Logistikens roll för lönsamhet i detaljhandelns cirkulära omställning

AV ERIK SANDBERG OCH ARNE ANDERSSON

För att lyckas med cirkulära affärsmodeller krävs inte bara hållbara produkter och engagerade kunder – utan också en välfungerande, kostnadseffektiv logistik. Detta gäller inte minst för alla de svenska detaljhandelsföretag som på senare år har kompletterat sina linjära affärsmodeller med en eller flera cirkulära initiativ.

I denna artikel, som baseras på ett nyligen avslutat forskningsprojekt finansierat av ASTER – Alliance for sustainable E-commerce, delar vi med oss av våra insikter om logistikens betydelse för att skapa lönsamhet i detaljhandelns cirkulära omställning. Ett viktigt steg mot en mer hållbar handel är att införa och skala upp cirkulära affärsmodeller. Detta gäller inte minst de konsument- och handelsnära modeller som bygger på att förlänga livslängden eller utöka användningen av en produkt, exempelvis genom begagnatförsäljning, uthyrning, eller reparationer. Intresset för dessa har vuxit explosionsartat de senaste åren och enligt Svensk Handels Preloved-indikator omsatte exempelvis den svenska begagnatmarknaden under första halvåret 2025 7,4 miljarder SEK. 

Svårt skala cirkulära initiativ 

Utvecklingen drivs av en lång rad olika aktörer, såsom olika marknadsplatser och ett växande antal företag som är ”born circular”. En annan typ av aktör som vi tittat närmare på inom ramen för vårt forskningsprojekt är alla de detaljhandelsföretag med en traditionell linjär affärsmodell som har kompletterat den med en eller flera cirkulära initiativ. Vi tycker oss se ett allt större intresse från dessa företag att på allvar ta klivet mot en mer cirkulär ekonomi, men också att det för dessa aktörer är svårt att skala upp sina cirkulära verksamheter till att bli en naturlig och lönsam del av kärnaffären. Ofta stannar satsningarna vid pilotprojekt eller sidoverksamheter. En avgörande fråga för svensk detaljhandel är därför hur man kan skapa en ekonomisk lönsamhet i cirkulära affärsmodeller som i sin tur kan leda till att den cirkulära omställningen tar fart på allvar.

Logistiken en nyckel

Vår utgångspunkt är att en stor del av svaret på denna fråga finns i logistiken. Det är genom logistikens olika grundaktiviteter, det vill säga transporter, hantering och lagring, som cirkulära flöden realiseras. Dessa aktiviteter spelar inte bara en uppenbart stor roll i själva förverkligandet av cirkulära flöden, utan också för att göra dem lönsamma och konkurrenskraftiga. En välfungerande logistik är viktig för att skapa kostnadseffektivitet, men också för att skapa kundvärden av olika slag, såsom bekväma insamlingsmöjligheter och ett större, mer varierat produkterbjudande. Vi har under projektet intervjuat och besökt ett antal svenska detaljhandelsföretag – bland andra Polarn O. Pyret, Stadium, Care of Carl, Cervera, MQ, Elgiganten och Aplace – som på olika sätt har kompletterat sina linjära affärsmodeller med olika cirkulära initiativ. Genom dessa fallstudier har vi identifierat ett antal centrala logistikutmaningar som påverkar lönsamheten i cirkulära affärsmodeller. Att på allvar ställa om till en mer cirkulär ekonomi är ofta utmanande utifrån ett logistikperspektiv. I en linjär verksamhet har ofta logistiken noggrant optimerats för att flytta stora volymer av nya varor snabbt och kostnadseffektivt från producent till konsument. I cirkulära affärsmodeller börjar flödena ute hos konsumenterna, vilket inte ger samma förutsättningar till skalfördelar. Unika produkter med olika slitage, ålder och funktionalitet ska samlas in, bedömas, eventuellt repareras eller renoveras för att därefter säljas, hyras ut eller doneras vidare. Detta för med sig stora logistikutmaningar i en mer komplex, mer oförutsägbar och mindre standardiserad omgivning.

Cirkulära logistikaktiviteter

De cirkulära logistikflödena kan delas in i fyra övergripande aktiviteter som alla har sina egna utmaningar: collection, sorting, recovery, redistribution, se figur 1 ovan. Vi kan se dem som länkar i en kedja som tillsammans avgör om en cirkulär affärsmodell blir lönsam. Varje länk behöver fungera effektivt – men också samspela med de andra.

Insamling

Vad gäller insamling (collection) är detta kritiskt för att kunna få ut produkter från kundernas garderober och garage och på så sätt få i gång den cirkulära verksamheten. Bekvämligheten är här en central framgångsfaktor där logistiken ofta spelar en avgörande roll. Genom att erbjuda ett brett alternativ av olika insamlingsmöjligheter såsom upphämtning i hemmet eller inlämning via butiker, kan bra förutsättningar för en cirkulär affär skapas. Samtidigt kräver insamlingslogistiken också kostnadseffektivitet. Kostnaderna för transporter och personal blir snabbt höga i förhållande till värdet på de produkter som samlas in. Dessutom är volymerna ofta små och ojämna, vilket gör det svårt att skapa skalfördelar.

