DHL utvidgar med 1 000 paketskåp

DHL utvidgar sitt leveransnätverk i Sverige med cirka 1 000 paketskåp under 2024 genom ett partnerskap med iBoxen och deras öppna infrastruktur med fokus främst på storstadsregionerna. Utökningen av DHLs nätverk av paketskåp ingår i företagets globala strategi att stärka sin förmåga och kapacitet inom e-handelssektorn.

DHLs investeringen är ett långsiktigt åtagande där även planer finns för en fortsatt elektrifiering av last mile-transporter, digitalisering av tjänster, utökat nätverk av paketskåp, nya tjänster och ökad varumärkeskännedom. Satsningen ska förbättra servicekvaliteten för onlinekunder och bättre tillgodose deras preferenser gällande shopping och frakt uppger DHL.

– E-handeln utvecklas hela tiden och på DHL utvecklas vi i takt med den. När vi nu utökar vår närvaro på den svenska marknaden strävar vi efter att göra ett bestående intryck på konsumenterna. Införandet av ett betydande antal paketskåp är ett första steg i vårt arbete med att öka tillgängligheten och ge ett starkare erbjudande till e-handlare och konsumenter. Vi vill vara det naturliga förstahandsvalet för de som skickar och de som köper, säger Robert Zander, vd DHL Freight Sverige.

Trenden med onlineköp är fortsatt stark med fler försändelser och fler e-handelskunder. Transportföretagens paketindex visar att paketvolymen ökade med nästan nio procent under 2023. I Sverige, där utlämningsställen traditionellt varit kundernas förstahandsval, har konsumentbeteendet utvecklats under de senaste åren och efterfrågan på olika leveransalternativ växer, med en ökande preferens för paketskåp. Konsumenternas föränderliga preferenser och krav omfattar olika faktorer som flexibilitet, pris, servicenivå, tillgänglighet och hållbarhet.

– Vi möter konsumenternas växande efterfrågan på olika leveranslösningar genom vår e-handelssatsning i Sverige. Genom att nyttja vår expertis, kvalitet och lokala nätverk inom både B2B och B2C, tillsammans med vårt omfattande internationella erbjudande, har vi en solid grund som gör att vi kan utöka våra tjänster och i förlängningen öka kundnöjdheten, säger Robert Zander.

Ökade krav på hållbart företagsbeteende

AV MATS NILSSON

English version here

Att göra hållbara transportval och uppfylla lagkrav i dagens snabbrörliga värld är av större vikt än någonsin. Med högre krav på företag och nya EU-direktiv är tillgång till relevant information och verktyg mer avgörande än någonsin för att fatta hållbara beslut – inte minst i samband med transportval.

Hållbarhetsfrågor har verkligen börjar sätta tonen inom näringslivet, och det är både imponerande och inspirerande. Inom transportsektorn ser vi också en ökad medvetenhet, där företag strävar efter att minimera sina miljöavtryck för att marknadsföra sig som miljömedvetna aktörer. Men det kan vara en utmaning för många företag att få tillgång till relevant information innan transporterna utförs, och de blir därför tvungna att i stället agera reaktivt. Tillsammans med Roxtec International AB har vi i PipeChain tagit ett steg mot att underlätta för företag att göra mer proaktiva och hållbara transportval. Roxtec International är redan engagerade i olika miljöinitiativ, inklusive användning av hållbara bränslen och kompensation för transportavtryck genom trädplantering. Genom att inkludera miljödata som en ny dimension i transportvalen, hoppas vi kunna möjliggöra transportalternativ med hänsyn till miljön utifrån parametrar som vikt, sträcka och fordonstyp.

Ökade krav med det nya CSDR-direktivet

Företag, särskilt de som bedriver verksamhet som kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet, måste möta kraven på hållbarhetsrapportering och ökad transparens, framför allt med det nyligen antagna EU-direktivet CSRD. Utöver det måste företag även inlämna en miljörapport senast den 31 mars för det föregående året. CSRD-direktivet, även känt som Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett nyligen infört EU-direktiv som syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i företagens hållbarhetsrapportering. Det är skapat för att ge rätt förutsättningar för EU att nå sitt Net Zero-mål till 2050 och ersätter det tidigare NFRD (Non Financial Reporting Directive)-direktivet vilket sätter betydligt större krav på de företag som omfattas av det. Och det är inte bara ett pappersarbete, utan det handlar om att ta ansvar för företagets agerande och leda vägen mot en mer hållbar framtid.

