De senaste 20 åren har det periodvis pratats ganska mycket om radio-frequency identification, RFID – en teknik för att identifiera, spåra och skapa visibilitet över produktflöden. RFID har funnits i decennier, utan att tekniken fått det riktigt stora genombrottet, tills nu. Under de senaste åren har det pratats allt mindre, men gjorts desto mer. Nu pågår en RFID-revolution i det tysta.
RFID kan spåras ända tillbaka till andra världskri- gets utveckling av radarn. Den mer kommersiella användningen av tekniken påbörjades så smått under 1970-talet när så kallade RFID-taggar (mikrochips) och transpondrar (dvs. sändare/ mottagare) utgjorde grunden till ett amerikanskt system för att spåra transporter av radioaktivt material. Det systemet utvecklades av forskare vid Los Alamos Laboratory. Ett tiotal år senare lanserade samma forskargrupp ett företag som utvecklade automatiserade vägtullar baserade på RFID, vilket blev en stor framgång. Under nittiotalet utvecklades allt fler kommersiella lösningar för spårning av olika vitala tillgångar och för system för passerkontroll, betalning, stöldskydd med mera. Men tekniken var fortfarande för dyr för att få en större utbredning och det saknades ännu öppna, internationella standarder.
Genombrott 1999
Ett genombrott för RFID-tekniken kom 1999 när Uniform Code Council, EAN International, Procter & Gamble och Gillette etablerade organisationen Auto-ID Center på legendariska Massachusetts Institute of Technology, MIT. Där påbörjades ett arbete med att utveckla billiga RFID-taggar – det vill säga enkla mikrochip – som kunde appliceras på produkter i samband med tillverkning och därefter spåras i försörjningskedjan. Nu började RFID användas som en teknik för att tagga objekt och länka dessa över internet, vilket i praktiken var en tidig version av IoT, Internet of Things.
RFID i logistik och supply chain
I början av 2000-talet blev RFID en av de hetaste teknikerna i försörjningskedjan – i alla fall på konferenser och i branschpress. Men det saknades fortfarande allmänt accepterade standarder för taggarna och chippen plågades av tekniska problem och var fortfarande alldeles för dyra för att användas brett, i stora volymer. Ett ikoniskt exempel från den här tiden är när Walmarts CIO 2003 bad bolagets 100 största leverantörer att RFID-tagga alla sina pallar och lådor. Det skulle dessutom göras på mycket kort tid, senast inom arton månader. Alla övriga leverantörer till Walmart skulle göra detsamma senast före utgången av 2006. Men alltsammans havererade. Tekniska problem och en oförmåga att använda informationen tillräckligt aktivt i försörjningskedjan gjorde att projektet lades ner 2009.
Detaljhandeln i täten
Trots misslyckandet hos Walmart fortsatte många företag med sina RFID-satsningar lite i det tysta. Kända exempel är Marks & Spencer, Macy ́s, Inditex och H&M, som alla numera använder tekniken för att få koll på sina lagersaldon och säkerställa en hög produkttillgänglighet till nytta för en snabb och korrekt varupåfyllning och ökad försäljning. Generellt har RFID kommit att användas särskilt i detaljhandeln.
– RFID är en mogen teknik som numera funkar väldigt bra och därför efterfrågas alltmer, särskilt inom retail, säger Mattias Lindström, som är Nordenchef på teknikbolaget Zebra Technologies – ett företag som har en bred portfölj av olika lösningar för visibilitet och spårbarhet och där RFID är en av flera tekniker som erbjuds.
Driver försäljning
Mattias konstaterar att hela detaljhandeln kämpar med att ha korrekta lagersaldon, för att säkerställa att varorna verkligen finns på hyllan när kunden beställer eller kommer till butiken.
– Med RFID kan en detaljist få en i princip hundraprocentig koll på vilka produkter som finns och var de finns, och även spåra produkter och förebygga stölder. Följden av att implementera RFID är dessutom att försäljningen drivs på när hyllorna inte gapar tomma, vilket är grunden för en riktigt bra ROI-kalkyl.
Ofta föds ett intresse av RFID när någon av Zebras kunder ska uppdatera sin teknik, exempelvis handdatorer eller scanners.
– Då kan en tanke väckas hos kunderna att de kanske borde investera i teknik som har stöd för RFID, sen får vi även förfrågningar via alla våra partners som vi samarbetar med. Efterfrågan kan även komma som en följd av att vår kunds kund, exempelvis ett stort dagligvaruföretag, ställer krav på att få leverans med RFID för att de i sin tur ska ha koll på inkommande flöden, berättar Mattias.
Spårbarhet end-to-end
I tillverkningsindustrin har RFID använts längre, i synnerhet för högvärdiga produkter och flöden som är omgärdade av höga säkerhets- och spår- barhetskrav, inte sällan under en produkts hela livscykel. Tekniken används även för att spåra produkter i och kring produktionsanläggningen och för att möjliggöra samarbete med leverantörer, partners och kunder i hela försörjningskedjan. Allt oftare använder även detaljhandeln RFID i hela flödet från tillverkning till försäljning.
– Många av våra större kunder i detaljhandeln taggar sina produkter redan vid källan, vid tillverkningen, när det är möjligt. På det sättet får man koll hela vägen, vilket naturligtvis är det absolut bästa, säger Mattias.