Sortering

När produkterna väl har samlats in sker en sortering i en eller flera led. Här avgörs de insamlade produkternas vidare öde, dvs. om de ska säljas vidare, repareras, eller återvinnas. Ur ett logistiskt perspektiv handlar sortering både om att skapa effektiva processer för kvalitetsbedömning, prissättning och hantering, och om att avgöra var sorteringen ska ske. Vissa detaljhandelsföretag väljer exempelvis att sortera direkt i lokala butiker om sådana finns, vilket minskar transportbehovet men kräver tid och inte minst kompetens hos butikspersonalen. I andra fall organiseras sorteringen centralt i särskilda anläggningar, vilket möjliggör skalfördelar och specialiserad kompetens, men samtidigt också ökar transportkostnaderna. 

Återställning

I nästa steg, återställning (recovery), sker den fysiska återställningen av produkterna, t.ex. reparation, rengöring, komponentbyte eller annan förädling. För många detaljhandelsföretag innebär detta att helt nya processer måste etableras, ibland inom företaget men ofta i samarbete med externa aktörer såsom tex specialiserade reparationsföretag. En återkommande svårighet när dessa kedjor byggs är ofta osäkerheten i tillgången på insamlade produkter, både i volym och kvalitet. Det gör planering, kapacitetsutnyttjande och resursallokering mer komplexa i jämförelse med de (ofta) mer förutsägbara linjära flödena.

Redistribution

Avslutningsvis är redistribution, eller återförande, också en viktig aktivitet som handlar om att föra tillbaka de insamlade produkterna eller materialen till marknaden igen så att den cirkulära loopen stängs. Precis som vid insamling strävar många företag efter att integrera den cirkulära distributionen med sina befintliga linjära flöden, till exempel genom att sälja begagnade produkter i samma butiker som nya, eller via samma e-handelsplattformar. På så sätt kan befintlig infrastruktur, personal och logistikprocesser utnyttjas, vilket kan minska de totala kostnaderna. Med detta följer dock också många utmaningar. Ett exempel som lyfts i vår studie är den dubbla osäkerheten vad gäller efterfrågan såväl som tillgång på produkter att sälja. I samband med prognostisering behöver man också förstå samspelet i efterfrågan mellan de linjära och cirkulära produkterna då en. kombination kan bidra till merförsäljning såväl som en viss kannibalisering. 

Insikter från projektet

Huvudresultaten från vår studie kan sammanfattas med fyra grundläggande insikter (se figur 2 ovan) som vi kort kommenterar i det följande. 

1. Gräv där du står

En viktig första insikt bygger på att det befintliga, linjära logistiksystemet spelar en viktig roll vid utformningen av cirkulära flöden. Den linjära logistiken utgör ofta en stabil grund som kan anpassas och byggas vidare på. Eventuella butiker, lager, IT-system och samarbeten med logistikleverantörer som redan finns på plats kan användas även för insamling, sortering och hantering av cirkulära produkter. Genom att integrera de nya flödena med de gamla kan synergieffekter och kostnadsbesparingar skapas. Samtidigt är det viktigt att påpeka att det befintliga logistiksystemet också sätter gränserna för vilken eller vilka cirkulära affärsmodeller som är realistiska och möjliga att genomföra och det gäller därmed att förstå på vilket sätt den linjära verksamheten kan utnyttjas.

2. Förstå din roll i ekosystemet

Cirkulära affärsmodeller och deras underliggande logistiklösningar bör aldrig designas i ett vakuum. Utöver att gräva där man står vad gäller de linjära logistikförutsättningarna måste också företagets unika förutsättningar, produkter och samarbeten i den cirkulära omgivningen förstås. Detta är avgörande för att man snabbt ska kunna etablera ”rätt” cirkulär affärsmodell. Kunder och deras önskemål och förväntningar, andra cirkulära aktörer som redan finns i det omgivande cirkulära ekosystemet (konkurrenter såväl som potentiella samarbetspartners), och nya tech-lösningar är exempel på några faktorer som behöver förstås. Precis som i utformningen av linjära affärsmodeller handlar det här om att förstå ”existensberättigandet” av den föreslagna affärsmodellen och därmed kunna se hur värde kan skapas, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Inom ramen för denna analys spelar ofta logistikfrågor en stor roll, exempelvis i samband med att lämpliga samarbeten etableras och informationsflöden utformas som understödjer affärsmodellen. 

3. Testa, lär och reflektera

En annan insikt från vårt projekt är att även små pilotprojekt inom cirkularitet, exempelvis en begagnatförsäljning i liten skala, sätter fingret på en rad olika logistikrelaterade frågor som rör exempelvis ansvarsfördelningar, vad som egentligen ska samlas in och säljas, lagerhållning, samarbeten och prissättning. Det är därför viktigt att få in logistiken tidigt i utvecklingsarbetet – annars riskerar initiativen att bli ineffektiva och svåra att skala upp. Samtidigt fungerar dessa små initiativ som viktiga lärplattformar. De gör det möjligt att testa och förstå olika logistikupplägg, analysera kundbeteenden och förstå kostnadsstrukturer innan större investeringar görs. Vi tycker oss se att de företag som vågar experimentera i liten skala, men samtidigt dokumenterar och analyserar sina lärdomar systematiskt, har bäst förutsättningar att bygga större, hållbara cirkulära logistiklösningar på sikt.