Från och med räkenskapsåret 2024 omfattas alla stora EU-företag av CSRD-direktivet och de första rapporterna ska lämnas år 2025 (företag som redan omfattas av NFRD). Det innebär att företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier måste rapportera enligt CSRD: mer än 250 anställda, omsättning på mer än 40 miljoner euro och/eller balansomslutning på mer än 20 miljoner euro. Börsnoterade små och medelstora företag omfattas av förenklade krav fram till år 2026 med rapportering år 2027.

Utmaningar inom transportsektorn

Hållbarhetsrapporteringen ska innehålla hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter, påverkan på miljön, respekt för mänskligheten och sociala frågor, samt bolagsstyrning. Några av de utmaningar som kan uppstå är den komplexa och tidskrävande processen för datainsamling och analys av hållbarhetsprestanda, där företagen ofta behöver samla in data från olika källor och system, samtidigt som det kan vara svårt att hitta tillförlitlig information om exempelvis utsläpp från leverantörer.

Positiva aspekter

Att uppfylla direktivet kräver både resurser och kompetens inom företagen. Utöver detta kan kostnaderna för att uppfylla direktivets krav vara betydande, inklusive investeringar i IT-system och utbildning av personal, samt kräver en förändring av både företagskulturen och arbetsprocesser. Slutligen kan CSRD-direktivet skapa en ojämn konkurrenssituation mellan företag, där större företag kan ha mer resurser gentemot mindre aktörer. Däremot finns det även positiva aspekter med de ökade kraven och potential för stora fördelar. Genom att förbättra sina hållbarhetsinitiativ kan företag inom transportsektorn, utöver att bidra till en mer hållbar utveckling och minskat klimatavtryck, kommunicera sin rapport öppet med marknaden och andra intressenter.

En möjlighet till proaktivitet

Vårt fokus under utvecklingen av tilläggsfunktionen har varit att tillhandahålla relevant information på ett samlat och jämförbart sätt. Det i sin tur hoppas vi ger företag en ökad möjlighet att vara proaktiva i sin transportplanering och gör det enklare att möta de nya EU-kraven. Att ha tillgång till rätt information är avgörande för att kunna analysera, optimera och fatta hållbara beslut. Med rätt förutsättningar kan företag göra sina insatser synliga och mätbara, vilket i sin tur leder till ett mer hållbart företagsbeteende. Genom att inkludera miljödata i sina årsbokslut, publicera sammanställningar på fraktdokument och interna portaler samt erbjuda transparenta och trovärdiga hållbarhetsrapporter, kan företag visa sitt engagemang för miljön och samtidigt stärka sitt varumärke. Det handlar inte bara om att sälja produkter eller tjänster längre, det handlar om att skapa en hållbar framtid för oss alla. De ökade kraven kommer med utmaningar, men innebär också en positiv utveckling för ett mer hållbart agerande. Företagen behöver sätta sig in i vad CSRD-direktiven betyder för det enskilda företaget och vilka åtgärder som behöver vidtas för att leva upp till dem. Att navigera dessa nya vägar kräver både mod och uthållighet, men det är vägen mot en ljusare framtid för oss alla.

Mats Nilsson är Senior Key Account Manager, PipeChain SCM Tyringe.

ICA testar vätgasdrivna tunga transporter

Under mars månad börjar ICA i samarbete med Maserfrakt att leverera sina varor med vätgasdrivna tunga lastbilar. Inledningsvis sker transporterna till ICA-butiker och lager i Dalarna, Västmanland och Gävleborg.

Godstransporter står idag för ca 70 procent av ICA Sveriges CO2-utsläpp, och ICA Gruppens mål är att ha helt fossilfria vägtransporter senast år 2030, där detta ska uppnås redan 2025 i storstadsregioner. För att accelerera arbetet mot fossilfria transporter är ICA bland de första företagen både i Sverige och globalt att utforska vätgasens potential för tunga godstransporter i praktiken och inleder nu transporter med en vätgasdriven lastbil i samarbete med transportbolaget MaserFrakt. Vätgasdrivna tunga transporter är precis som elektriska med batteridrift lokalt utsläppsfria, men möjliggör en högre lastvikt, längre räckvidd och snabbare tankning jämfört med helt batteridrivna alternativ.