Generellt är RFID en teknik som kan användas för att ge aktörer i försörjningskedjan en full spårbarhet, från tillverkning till försäljning. Det skapar i sin tur förutsättningar för att optimera hela flödet med positiva effekter på ledtider, kostnader, tillgänglighet och hållbarhet.
Systemutveckling och integration
Utbredningen av RFID under senare år är en följd av allt bättre hård- och mjukvaror och en lägre kostnad för både taggar, antenner, skannrar, RFID-bågar och andra hårdvaror.
– Ett allt lägre pris på taggarna och e-handelns tillväxt med omnikanal och plock i butik har drivit på utvecklingen, konstaterar Mats Forsell, som är affärsutvecklingsansvarig på Zebra och har lång erfarenhet av RFID och andra AutoID-tekniker. Han framhåller att priset på taggarna ofta får oproportionerligt stort utrymme när RFID diskuteras och debatteras.
– Nu är det inte längre taggarna, chippen, det handlar om. Det är till stor del systemutvecklingen och applikationsgränssnitten gentemot ERP-systemen som driver kostnader. Det är här det blir svårt ibland att räkna hem affärerna, eftersom kostnaderna för mjukvaruutvecklingen och integrationerna riskerar att dra i väg, säger Mats och fortsätter:
– Det är också viktigt att välja rätt hårdvara, såsom handenheter, antenner, läsare, bågar och skrivare. Hårdvarorna behöver vara harmoniserade för att kunna hanteras effektivt och ge högsta möjliga visibilitet. Samtidigt får de varken under- eller överdimensioneras för då kan kostnaderna dra iväg och önskade resultat utebli, säger Mats och beskriver Zebra som den globalt ledande aktören för integration av hårdvaror för RFID-system. Exempelvis taggar, läsare, handdatorer, antenner, skrivare och olika förbrukningsvaror, exempelvis etiketter.
Streckkoder eller RFID?
Zebra har sina rötter i streckkodsteknik och både Mattias och Mats betonar att RFID och streckkoder är två kompletterande tekniker som inte konkurrerar, utan snarare är komplement. Det gäller därför att använda respektive teknik i rätt situation och i smarta kombinationer.
– Ofta tror en potentiell kund att RFID ska ersätta streckkoden, men båda teknikerna har sina användningsområden, precis som sensorer har sina. RFID har mer förfinade egenskaper än streckkoder och ska användas i flöden där man behöver ha koll på både var, när och i vilket skick en produkt är, och när data behöver kunna samlas in automatiskt och åtgärder vidtas per automatik om något blir fel, förklarar Mats och understryker att även ett streckkodsbaserat flöde kan automatiseras med hjälp av tekniker som Machine Vision och Fixed Industry Scanners.
”Se över arbetssätt och processer”
Mats menar att det krävs ett brett perspektiv och en bred kartläggning och förändring av de processer som kan effektiviseras med RFID för att få full utväxling på en investering.
– Med RFID går du från traditionella transaktionsdrivna processer och bekräftelse av varje utförd åtgärd till sensorstyrda, automatiserade processer av flödena med avvikelserapportering. För att beräkna ROI på en investering så måste du bredda perspektivet på vilka processer som faktiskt påverkas positivt. Att gå från ett streckkodsbaserat flöde till RFID ger inte full effekt om du inte samtidigt utmanar och ser över arbetssätt och processer, säger han.
För att etablera rätt processer och arbetssätt och få en hög effektivitet i flödet rekommenderar Zebra sina kunder att börja med sin RFID-implementering i en mindre, avgränsad del av verksamheten. På så vis kan teknik och processer testas och justeras innan en bredare utrullning görs.
– Men innan man kommer så långt gäller det att klargöra vad man vill vi uppnå och fastställa KPIer som vi ska leverera mot. Dessutom bör man överväga om det går att nyttja redan standardiserade tillämpningar och fråga sig om vi har egen full kontroll över hela RFID-loopen eller om vi är en del av en större försörjningskedja där det är andra aktörer som sätter förutsättningarna, säger Mats.
————————————————————————————————————————————————————————————————–
AKTIVA RESPEKTIVE PASSIVA RFID-SYSTEM
RFID-lösningar kan vara passiva eller aktiva. Med passiv RFID används taggar utan en intern strömkälla, och används typiskt i applikationer för logistik och supply chain. Det lägre priset per tagg gör passiva RFID-system mer efterfrågade i vissa sammanhang och branscher. Passiva RFID-etiketter kan skrivas ut snabbt och effektivt med en RFID- skrivare och placeras direkt på en vara eller lastbärare. Aktiva RFID-system använder batteridrivna RFID-taggar som sänder ut en signal. Aktiva RFID- taggar används ofta för att exakt spåra tillgångarnas placering i realtid, exempelvis utrustning på ett sjukhus eller i en tillverkningsmiljö. Eftersom aktiva RFID-taggar är beroende av ett batteri har de en begränsad livslängd och måste bytas ut med viss frekvens. De aktiva taggarna är betydligt dyrare än passiva taggar, men de förstnämnda har ett avsevärt längre läsavstånd och kan därför användas över mycket större ytor, både inne och utomhus.
