Logistikforskarna Joakim Kembro och Andreas Norrman publicerade i juni i år forskningsrapporten ”Ett strategiskt avstamp – Nyckelbeslut för att investera i och utveckla ett automatiserat lager”. Rapporten, som är finansierad av Handelsrådet, fokuserar på lagerautomation i den svenska handeln och den innehåller en rad intressanta och delvis överraskande resultat.
– Ett överraskande resultat av studien är att det ofta saknas en tydlig strategi för automationen. Detta var delvis outtalat, men vi märkte att det fanns en omognad, där man ofta börjar bygga sin automation utifrån en oklar strategi, säger Joakim Kembro, docent och lektor på avdelningen för Teknisk logistik, Lunds Teknisk Högskola.
Lite anmärkningsvärt är det förstås att inget av företagen i studien hade en nedskriven eller tydligt uttalad automationsstrategi, även om några av företagen framhöll att automation är en delmängd i en övergripande supply chain strategi. Rapportförfattarna konstaterar att ”större satsningar på lagerautomation kräver stora investeringar och påverkar både företagens operativa verksamhet och strategiska manövreringsutrymme decennier framåt”, och att det mot den bakgrunden är naturligt att en lager- och automationsstrategi formuleras som en del av en övergripande supply chain strategi.
Företagens DNA påverkar
Ett annat överraskande rön är hur pass betydelsefullt företagens olika ägande, kultur, strategi och ledning – eller som det uttrycks i rapporten ”Handels-DNA” – är för hur arbetet med lagerautomation bedrivs.
– Ja, det var överraskande hur stor betydelsen av vilket DNA bolaget har för hur företagen och deras ledningen och styrelse arbetar med sin lagerautoma- tion. Om du exempelvis är ett företag som först och främst ska växa snabbt eller om du är ett bolag som ska vara maximalt operativt effektivt så ger detta en stor påverkan på faktorer som investeringarnas storlek och karaktär, finansiering och återbetalningstid, förklarar Andreas Norrman, som är professor på avdelningen för Teknisk logistik, Lunds Tekniska Högskola.
Drivkrafter för automation
Historiskt har lagerautomation drivits på främst av en strävan efter att öka lagerhanteringens produktivitet och kvalitet, där investeringsbesluten har vägletts i första hand av återbetalningstiden. I ökad grad drivs även besluten av andra faktorer.
– Vi ser att det nu handlar mer och mer även om att säkerställa sin tillväxt, att kunna hantera ökade volymer med befintlig personal, kapa ledtider och hålla jämna steg med konkurrenter som investerar i automation, säger Joakim. Han konstaterar att det sällan är svårigheten att anställa lagerpersonal som driver de svenska handelsföretagens automationssatsningar, vilket däremot gäller i många andra länder världen över.
Automationsmognad i svensk handel
Projektets åtta fallstudier resulterade i en modell som består av fyra olika mognadsfaser – eller ”förståelse- nivåer” – för var handelsföretagen befinner sig på sin automationsresa. På den mest utvecklade förståelsenivån (nivå 4) har företagen gjort ”vidareinvesteringar i kompletterande teknologier” och utmärks av ”en högre grad av sofistikering”.
– Här ser vi att en handfull svenska handelsföretag befinner sig, men generellt sett visar studien att de flesta handelsföretag är i de tidigare faserna av förförståelse, konstaterar Joakim och betonar samtidigt att det har skett en ganska snabb utbredning av lagerautomation i handeln under de senaste åren.
– För 5-10 år sedan låg svenska handelsföretag inte i framkant, men under de senaste åren har Sverige och övriga Norden kommit i kapp och ligger hyfsat långt fram, vilket bland annat medfört att fler automationsbolag etablerar sig och satsar alltmer här.
Nya kompetensbehov
En tydlig effekt av den ökade lagerautomationen är att det uppstår nya kompetensbehov – både utveckling av befintlig personal och rekrytering av nya medarbetare. Och ny kompetens behövs på alla nivåer.
– Det behövs på den strategiska ledningsnivån såväl som på den taktiska och operativa nivån. Några områden som vi särskilt lyfter fram i rapporten är mer kompetens inom produktions- och processutveckling, planering, dataanalys, underhåll, service och IT, säger Andreas.
Studien visar även på ett ökande behov av att arbeta mer genomtänkt med både den fysiska och inte minst med den psykosociala arbetsmiljön.
– Många företag är mest fokuserade på den fysiska arbetsmiljön, men automation leder ofta till mer repetitiva arbetsmoment, mer ensamarbete och många gånger mindre rörlighet. Här finns en stor potential för utveckling, konstaterar Joakim och nämner arbets- rotation och mer av teamarbete som två åtgärder som kan förbättra den psykosociala arbetsmiljön.
Fortsatt forskning?
Andreas och Joakim ser mängder av intressanta områden för fortsatt fördjupad forskning kring lager- automation. Bland annat just hur automation påverkar företagens strategi och behovet av kompetens- och arbetsmiljöutveckling.
– En annan fråga jag tycker är superintressant är hur nästa teknologihopp kommer se ut, alltså hur tekniker som AI, video och IoT kommer att komplettera och utveckla lagerautomationen, säger Joakim.
– Jag tycker även att nätverksdimensionen och uppkopplingsdimensionen är jättespännande, säger Andreas och förklarar:
– Det vill säga hur allt fler varianter av automati- serade lager kommer att fungera i samspel, i större logistiknätverk med flera noder, exempelvis centrallager tillsammans med micro-fulfilment centers. Det är ett väldigt spännande område forskningsmässigt.