− Genom att främja teknisk innovation vill vi på ICA visa vägen mot en mer hållbar och miljövänlig transportsektor. Vi vill utvärdera vätgasens möjligheter att göra våra transporter fossilfria och kombinationen av både låg miljö- och verksamhetspåverkan är väldigt intressant, säger Emma Lindström, logistikdirektör på ICA Sverige.

Den vätgas som ska användas i transporterna är så kallad grön vätgas, där energin som används vid framställningen kommer från förnyelsebara och fossilfria källor. Genom att använda vätgas som bränsle minskas de direkta utsläppen av växthusgaser. Vätgasdrivna lastbilar som likt denna drivs av bränslecellsteknik producerar endast vattenånga som utsläpp direkt ur fordonet, vilket är en betydligt mer klimat- och miljövänlig lösning jämfört med traditionella dieseldrivna fordon.

Polarbröd får IMI Supply Chain Solutions Företagspris

Vid Creaternity Awards den 18 mars gick en av tre utmärkelser till Polarbröd, som prisades för sin hållbarhet och resiliens i supply chain, till nytta för Sveriges självförsörjningsförmåga.

– Den främsta lärdomen är hur mycket vi kan åstadkomma tillsammans om vi bara försöker. I en krissituation frigörs mycket kreativitet och mod att pröva saker vi inte trodde var möjliga, säger Karin Bodin, koncern-vd i Polarbröd och fortsätter:

– Vi är mycket stolta över att vi gått före med järnvägsfrakter, både för inkommande och utgående transporter, även om det inte alltid varit lätt. Nu tittar vi på en eldriven pendel mellan bageri och kombiterminal. Vårt mål är helt förnybara transporter. När någon uppmärksammar vårt arbete får vi energi att jobba vidare.

Creaternity Awards är en pristävling som belönar aktörer som verkar för ekologisk, ekonomisk och socialt hållbarhet. Bakom priset står Luleå Tekniska Universitet, Hitachi Energy, ABB och IMI Supply Chain Solutions. Polarbröd tilldelades IMI Supply Chain Solutions företagspris för sin förmåga att skapa hållbara försörjningskedjor, med följande motivering:

Polarbröd tilldelas priset för sina framgångar med att skapa hållbara försörjningskedjor. Polarbröd bidrar till att öka graden av självförsörjningskapacitet, såväl regionalt som nationellt, vilket bidrar till att stärka samhället. Företaget har uppvisat en förmåga att agera snabbt och klokt i en krissituation. Polarbröd är en förebild för resilient och hållbar produktion och distribution av livsmedel. Det är ett av Sveriges mest välkända varumärken och är älskat av miljontals människor.”

Swisslog förstärker i Danmark – Thorben Larsen ny försäljningsansvarig

I linje med Swisslogs strategi att ha en stark lokal närvaro och position på alla sina geografiska marknader har Thorben Larsen rekryterats som säljansvarig i Danmark. 

– Med Thorben får vi en säljansvarig med lång erfarenhet av intralogistik och automation och med en stark förankring på den danska marknaden. Rekryteringen är ett led i vår långsiktiga satsning på att stärka vår position i Danmark, säger Johan Kristofferson, vd för Swisslog Norden.

Sedan många år har Swisslog ett stort antal kunder i Danmark och finns på plats med ett serviceteam. Ambitionen är nu att ytterligare öka försäljningen och marknadsnärvaron i landet, med Swisslogs breda lösningsportfölj för lagerautomation och materialhantering. 

– Det finns en stor marknadspotential i Danmark och med Swisslogs starka och breda produkt- och serviceportfölj kan vi erbjuda automationslösningar till företag av alla storlekar med alla typer av behov, säger Thorben Larsen, som har över 30-års erfarenhet från intralogistik och lagerautomation.

Närmast kommer Thorben från befattningen som försäljningschef för Nordeuropa på Materna IPS och dessförinnan har han haft säljledande befattningar på bland annat Beumergroup och Grenzebach Group. 