4. Synliggör kostnader

Till sist, en ytterligare lärdom som vi sett hos många av de företag vi har intervjuat är att det ofta är svårt att konkret visa om och hur den cirkulära affärsmodellen är lönsam. En typisk orsak till detta är att en del kostnader för exempelvis transporter, personal och hantering i samband med den cirkulära verksamheten inte på ett enkelt sätt kan separeras från den linjära verksamheten – en del kostnader tenderar att döljas i mer eller mindre fasta kostnader som framförallt härrör till den linjära verksamheten. I praktiken kanske detta inte gör så mycket, men vi kan konstatera att synliggörande av inblandade kostnader hjälper till att sätta fingret på och underlätta ett mer systematiskt förbättringsarbete. Det är också viktigt att resonera om lönsamhet utifrån ett bredare perspektiv där lönsamhet adresseras på olika nivåer, exempelvis produkt- och ordernivå, kategorinivå, affärsmodellnivå, eller företaget som helhet. Vad som är ”rätt” nivå att adressera varierar antagligen – det viktiga är att lyfta fram lönsamheten åtminstone på någon nivå. I sammanhanget är det också viktigt att poängtera att logistiken inte bara bidrar till lönsamhet genom sänkta kostnader, utan också höjda intäkter, vilka om möjligt är ännu svårare att uppskatta. Exempelvis skapar logistiken genom nya bekväma kundlösningar möjligheter till ökad omsättning och att nya kundsegment attraheras, och miljömässigt möjliggör logistiken längre produktlivscykler och minskat behov av nya råvaror. 

Avslutande ord

För att cirkulära affärsmodeller i detaljhandeln ska bli (mer) lönsamma behövs mer kunskap och ett större fokus på den underliggande logistiken. Företag som tidigt lyckas få in logistikfrågor i den cirkulära utvecklingen står bättre rustade att skapa konkurrensfördelar, både ekonomiskt och miljömässigt. Vår förhoppning är att de insikter som detta projekt bidragit med kan inspirera fler att inte se logistik som ett hinder, utan som en nyckel till att på allvar ta sig an övergången till en mer cirkulär ekonomi. 

Fortsatt forskning

Det nu avslutade ASTER-finansierade projektet har haft stor hjälp av ett annat parallellt pågående forskningsprojekt som finansieras av Handelsrådet under åren 2025-2026. Inom ramen för detta projekt kommer vi nu inte bara undersöka detaljhandelns nuvarande logistik, utan också blicka framåt och undersöka vilka logistikförmågor som svenska detaljhandelsföretag behöver för att utforma konkurrenskraftiga, lönsamma cirkulära affärsmodeller i framtiden. Detta kommer ske genom en Delphi-studie som genomförs under vintern 2025-2026. Den som är intresserad är förstås varmt välkommen av höra av sig. 

Erik Sandberg är professor i logistik på Linköpings universitet.

Arne Andersson är senior e-handelsexpert på Svensk Handel.

PMI Inköpschefsindex för tjänstesektorn når sin högsta nivå sedan 2022

Inköpschefsindex för privata tjänstesektorn (PMI–tjänster) ökade i november till 59,1 från 55,9 i oktober. Det är den högsta nivån sedan juni 2022 och tredje månaden i rad som indexet är över sitt historiska genomsnitt (55,6).

– Återhämtningen i tjänstesektorn har fått ordentlig fart under hösten. Lägre räntor och ökat konsumtions- och investeringsbehov har börjat sätta avtryck i tjänsteföretagen och i deras affärsplaner i en utsträckning som vi inte har sett sedan första halvåret 2022, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex.

Tre av fyra delindex i PMI-tjänster är över sina historiska genomsnitt. Affärsvolym svarade för det största positiva bidraget till uppgången i PMI-tjänster, följt av leveranstider och sysselsättning, medan index för ordergång backade från hög nivå. Prisökningstrycket i tjänstesektorn fortsätter att öka när index för rå- och insatsvarupriser steg till 57,2 i november, den högsta nivån på åtta månader, från 56,1 i oktober.

Liksom för PMI för tillverkningsindustrin ligger Sverige betydligt bättre till än många andra länder/regioner vad gäller återhämtning i konjunkturen.

Silf/Swedbanks PMI-Composite index är ett sammanvägt index av inköpschefsindex för tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Indexet steg till 57,8 i november, från 55,6 oktober. Aktivitetsnivån i näringslivet ökar och indexet befinner sig för tredje månaden i
rad över sitt historiska genomsnitt (55,1). Tjänstesektorn, som tidigare uppvisat en trög utveckling, har tagit fart under hösten och lyfter nu PMI-Composite, där tjänste-PMI väger tyngst (72 procent av det sammanvägda indexet). Den högre aktivitetsnivån i näringslivet avspeglas också i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för näringslivet som i november nådde den högsta nivån sedan juli 2022 och drevs av byggsektorn och tjänstesektorn.

– Konjunkturläget i näringslivet har förbättrats markant under fjärde kvartalet, men ännu avvaktar företagen med nyanställningar. Det tyder på en produktivitetsdriven tillväxt, säger Kennemar.

