, samtidigt som årets omfattande produktionsfall för basindustrin upphör. Stark energi- och försvarsindustri är även en av orsakerna till att BNP inte väntas falla under 2024, säger Kerstin Hallsten.

Bristen på arbetskraft i privat näringsliv och industri har minskat och tillväxten i sysselsättningen har dämpats. Arbetslösheten har ökat trendmässigt under hela 2023. Att arbetsmarknaden börjat försvagas är knappast förvånande då BNP-tillväxten minskat. Sysselsättningen bedöms minska något 2024 samtidigt som arbetslösheten ökar från 7,9 procent i år till 8,4 procent nästa år. Under sommaren och hösten 2023 har Sveriges inflationstakt avtagit efter chocken under vårvintern. I någon mån utvecklas därmed inflationen enligt skolboken. KPI med fast ränta bedöms öka med 6 procent i år för att falla tillbaka till 2,4 procent 2024 i genomsnitt.

Bilder fr.v. Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen Foto: Teknikföretagen

Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna Foto: Rikard Westman

Fler nyheter

Flexibilitet, planering och visibilitet – en nödvändighet i en föränderlig värld?

”Digitalisering har blivit en nödvändig del av dagens affärslandskap, särskilt inom supply chain. Genom att införa digitala lösningar kan företag uppnå en flexibilitet som är avgörande för att undvika obalans och en ineffektiv lagerhantering. Men hur får man en bättre effektivitet och vilka utmaningar står företag inför när de försöker förbättra sina supply chain-processer?”

Så börjar Jens Dremos och Robert Janssons krönika i senaste numret av SCE. Läs den här!

Läs mer »

Stadiums prisade RFID-lösning levererar – ”från 65 till 99,5 procents korrekthet”

En viktig faktor bakom den svenska sport- och sportmodekedjan Stadiums framgångar är det ambitiösa och systematiska arbetet med att utveckla en förstklassig logistik och varuförsörjning. Ett arbete som resulterade i att Stadium 2022 belönades med Svensk Handel pris ”Årets logistiklösning”. Det som belönades var Stadiums framgångsrika arbete med att införa RFID, Radio Frequency Identification. Ett arbete som nu levererar både ökad försäljning och bättre lönsamhet som en följd av en saldokorrekthet på 99,5 procent.

Läs mer »