– Att få representera Swisslog känns oerhört inspirerande och jag ser fram emot att bidra till att vi ytterligare stärker vår position med fler affärer, med såväl befintliga som nya kunder på den danska marknaden.

Scandinavian Cosmetics automatiserar sitt 3PL-lager

Scandinavian Cosmetics är ett ledande företag inom försäljning, marknadsföring och distribution av skönhetsprodukter. För att effektivisera och göra sitt lager mer skalbart har bolaget valt automationslösningen AutoStore från Element Logic.

Valet föll på robotsystemet AutoStore eftersom det ökar såväl lagrings- som plockkapaciteten i Scandinavian Cosmetics logistikfastighet S3 Supply, där man även hanterar logistiken på uppdrag av externa kunder. Automationslösningen är delvis uppstartad i en första etapp då 4 800 lådor installerades. I etapp 2 adderas 2 portar och 10 robotar för att växla upp kapaciteten ytterligare och därefter skalas anläggningen upp i etapp 3, i januari nästa år, då griden byggs ut och ger plats för ytterligare 10 000 lådor.

– Element Logics automationslösning gör oss flexibla genom att vi snabbt kan skala upp och möta våra kunders behov samtidigt som vi utvecklar Scandinavian Cosmetics. Ett tätt samarbete och en bra dialog med Element Logic skapar en förståelse för vår verksamhet och vårt nutida samt framtida behov, säger Niklas Lindblad, Logistic manager/Logistikchef på Scandinavian Cosmetics. 

Scandinavian Cosmetics representerar mer än 40 varumärken inom hudvård, hårvård, make-up och doft och ser kontinuerligt en ökad tillväxt i portföljen.

– Scandinavian Cosmetics gör en intressant satsning på 3PL och vi på Element Logic bistår med effektiv och skalbar automation som kommer att höja kapaciteten sett till både plock och lagring, säger Bengt Nilsson, Account Manager på Element Logic Sweden. 

Toyota Material Handling etablerar cirkulär affärsmodell

Världens lageranläggningar är fulla av truckar och annan utrustning från Toyota Material Handling, världens största tillverkare av materialhanteringsutrustning. Koncernens hållbarhetsmålsättning är att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, vilket är en starkt pådrivande faktor i arbetet för att erbjuda hållbara lösningar till kunder världen över.

För att nå målet om nettonollutsläpp arbetar Toyota med samordnade åtgärder över hela värdekedjan, både uppströms och nedströms. Ett centralt område här är att öka den operativa effektiviteten och prioritera reparation, återanvändning, renovering och återvinning av produkter, med målet att etablera en cirkulär affärsmodell.

– Det betyder att vi jobbar väldigt aktivt för att se till att våra kunder inte använder fler truckar än nödvändigt och att de används på ett så miljösmart och effektivt sätt som möjligt, säger Niklas Jalkner, vd för Toyota Material Handling Sweden.

Den här affärsmodellen maximerar livslängden på truckarna samtidigt som kunderna får en ökad flexibilitet, kostnadseffektivitet och ett minskat klimatavtryck. För marknaden som helhet innebär den cirkulära affärsmodellen att det tillverkas färre truckar och att andelen truckar som inte används minimeras.

– Själva tillverkningen av nya truckar står för en stor andel av klimatavtrycket, vilket innebär att truckar som inte används är negativt ur klimatsynpunkt och att en förlängning av en trucks livslängd är eftersträvansvärt ur hållbarhetssynpunkt. Här är det vår ambition att hjälpa kunderna att använda truckarna effektivt och se till att de används länge.

Långsiktigt partnerskap

För att kunna säkerställa det egna hållbarhetsansvaret och etablera den cirkulära affärsmodellen tar Toyota Material Handling allt oftare helhetsgreppet över kundens användning av truckar. En modell som innebär att truckarna hyrs ut i ett långsiktigt partnerskap där Toyota tar löpande ansvar för service och hjälper kunden att använda sin utrustning så effektivt och hållbart som möjligt.

– Efterfrågan ökar stadigt på den här sortens partnerskap eftersom det både ger kunden mer flexibilitet och en mer effektiv användning av sina truckar, förklarar Peter Melin som är Director Rental & Used på Toyota Material Handling Sweden.