DSV miljardsäljer fyra logistikterminaler

DSV säljer fyra logistikterminaler till börsnoterade SLP (Swedish Logistic Property) i en så kallad ”sale and leaseback-transaktion” för 1,1 miljarder kronor. Fastigheterna övertogs i samband med DSVs förvärv av Schenker tidigare i år.

Terminalerna är fullt uthyrda med en genomsnittlig hyrestid på drygt 7,5 år, med ett årligt hyresvärde på 78 miljoner kronor. Det avtalade fastighetsvärdet uppgår till 1 111 miljoner kronor.

– Genom denna transaktion förlänger vi vår genomsnittliga hyrestid, stärker vår närvaro på flera strategiska orter och inleder en relation med en ledande logistikaktör. Samtidigt ser vi betydande förädlingspotential i samtliga fastigheter, vilket är helt i linje med vår förvärvsstrategi och långsiktiga affärsmodell. Med transaktionen har vi gjort affärer med ett fastighetsvärde på cirka 4,1 miljarder kronor år 2025, vår högsta totala transaktionsvolym för ett enskilt år, säger Filip Persson, vd för SLP.

Tre av de aktuella fastigheterna omfattar cirka 13 000 kvadratmeter uthyrbar area vardera och är belägna i Helsingborg, Västerås och Borås. Den fjärde och största fastigheten är belägen i Malmö och har en uthyrbar area på cirka 25 000 kvadratmeter. Den totala uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 66 000 kvadratmeter och den totala markytan uppgår till cirka 330 000 kvadratmeter, vilket innebär betydande möjligheter att genomföra både utbyggnader och nybyggnation.

Fastigheterna förvärvas genom företagstransaktioner och är finansierade av SLP med egna medel och redan beviljad säkerställd bankfinansiering. SLP har idag tillträtt de tre fastigheterna i Helsingborg, Västerås och Borås. Fastigheten i Malmö planeras tillträda i december, förutsatt godkännande från Inspektionen för strategiska produkter.

”Sveriges industri-PMI överträffar andra länders”

Inköpschefsindex (PMI) för svensk industri backade marginellt i november från 55,0 till 54,6 men är fortfarande över dess historiska genomsnitt (54,3) för femte månaden i rad enligt den senaste månadsrapporten från Swedbank. I rapporten konstaterar också att Sveriges industri-PMI fortsätter att överträffa andra länders, däribland USA, Tyskland, UK, Kina och länderna i EMU.

– Svensk industri fortsätter att vara i en expansiv fas även om tempot har bedarrat något samtidigt som återhämtningen går fortsatt trögt i eurozonen. Sannolikt måste det till en starkare omvärldskonjunktur för att tillväxten i svensk industri ska kunna ta ytterligare fart, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Delindex för produktion svarade för det största negativa bidraget till nedgången i PMI total följt av leveranstider medan delindex för orderingång och sysselsättning ökade. Inköpschefernas produktionsplaner signalerar om positiva marknadsutsikter. Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg i november till 53,4 från 52,5 i oktober. Även om indexet uppvisar en stigande trend under andra halvåret är det långt under dess historiska genomsnitt på 57,6.

– Novemberutfallet visar på ett fortsatt dämpat pristryck i industrin sannolikt drivet av kronförstärkningen och måttliga råvaruprisökningar, vilket på sikt kan sätta avtryck i konsumentpriserna och på inflationen, säger Kennemar.

Återhämtningen i eurozonen har bromsat in och indexet hovrar kring 50-nivån. Fortfarande saknas det tydliga tecken att industrin i eurozonen växlar upp, vilket på sikt kan bli återhållande för svensk exportindustri. I Tyskland föll PMI-indexet till 48,4 i november, den lägsta nivån sedan i maj. Den brittiska industrin återhämtade sig i november och indexet noterades över 50-nivån för första gången på över ett år men är ännu för tidigt att bedöma om det är en varaktig återhämtning. Det kinesiska PMI-indexet från S&P, som omfattar landets mindre och privata industriföretag, fluktuerar strax ovanför 50-nivån och visar ännu inga tydliga tecken på att ta fart även om ett förbättrat tonläge mellan USA och Kina kan sätta avtryck senare under året.

Två tredjedelar av speditörer och tullombud ser teknik som avgörande för tillväxt

AI och automation är nyckelfaktorer för tillväxt i en osäker global logistikmiljö, enligt Descartes 2025 Forwarder/Broker Benchmark Study. Men branschen möter alltmer komplexa regelverk, vilket gör att andelen som prioriterar investeringar i lösningar för prishantering eller compliance också ökar.

En den nya studien från Descartes Systems Group – Global Forwarder/Broker Benchmark Study – visar att 67 procent av speditörerna och tullombuden ser teknologi som en grundläggande faktor för tillväxt. Studien, som baserar sig på svar från 434 företag världen över, visar en bransch som står inför stora geopolitiska utmaningar men också möjligheter med ny teknik.

– Under de nio år studien har genomförts har teknikens roll för speditörer och tullombud genomgått stora förändringar. Tidigare låg fokus på att effektivisera administrativa processer, nu är det viktigare med digital kundinteraktion och intelligent automation. Även när den globala osäkerheten är hög, som nu, är många aktörer optimistiska när det kommer till teknikens förmåga att omdefiniera framtidens logistik, säger Scott Sangster, General Manager för Logistics Services Providers på Descartes.