Löpande optimering

När en kund väljer att hyra sina truckar tar Peter och hans kollegor ett långsiktigt ansvar där man löpande optimerar både kapacitetsbehov och hållbarhet. I ansvaret ingår även service och rekonditionering vilket förlänger utrustningens livslängd, till nytta för både ekonomi och miljö.

Toyota Material Handling Sweden har sedan länge en hög uthyrningsgrad, där nya truckar för det mesta hyrs ut under längre perioder, så kallad långtidshyra.

– I samarbete med kunden har vi en ständig dialog med regelbundna driftsmöten där vi diskuterar olika förbättringar och tar hjälp av de driftsdata om bland annat användning, laddning, körstil med mera, som truckarna automatiskt samlar in med hjälp av vårt fleet-management-system I-site.

Datadriven utveckling

Beijer Byggmaterial beslutade 2019 att hyra sina truckar från Toyota, vilket blev startskottet för en lyckosam övergång från dieseldrivna till moderna, eldrivna truckar. Redan 2021 hade 87 procent av alla truckar bytts ut och Toyota hade då tagit helhetsansvaret för service, uppföljning och löpande utveckling av Beijer Byggs truckflotta. Bortsett från de minskade utsläppen av CO2 innebar elektrifieringen att truckarna är tystare och renare till nytta för både arbetsmiljön och kundupplevelsen i Beijer Byggs 110 byggvaruhus och kakelbutiker. De gamla dieseltruckarna rekonditionerades och fick ett andra liv hos företag som ännu inte var beredda att övergå till eltruckar.

– Generellt minskade även driftskostnaderna för Beijer Bygg vars truckar numera är uppkopplade till I-site. Det gör att vi kan hålla koll på truckflottan på ett helt annat sätt än tidigare och dessutom använda insamlade data för att utveckla användningen av truckar i hela verksamheten, säger Peter.

Från diesel till elektrifiering

För inte så länge sedan var de flesta truckar dieseldrivna. Idag är över 95 procent av de truckar som säljs batteridrivna. Och sedan 6-7 år pågår ett skifte från elektriska batterier baserade på blysyra till litiumjonbatterier, där de sistnämnda har en tio gånger så lång livslängd, vilket ger en lägre kostnad per kilowattimme. Elektrifieringen är dock inte helt problemfri. En stor utmaning i många länder är både tillgången till grön el och en tillräcklig kapacitet i elnäten.

– En snabb utbyggnad av elnätskapacitet och laddningsinfrastruktur är avgörande för både kundernas fortsatta elektrifiering och för vår övergång till eldrivna servicebilar. Här står hela näringslivet inför en stor utmaning vad gäller tillgången till en god elektrisk infrastruktur, säger Niklas.

”Noll muda”

I Toyotas världsberömda Toyota Production System och den sammanhängande lean-filosofin är ett minimalt slöseri, ”muda”, en hörnsten. Mot den bakgrunden repareras, uppgraderas och återanvänds för närvarande över 80 procent av alla hyrtruckar. En stor del av dessa begagnade truckar hyrs ut, vilket innebär att kunden får samma funktion, service och support som med nya truckar.

– Kontinuerlig och professionell service är också ett viktigt medel för att maximera livslängden på våra truckar. Här ingår både service på truckarna och på batterierna, vilket är otroligt viktigt för en lång livslängd, säger Peter.

Toyota Material Handling Sweden är ett sälj- och servicebolag som ingår i Toyota Material Handling Europe, med fabriker i Mjölby, Ancenis (Frankrike) och Bologna (Italien). Vid dessa tre siter produceras över 95 % av företagets truckar. Hållbarhet är en hörnsten i bolaget, som har fått betyget EcoVadis Platinum fyra år i rad sedan 2020. Toyota Material Handling har även gjort ett åtagande genemot SBTi (Science Based Targets initiative) att sätta vetenskapsbaserade mål, vilket driver på konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i koncernens värdekedja.

Europaparlamentet först i världen med AI-lagstiftning – Artificial Intelligence Act

Europaparlamentet har nu godkänt världens första lagstiftning om artificiell intelligens; Artificial Intelligence Act. Lagen, som syftar till att reglera användningen av AI, betraktas som ett föredöme globalt.