Trots ökande global instabilitet (60 %), tullförändringar (42 %) och prispress från kunder (61 %), ser 67 procent av speditörer och tullombud teknologi som en avgörande drivkraft för framtida tillväxt. Mer än hälften (55 %) anger dessutom att investeringar i ny teknik är deras främsta strategi för att vinna konkurrensfördelar (se bild 1 nedan).

Bild 1: Vilka strategier förväntas hjälpa din organisation att differentiera sig från och växa i förhållande till konkurrenterna?

IT-investeringar drivs av AI

55 procent av de tillfrågade ser AI som sitt huvudsakliga investeringsfokus de kommande två åren. Samtidigt ökar andelen som främst prioriterar lösningar för prishantering (20 %) eller compliance (30 %), i takt med att branschen möter allt mer komplexa regelverk (se bild 2 nedan).

Bild 2. Vilka tekniker förväntas ge er organisation störst värde under de kommande två åren?

Andra tydliga insikter från studien:

  • Manuella processer bromsar tillväxten: 25 procent uppger att manuella arbetsflöden är deras största hinder, särskilt bland mindre företag som även begränsas av tillgång till kapital (27 %).
  • AI i fokus för investeringar: 55 procent planerar att prioritera AI-investeringar under de kommande två åren.
  • Kundfokus förändras: Skräddarsydda tjänster (33 %) har gått om hög servicenivå (31 %) som främsta konkurrensfördel. Ett tecken på mer anpassad och datadriven kundupplevelse.
  • Teknikens betydelse varierar med storlek på företag: 60 procent av större bolag ser teknologi som avgörande för tillväxt, jämfört med endast 27 procent av de mindre företagen.

I studien deltog 434 speditörer och tullombud från Nordamerika, EMEA, Asien-Stillahavsregionen och Latinamerika. Deltagarna består av Descartes kunder, läsare av branschmedia samt medlemmar i sju internationella branschorganisationer, däribland Association of International Customs and Border Agencies (AICBA), British International Freight Association (BIFA), European Association for Forwarding, Transport, Logistics and Customs Services (CLECAT) och International Federation of Freight Forwarders Association (FIATA).

Fortsatt uppåt för e-handeln – framtidstro hos konsumenterna

Svensk Handels E-handelsindikator skattar e-handelns omsättning för oktober månad till 13,1 miljarder kronor – en ökning med 16 procent jämfört med samma månad förra året och den fjärde månaden i rad med tvåsiffriga tillväxttal. PostNords motsvarighet, E-barometern, anger tillväxten för tredje kvartalet till 10 procent jämfört med kvartal 3, 2024.

– Föregående månadens trend håller i sig. Siffrorna vi nu presenterar är ett styrkebesked inför några av e-handelns absolut viktigaste veckor på hela året. Företagen går in i Black Week och julhandeln med förnyad optimism om ett starkt avslut på året , säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel.

I likhet med de senaste månaderna beror den totala omsättningstillväxten på att de som e-handlar gör det för ett i genomsnitt betydligt högre totalbelopp än förra året snarare än att det är fler som e-handlar.  Förra året ökade andelen e-handelskonsumenter jämfört med tidigare. Nu ökar  även köpesumman.

– Att livsstilskonsumtionen ökar är ett tydligt tecken på att hushållen ser mer optimistiskt på framtiden. Möbel- och heminredningsbranschen gick väldigt starkt under pandemin för att få en svacka när ekonomin vände. Nu ser vi att konsumenter har börjat prioritera köp till hemmet igen.  Stärkt köpkraft och en rörligare bostadsmarknad bidrar till lyftet, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på PostNord Sverige.

Clas Ohlson storinvesterar i automation

Styrelsen i Clas Ohlson har fattat beslut om att investera cirka 400-450 miljoner kronor i sin distributionscentral i Insjön för att säkerställa den kapacitet som behövs för fortsatt expansion. Den befintliga distributionscentralen ska uppgraderas med en ”automationslösning i absolut framkant” och ges kapacitet att hantera större volymer till både butiker och e-handel, uppger bolaget i ett pressmeddelande.

– Vi är mycket glada över att ha nått den här milstolpen. Att bygga ut och effektivisera anläggningen i Insjön är den bästa lösningen för alla inom och runtomkring Clas Ohlson. Det var i Insjön allt började för över hundra år sedan och vi har jobbat intensivt för att hitta en väg där vi kan växa oss starkare här även i framtiden. Med en uppdaterad och konkurrenskraftig distributionscentral kommer vi att kunna ge våra kunder ännu bättre och snabbare service, vi blir kvar som en långsiktig och betydande arbetsgivare i Insjön och vi skapar möjligheter till ytterligare värdeskapande för våra aktieägare, säger Kristofer Tonström, vd och koncernchef på Clas Ohlson.

Totalt kommer kapaciteten i varuhanteringen att öka med cirka 15-20 procent. Dessutom finns möjlighet att expandera verksamheten ytterligare vid behov, med bland annat större lagringskapacitet.  

– Vi har en mycket välskött anläggning som nu kommer att bli ännu bättre. Förutom effektivitetsvinster med automatiserade flöden på vår distributionscentral kommer vi att kunna öka fyllnadsgraden i våra transporter och dessutom hantera varuflödena mer effektivt i våra butiker. Vi har också säkerställt möjligheten att bygga ut höglagret vid behov, vilket är en stor trygghet för oss i planeringen framåt, säger Stefan Lindwall, logistikdirektör på Clas Ohlson.

Upphandling av bygg- och automationspartners pågår och arbetet beräknas påbörjas i mars 2026 med färdigställande under andra halvåret 2027. Bedömningen är att ombyggnationen inte kommer att påverka resultatet negativt under projekttiden. Med ökad kapacitet att hantera större produktvolymer till en lägre kostnad beräknas investeringen återbetalas på cirka fyra år efter att automationen är fullt implementerad. Investeringskostnaden väntas till största del belasta verksamhetsåret 2026/27. Finansiering sker med likvida medel.

Från reaktiv till orkestrerad: LINAKs resa mot en smartare supply chain

AV URBAN KINDSTRÖM OCH DANIEL LARSON

Download the English pdf-version here

När företaget LINAK bestämde sig för att digitalisera hela sin leveranskedja var målet tydligt: högsta möjliga servicenivå och kontroll till lägsta möjliga kostnad. Men vägen dit innebar en resa genom både tekniska utmaningar, globala flöden och nya sätt att samarbeta.

För oss på PipeChain blev det en gemensam resa mot något större – där vi fick möjlighet att visa vad verklig supply chain-orkestrering faktiskt kan innebära. När vi på PipeChain först började arbeta med LINAK stod de inför en utmaning som många globala företag känner igen sig i: hur man håller ihop en komplex supply chain med över 20 dotterbolag, hundratals leverantörer och lika många kunder. Alla med olika system, processer och rutiner. Att skapa transparens, effektivitet och framför allt samarbete i en sådan miljö kräver både mod och en tydlig vision. Och det hade LINAK. Målet var att digitalisera hela leveranskedjan, från prognos till leverans och från leverantör till kund, för att uppnå maximal kontroll och service till minimal kostnad. Ett ambitiöst uppdrag, men också en tydlig riktning mot framtiden.

Från reaktion till orkestrering

I artiklar vi tidigare publicerat om vårt arbete med LINAK beskrev vi resan utifrån Gartners modell: Reacting – Anticipating – Collaborating – Orchestrating. Det är ett sätt att illustrera hur företag går från att hantera problem när de uppstår till att proaktivt  styra hela sitt flöde i realtid, med alla parter synkroniserade. Idag har LINAK tagit stora kliv i den riktningen. Tack vare att PipeChain fungerar som en gemensam digital kommunikationspunkt för alla handelspartners, inklusive speditörer, har mycket av komplexiteten försvunnit. Mer än 85 procent av inköpsorderraderna hanteras nu helt automatiskt via vår molnplattform, från ordersvar till fakturering, direkt integrerat i LINAKs ERP-system. Dessutom övervakas över 80 procent av alla utlandsleveranser med realtidsstatus som ETD och ETA. Och det kanske allra viktigaste: leverantörer och transportörer utvärderas automatiskt utifrån processkritiska KPI:er, vilket ger insikter som leder till ännu smartare flöden. Resultatet? Betydligt högre servicegrad och snabbare respons till en lägre kostnad än tidigare.

Steg för steg mot full transparens

Digitaliseringsresan började i liten skala. En fabriksplats och fem leverantörer kopplades först ihop för att digitalisera hela prognos-till-leverans- processen. Det blev grunden för något större. I nästa steg anslöts alla dotterbolag och deras över 250 leverantörer. Prognoser, lagerdata och efterfrågan blev synliga för alla, vilket skapade inte bara kontroll utan också förtroende mellan aktörerna.

Sedan följde fler steg:

• VMI (Vendor Managed Inventory) introducerades i viss omfattning.

• Transporthantering byggdes upp tillsammans med tre stora speditörer.

• Och digitaliseringen vände sig även mot kunderna, med EDI-flöden och automatiserade PDF-konverteringar.

Ungefär 20 procent av försäljningsorderraderna är redan fullt digitaliserade, och andelen växer snabbt.

En resa som kräver ledarskap

Vi brukar säga att teknik bara är halva resan. Den andra halvan handlar om människor. Om vision, mod och uthållighet. LINAK är ett tydligt exempel på det. Att driva en så pass omfattande digitalisering kräver både ett visionärt ledarskap och en stark vilja att lyckas. Framgången kommer inte bara från effektivare system, utan från en kultur där hela organisationen och dess partners delar samma målbild. För andra företag som står i startgroparna är rådet tydligt: involvera hela kedjan, både leverantörer och kunder, redan från början. När alla ser nyttan av att dela information digitalt händer något. Plötsligt kan flöden förbättras tillsammans och vinsterna blir omedelbara.

Framåt, mot framtidens supply chain

LINAK har tagit stora kliv, men resan fortsätter. Nästa steg är att implementera VMI-processen fullt ut för ett par leverantörer och nå en ännu mer sömlös orkestrering från leverantör till slutkund. För oss på PipeChain väcker det också störrefrågor om framtidens planering, teknikens roll och hur samarbete kan driva konkurrenskraft i en värld där supply chains blir alltmer sammanlänkade.