Även om USA också har tagit steg mot AI-lagstiftning, inklusive en exekutiv order av president Joe Bidens, förväntas EUs omfattande regler påverka andra regelverk. Oron över potentiella risker och etiska konsekvenser av AI gör att regeringar över hela världen nu adresserar behovet av robusta regler för att säkerställa ansvarsfull utveckling och implementering av AI.

EU-lagstiftningen röstades igenom med en stor majoritet den 14 mars fem år efter att det ursprungliga förslaget lades fram. Lagstiftningen är utformad för att säkerställa mänsklig kontroll över AI-tekniken samtidigt som dess potential för innovation, ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling ska tas till vara. Lagen innebär bland annat att AI-applikationer kategoriseras utifrån deras potentiella påverkan och risk.

Lagen reglerar bland annat användning som hotar medborgarnas rättigheter, inklusive biometriska kategoriseringssystem som övervakar känsliga eller skyddade egenskaper, liksom icke-specifika källor för ansiktsbilder från internet eller övervakningskameror med avsikt att bygga databaser för ansiktsigenkänning.

Kritisk infrastruktur

Applikationer med särskilt hög risk, exempelvis kritisk infrastruktur och medicinteknik, kommer att vara föremål för särskilt stränga krav, inklusive krav på användning av högkvalitativa data och transparent användarinformation. Vissa AI-applikationer som bedöms utgöra oacceptabla risker, bland annat sociala poängsystem eller prediktivt polisarbete, är förbjudna enligt lagstiftningen. Särskilt betydelsefullt är de bestämmelser som adresserar generativa AI-modeller, exempelvis system som OpenAI’s ChatGPT.

Systemiska konsekvenser

Som svar på den snabba utvecklingen av AI-förmågor kräver lagen nu detaljerade offentliggöranden av datakällor och överensstämmelse med upphovsrättsliga regler för utvecklare av sådana modeller. Dessutom finns åtgärder på plats för att granska och mildra risker förknippade med implementeringen av avancerade AI-system, särskilt de med systemiska konsekvenser.

Lekolar plockar effektivare med robotar

Lekolar, som är en marknadsledande leverantör av utbildningsmaterial till förskolor och skolor i Norden, effektiviserar sin plockeffektivitet med hjälp av robotsystemet AutoStore, levererat av Element Logic. Byggstart planeras till slutet av 2024 och driftstart under Q1 2025.

Efter nio utbyggnader av bolagets i huvudsak manuella lager, svårigheter att hantera säsongstoppar och en ambition att förbättra arbetsmiljön har Lekolar nu fattat beslut om att investera i en AutoStore från Element Logic.

– Förutom att hålla vårt kundlöfte med korta leveranstider och effektivitet är även skalbarhet, driftsäkerhet och korta upplärningstider viktigt för oss, i kombination med avsevärt mindre risker för felplock så föll vårt val av plocklösning på Autostore, säger Thomas Bertdahl, projektledare på Lekolar.  

1 500 orderrader per timme
Med 69 000 lådor, 50 robotar, 8 plockportar, och 4 inlagringsportar, samt en sorteringsanläggning, är AutoStore-systemet designat för flexibilitet och skalbarhet. I installationen ingår även ett bansystem som placeras på ett entresolplan, vilket möjliggör en effektiv användning av lagerutrymmet. Genom den nya installationen beräknas Lekolar kunna hantera upp till 1 500 orderrader per timme över två skift.

– Lekolars investering i AutoStore innebär att man framtidssäkrar såväl leveranssäkerhet som arbetsmiljö. Nu får man en av regionens modernaste logistikanläggningar och systemet är skalbart, så man kommer även kunna utöka i takt med framtida behov, säger Rickard Kvist, Sales Manager på Element Logic Sverige.

TRANSPORTBRANSCHENS KLIMATMÅL: Behöver näringslivet göra jobbet på egen hand?

År 2030 ska den svenska transportbranschen ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med basåret 2010. År 2045 ska branschen vara helt utsläppsfri. För att ha en chans att nå målen krävs både en snabb elektrifiering och mer samarbete. SCE har träffat PostNords vd och koncernchef Annemarie Gardshol och logistikprofessor Mats Abrahamsson för att diskutera saken.

– Vi har varit väldigt framgångsrika i Sverige vad gäller att minska utsläpp och samtidigt bygga välstånd. Tyvärr är lastbilstransporter ett undantag där utsläppen ligger kvar på samma nivå som 1990, säger Annemarie Gardshol och framhåller att de inrikes transporternas andel av Sveriges totala utsläpp uppgår till en tredjedel.

För PostNord, som är Sveriges största logistikaktör, är klimatomställningen affärskritisk. Målet är att verksamheten ska vara helt fossilfri 2030 samtidigt som en stor andel av de egna lastbilarna ska vara elektriska. Kruxet är att 70 procent av bolagets transporterade kilometer är tunga och långväga transporter som utförs av underleverantörer. Och de tunga transporterna är svåra att elektrifiera.

– De transporter som vi köper av fristående åkerier står för hela 90 procent av vår transportrelaterade klimatpåverkan. Det betyder att vi måste få våra underleverantörer att ställa om, vilket är en jätteutmaning så som det ser ut idag.

Tydliga mål och deadlines

Annemarie konstaterar att de främsta flaskhalsarna för att elektrifiera de tunga transporterna och nå klimatmålen är bristen på laddningsinfrastruktur, bristande elnätskapacitet och tillgången till fossilfri el.

– En sak är att vi har laddstolpar vid våra terminaler och för sistamilen-leveranser, men att bygga en infrastruktur för elektrifiering av de tunga transporterna är oerhört kostsamt, säger hon och konstaterar att ingen just nu tar på sig ledartröjan för att säkerställa att en sådan infrastruktur etableras.

Annemarie betonar att näringslivet och branschen spelar en viktig roll för klimatomställningen och att PostNord redan är involverat i flera samarbeten för att finna en väg framåt. Samtidigt efterlyser hon ett mer aktivt agerande från politiken. Hon menar att det behövs en plan och tydligare mål och deadlines för att elektrifiera de tunga godstransporterna.

– Det är nog få som tror att dagens styrmedel kommer att räcka för att nå målet om att reducera transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent till 2030. Det talas till och med om att man ska se målet som vägledning. Regeringen har ju skjutit till medel i senaste budgeten som signalerar att elektrifiering är vägen framåt, men det behövs också en konkret plan för att säkra att tunga transporter ska kunna ”tankas” med grön el, så att vi kan lämna fossilberoendet.

Två procent elektriskt

Elektrifieringen av lastbilstransporterna betraktas av de flesta experter som den enda realistiska vägen till fossilfrihet på längre sikt. Och teknikutvecklingen går snabbt både vad gäller de elektriska fordonen, batterier och laddning, vilket gör att de tekniska hindren blir allt färre. Men trots detta är endast två procent av de svenska lastbilarna elektriska.

– Med oklara spelregler, en bristfällig laddningsinfrastruktur, bristande elnätskapacitet och svajiga elpriser kan man knappast begära att Sveriges åkerier ska köpa tunga elektriska lastbilar. Det är heller inte aktuellt för oss att investera i fler tunga ellastbilar, vi måste räkna igenom våra investeringsplaner noga och det skulle helt enkelt bli för dyrt som det ser ut idag. Ska vi nå vår klimatagenda så kommer det både krävas tillgång till en fungerande teknik och möjligen även stöd i form av skattesubventioner eller liknande som gör det möjligt för oss och våra underleverantörer att ställa om, säger hon och konstaterar att PostNords ambition att ha 70 procent elektrifierade transporter 2030 inte kommer att nås så som läget är nu. Däremot kommer målet att vara fossilfria kunna uppnås med hjälp av ytterligare satsningar på biodrivmedel. Här är alla typer av biodrivmedel inklusive biogas viktiga.

”Politikerna kommer inte investera”

Logistikprofessor Mats Abrahamsson tror dock inte att politikerna och därmed staten kommer vilja investera i den elektriska infrastrukturen för godstransporter, även om han liksom Annemarie tycker att det är önskvärt. I stället menar han att transportföretag, fordonstillverkare, energiföretag och andra intressenter behöver samarbeta på ett mer strukturerat sätt för att skapa en marknad för fossilfria godstransporter.

– Det är de stora aktörerna, som PostNord, som måste driva på den här utvecklingen. Staten kommer aldrig att gå in och investera i detta på samma sätt som man gjorde förr i tiden i samband med infrastruktursatsningar. Dessutom menar ju näringslivet att staten inte ska påverka spelreglerna på marknaden genom att gå in med egna investeringar, säger Mats, som sedan länge är engagerad i frågan om elektrifieringen av godstransporter inom ramen för den forskning som görs på Linköpings universitet.