Ett framtidsperspektiv

Vi ser planering och optimering som själva hjärtat i framtidens konkurrenskraft. De företag som lyckas koppla ihop hela sitt nätverk och göra flödena synliga, smarta och självoptimerande kommer att vara de som vinner. Om fem till tio år kommer supply chains inte bara vara digitaliserade utan också självlärande och självoptimerande. Gränserna mellan kund och leverantör kommer suddas ut och samarbetet över hela kedjan blir ännu mer integrerat. Anpassningsbarhet, samarbete och motståndskraft blir avgörande. Vår roll är att vara motorn i mitten, den som levererar kunskapen, intelligensen och verktygen som möjliggör just det. Vi ser också hur självlärande modeller och AI-driven analys kommer att förändra hur företag planerar och optimerar sina flöden. Tekniken anpassas efter varje företags unika behov, vilket öppnar helt nya möjligheter för effektivitet och förutsägbarhet.

Rådgivare i nära partnerskap

Men teknik är bara en del. Vår roll som partner handlar också om att vara rådgivande och nära. Många av våra kunders utmaningar är inte alltid synliga från början, men genom att arbeta tillsammans kan vi identifiera lösningarna och skapa verklig förändring. När allt hänger ihop, flöden, människor och beslut, ska vi vara den partner som hjälper företag att bygga en supply chain som är effektiv, förutsägbar, robust och tänker själv.

Urban Kindström är Chief Revenue Officer på PipeChain

Daniel Larson är Supply Chain-konsult på PipeChain

Svenska Einride stämmer danska logistikjätten Mærsk

Svenska Einride, som tillverkar batterielektriska tunga lastbilar och en tillhörande teknikplattform, stämmer A.P. Møller-Maersk i Los Angeles County Superior Court för avtalsbrott. Anledningen är att Mærsk har avbeställt en tidigare order på 300 utsläppsfria lastbilar, 150 laddstationer och tillhörande digital infrastruktur.

Enligt Wall Street Journal uppger Einride, i en kraftigt censurerad stämning pga sekretessbelagt innehåll), att ”A.P. Møller-Mærsk och dess Kalifornienbaserade dotterbolag bröt avtalet” efter att inte ha kunnat leva upp till sina egna försäljningsmål för elektrifierade transporter. 2022 meddelade de båda bolagen att 300 Einride-lastbilar skulle driftsättas och att avtalet innebar ”största driftsättning av tunga elektriska lastbilar hittills”, och ingick i Maersks strategi att minska koldioxidutsläppen i sin globala logistikverksamhet.

Enligt The Wall Street Journal hävdar Einride att Maersk plötsligt drog sig ur partnerskapet i slutet av 2024 efter att ha misslyckats med att uppfylla sina egna interna försäljningsmål för elektrifierade transporter. Einride påstår att Maersk ville omförhandla avtalet och får betydande prissänkningar och slutligen lämnade avtalet när dessa krav inte uppfylldes.

Maersk bestrider dock anklagelserna och menar att uppsägningen av avtalet har gjorts i enlighet med avtalsbestämmelserna och var berättigad eftersom Einride inte levererade de överenskomna fordonen och inte betalade viktiga leverantörer som var involverade i utrullningen.

I januari i år beviljade domstolen Einrides begäran om att lämna in delar av stämningsansökan med begränsad offentlighet, med hänvisning till den känsliga kommersiella och prismässiga informationen i kontraktet. Detta innebär att stora delar av avtalet och de ekonomiska kraven inte är offentligt tillgängliga. Fallet går nu vidare till en förberedande fas eftersom ingen av parterna har visat en vilja till förlikning.

Värdeskapande Transportation Management – nästa steg för resilient logistik

Störningar, flaskhalsar och geopolitisk turbulens har gjort transportfrågorna mer affärskritiska än någonsin. Samtidigt är transportområdet fortfarande underprioriterat i många organisationer. På ett fullsatt SCE Talk under Logistics & Automation i Kista, samlade Supply Chain Effect en panel bestående av Per Olof Arnäs (Tekn. Doktor i Logistik), Mattias Norin (vd, Sonat), Niklas Danielsson (Business Unit Manager, IMI Supply Chain Solutions) och Daniel Ljungberg (CEO, 4PL Central Station Nordic) för att prata om värdeskapande Transportation Management. Se det filmade panelsamtalet här eller läs vår korta sammanfattning nedan.

En rörig värld ställer om flödena

Efter år av pandemi, krig och handelspolitiska spänningar har transporterna gått från bakgrundsbrus till strategisk kärnfråga. Leveranskedjor som tidigare var optimerade för kostnad och skala måste nu klara snabba kast, alternativa rutter och kortare beslutshorisonter. Den geopolitiska verkligheten är mer skakig än många tänkt sig, konstaterar Mattias Norin:

– Det är en väldigt rörig geopolitisk situation som ställer till det rejält för vareförsörjningen. Resiliens blir avgörande, med redundans, flexibilitet och bättre samarbete. Daniel Ljungberg ser samma mönster i kunduppdragen: den regionalisering som talats om länge sker nu gradvis i praktiken, menar han:

– Asien till Asien, Europa för Europa, Amerika till Amerika. Covid och kriget i Ukraina blottade svagheterna i de globala kedjorna, nu flyttas tyngdpunkten närmare marknaderna.