Mats tror inte heller att transportnäringens aktörer bör förvänta sig att politikerna kommer att förse branschen med tydliga mål och planer för elektrifieringen.

– Politikerna förväntar sig att näringslivet till största delen ska göra detta på egen hand, vilket innebär att det är företag och deras branschorgani- sationer som på något sätt måste hitta lösningarna. Det är lite egendomligt med tanke på att staten historiskt har tagit ett stort ansvar för samhällets infrastruktur, men som jag ser det måste näringslivet göra det jobb som krävs för att skapa en marknad för tunga elektriska godstransporter.

Men vad kan då logistikbranschen förvänta sig av våra politiker?

– Det kan handla om att stödja investeringar i elfordon så att åkerierna kan få ihop sina kalkyler när de ska köpa nya lastbilar. De kan även handla om att stötta investeringar i laddningsinfrastruktur och stimulera elektriska transporterna genom att exempelvis införa CO2-fria zoner, ge skattelättnader och så vidare. Här gäller det att dessa stimulanser görs på rätt sätt för att det ska skapas en marknad och en genuin efterfrågan på de elektriska godstransporterna, säger Mats.

Han framhåller också att svenska transportföretag har lyckats bra med att hantera omställningen till förnybar diesel, där befintliga fordon och samma tankinfrastruktur har kunnat användas, vilket snabbt banade väg för HVO. Men han menar att elektrifieringen är betydligt en svårare nöt att knäcka eftersom omställningen kräver nya strukturer, samarbetsformer och affärsmodeller.

– För att ställa om till elektriska lastbilar krävs helt nya affärsmodeller eftersom de är betydligt dyrare än motsvarande diesellastbilar och infra- strukturen för laddning inte finns idag. Jag menar att det behöver skapas en marknad för tunga elektriska och fossilfria godstransporter, och för att det ska ske måste många aktörer samverka för att gemensamt skapa en efterfrågan och sätta fart på marknadskrafterna.

Här menar Mats att det först och främst är varuägarna – transportköparna – som måste efterfråga de elektriska, fossilfria transporterna. För att det ska ske måste det skapas incitament som gör att de varuägande bolagen inte enbart upphandlar transporter baserat på pris och att de är beredda att gå in i längre avtalsperioder med transportörerna.

– Varuägarnas efterfrågan på elektriska godstransporter är grunden för att transportörerna ska utveckla en fungerande affärsmodell för elektriska transporter, vilket i sin tur är grunden för att locka aktörer att investera i laddningsinfrastrukturen, vilket i sin tur driver en investeringsvilja hos energibolagen. Här gäller det att hela systemet fungerar i ett utvecklande samspel, understryker Mats.

Av de aktörer som är med i systemet för fossilfri logistik, det vill säga varuägare, logistikföretag, åkerier, lastbilstillverkare och elnätsföretag, så är det åkerierna som förväntas investera i elektriska lastbilar – trots att de tjänar minst pengar.

– Detta är kanske det största hindret för en snabb elektrifiering av tunga transporter. Men det visar också att de andra aktörerna måste engagera sig mer och tillsammans skapa förutsättningar för en omställning. Jag tror att varuägarna, som behöver transporter för sina leveranser, måste vara aktiva i att skapa en marknadsmässig efterfrågan på fossilfria transporter, säger Mats.

Branschgemensamma agendor

En god förebild för de tunga godstransporterna är sjöfartens initiativ för att påskynda en omställning till nollutsläpp. Inom ramen för organisationen coZEV – Cargo Owners for Zero Emission Vessels – jobbar sjöfartens största globala fraktköpare för att bli utveckla en helt fossilfri atlantsjöfart senast 2040 och en total fossilfrihet 2050. Här ser menar Mats att det finns mycket att lära och inspireras av.

– Liknande agendor skulle mycket väl kunna skapas också i Sverige där antingen grupper av varuägare eller de stora logistikföretagen går samman i gemensamma initiativ som påskyndar efterfrågan av fossilfria leveranser och därmed omställningen till elektriska tunga vägtransporter.