Digitalisering eller bara ”datorisering”?

Intresset för system har ökat tydligt sedan pandemin; investeringar i visibilitetsplattformar och TMS har tagit fart. Men Per Olof Arnäs varnar för att nöja sig med ”asfalterade kostigar”:

– Vi lägger ett digitalt lager ovanpå gamla arbetssätt. Riktig digitalisering kräver att det fysiska systemet faktiskt kan agera på den nya informationen. Det räcker inte att veta att två förare borde mötas på en parkering och flytta en pall – vi måste kunna få det att hända i tid.

Niklas Danielsson pekar också på glappen mellan systemen:

 – Det finns mycket att vinna på integrerad kommunikation i leveransprocessen. Med visibilitet och machine learning kan störningar identifieras tidigare och hanteras smartare, men först när systemen faktiskt pratar med varandra.

Vidga systemgränsen – från transport till flöde

Trots att transporterna ofta står för mer än hälften av logistikens totala kostnader behandlas de fortfarande som en separat funktion – upphandlad, utförd och optimerad i ett eget stuprör. Det gör att helhetsperspektivet går förlorat och att värdefulla synergier uteblir.

Ett återkommande hinder är just att transportköp isoleras från resten av försörjningskedjan. Per OlofFarnäs beskriver problemet så här:

– Transportören vet det som står på fraktsedeln: vart, när, hur mycket. Varuägaren vet varför. När transportören kliver in sist i kedjan med ett hårt SLA är nästan alla parametrar redan låsta. Värdet uppstår när varuägare och transportör planerar tillsammans – och när vi koordinerar över vertikaler. Daniel Ljungberg håller med och fyller i:

– Det måste börja hos varuägaren. Koppla S&OP närmare transporterna, ta ett större grepp och driv linehauls själv om det behövs, med lokala åkerier på sista milen. Det kräver system, data och nya processer, där 4PL ofta blir katalysatorn.

Kostnadsfixeringens pris – och flexibilitet som valuta

Trots att transporter ofta står för 50–60 procent av logistik­kostnaden och 10–15 provent av totalkostnaden i många verksamheter, mäts transportinköp fortfarande nästan uteslutande på lägsta pris.

– För inköparen är frakten 100 procent av budgeten och bonusen sitter i tre procents besparing. Men kanske borde vi betala ytterligare två procent för att få ett flexiblare system med lägre klimatavtryck och bättre totalkostnad. Det kräver beslut över inköpsnivån, menar Per Olof, och han vill se flexibilitet som en egen valuta.

– Om du hjälper mig att spara en timme, då ska det vara värt något. Sätter vi pris på flexibilitet kan systemet anpassa sig till dagens förutsättningar, inte gårdagens avtal.

Mattias Norin påminner också om kundperspektivet:

– Vi underskattar ofta transporternas del i kundnöjdheten. Service-KPI:er finns, men kopplingen till transportprestanda mäts svagt utanför e-handeln. Det leder till suboptimering mellan sälj/kundservice och supply.

Marknadens logik och ineffektivitetens vardag

Dagens spelplan skapar ibland absurda mönster. Per Olof Arnäs nämner hemleveranser med ett dussin likvärdiga alternativ till samma lilla ort:

– Ingen tjänar pengar på det. Det blir överutbud i sistamilen medan mottagaren i praktiken får samma service. Samtidigt råder just nu obalans, för lite gods och för mycket kapacitet, vilket gör det lockande att pressa pris ytterligare.

Det är ett bra läge att upphandla. Men om allt reduceras till pris tappar vi chansen att bygga långsiktiga, kollaborativa relationer, tillägger Daniel Ljungberg.

Från ord till handling – vad gör vi nu?

Värdeskapande Transportation Management handlar mindre om nästa RFQ och mer om att rita om systemgränsen. När varuägare, 4PL, transportörer och teknikleverantörer delar data, planerar tillsammans och sätter pris på flexibilitet kan kedjan bli både robustare och mer lönsam. Då slutar digitalisering vara ”datorisering”, och blir verklig förmåga att agera på information i tid.

Panelen återkommer till tre nödvändiga faktorer för framgång: kompetens, delad data och gemensam planering.

1. Kompetens

– Folk i beslutsfattande roller behöver förstå vad modern teknik möjliggör. Valutan är information, säger Per Olof, och Mattias fyller i:

– Det krävs inte en doktorsexamen i AI. börja med de enklare, näraliggande kompetensen och nyttja befintliga visibilitetslösningar fullt ut.

2. Data & integration

– Stäng glappen mellan systemen. Med integrerad kommunikation och ML upptäcker vi avvikelser tidigare, då hinner vi faktiskt göra något, säger Niklas Danielsson.

3. Gemensam planering

– Se hela kedjan, inte transporten isolerat. Testa partnerskap framför prispress: definiera era mål, bjud in transportören och lös problemen tillsammans, säger Daniel.

Text Marika Karlöf