Handelskriget: Kina lagstiftar för att förhindra att utländska företag lämnar

Samtidigt som Kinas stora handelsöverskott leder till globala spänningar infördes förra veckan nya regelverk som straffar de utländska företag som slutar använda kinesiska leverantörer. Syftet är att förhindra så kallad ”de-coupling”, frikoppling, från beroendet av kinesiska tillverkare.

Analytiker har varnat för att de nya reglerna kan göra det svårare för utländska företag att avyttra joint ventures i Kina och att flytta beställningar till icke-kinesiska leverantörer. Enligt New York Times är de nya reglerna ett av flera sätt för den kinesiska staten att motverka det man ser som ökande protektionism i väst. Många av de västerländska företag som lockades till Kina på grund av landets låga produktionskostnader och relativt sett höga kvalitet, försöker nu minska sitt beroende och diversifiera sina inköpsmarknader, vilket antas leda till de kinesiska regleringarna.

I Kinas statliga medier beskrivs de nya reglerna som ett försök att ”förebygga säkerhetsrisker i industri- och försörjningskedjor”. Reglerna ger kinesiska myndigheter ökade befogenheter att utreda företag som väljer att re-lokalisera sina försörjningskedjor och flytta produktion från Kina. Enligt de nya reglerna kan tillsynsmyndigheter bland annat förhöra anställda och granska företagsregister under utredningar. Reglerna tillåter också myndigheterna att förbjuda företag och individer att lämna Kina om de misstänks flytta sin produktion och sina inköp ”under utländskt tryck”.

– Hotet att enskilda anställda kan straffas genom utreseförbud är oroande, med tanke på bristen på en tydlig och transparent rättsprocess, säger Jens Eskelund, ordförande för Europeiska unionens handelskammare i Kina, i en kommentar.

Europeiska unionens handelskammare i Kina kritiserar i en rapport som släpptes förra veckan Kinas växande användning av exportkontroller, bland annat av sällsynta jordartsmetaller. Kinas regering motiverar dock åtgärderna som nödvändiga för att skydda landets ”ekonomiska stabilitet och nationella säkerhet”, vilket är en motivering som används när man vill öka sina påtryckningar på utländska företag.

Nytt nummer! Supply Chain Analytics och AI

Det senaste numret av Supply Chain Effect (nr 2/2026) är ett faktum. Denna gång fördjupar vi oss i hur AI och dataanalys kan skapa värde i supply chain, bland annat genom att prognostisera, optimera och planera smartare.

Ett särskilt tack till MIT-forskaren, AI-experten och författaren Bryan Reimer, som också pryder omslaget tillsammans med sin författarkollega Magnus Lindkvist. Vi har intervjuat Reimer om hur man bör tänka och agera för att få ut verklig nytta och affärsvärde med AI. Ett av många kloka råd han ger är att betrakta AI som co-pilot, inte en autopilot.

Detta nummer består även av en rad andra initierade, tankeväckande och inspirerande intervjuer och texter på temat Supply Chain Analytics och AI – bättre prognoser, optimering och planering:

  • Så kan AI-agenter skapa värde i supply chain
  • ”Använd AI som co-pilot, inte autopilot” – intervju med Bryan Reimer, MIT Center for Transportation and Logistics
  • AI-agenter tar klivet in i supply chain – intervju med Emma Karlsson, Oracle
  • När marknaden är dirigenten: Om prediktiv AI och behovet av en synkroniserad supply chain, av PipeChains: Hans Berggren, Agneta Christersdotter och Jens Dremo
  • Är du redo att samarbeta med en snabb och smart AI-agent, av Lars Persson, PTV Logistics
  • ”Alla har S&OP – men få använder det fullt ut”, intervju med Chalmersprofessorn Patrik Jonsson
  • Rusta(r) för tillväxt – med lean som verktyg, intervju med Eva Lindell, Rusta och Pär Forsell, Toyota Material Handling
  • Ny AI-plattform: ”Utan buzz-words och med verifierade resultat”, intervju med Mario Berger, KNAPP
  • Så omformar AI den sista milen, av Mattias Gredenhag, nShift
  • Framgångsrik logistikutveckling på Granngården, med Magnus Detterholm, Andreas Kärrstedt, Marcus Sandström och Björn Nordgaard från 4PL Central Station Nordic respektive Granngården
  • Ett sömlöst integrerat land-, sjö- och luftekosystem i låg höjd, av Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu, från Högskolan i Halmstad.

Ladda ner som pdf eller prenumerera på det fysiska magasinet!

SCE #2 2026

TEMA: SUPPLY CHAIN ANALYTICS OCH AI – BÄTTRE PROGNOSER, OPTIMERING OCH PLANERING

  • Ledare: ”Gradually, then suddenly”
  • Intervju med MIT-forskaren Bryan Reimer: ”Använd AI som co-pilot, inte autopilot”
  • AI-agenter tar klivet in i supply chain, intervju med Emma Karlsson, Oracle
  • ”Alla har S&OP – men få använder det fullt ut”, intervju med Patrik Jonsson, professor på Chalmers
  • Rusta(r) för tillväxt – med lean som verktyg, intervju med Eva Lindell, Rusta och Pär Forsell, Toyota Material Handling
  • Ett sömlöst integrerat land-, sjö- och luftekosystem i låg höjd, av Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu
  • Och mycket mer!

Supply chain 2026 – osäkerhet är det nya normala

Det är lätt att beskriva de senaste åren som en “ny verklighet” för supply chain. Men 2026 känns snarare som året då den nya verkligheten slutar vara ny, och i stället blir vardag. Geopolitisk oro, tullar och tariffer som skiftar snabbt, leverantörsnätverk som måste tåla störningar, och en digital utveckling som går så fort att den riskerar att skapa mer brus än klarhet.

Det finns en röd tråd som ofta återkommer i Supply Chain Effects intervjuer och case när man vill sammanfatta läget: så gott som alla företag eftersträvar maximal agilitet och flexibilitet för att möta det nya normala.

Handel och geopolitik flyttar in i planeringen

Det mest påtagliga trendspåret är förmodligen konsekvenserna av den geopolitiska handelsoron – inräknat pågående krig och konflikter.  Det som tidigare kunde hanteras som ett administrativt vardagsarbete – tullar, sanktionslistor, exportkontroller m.m. – har lyfts upp och blivit ett affärskritiskt område som kräver både djup kunskap och omsorgsfull planering. 

Diversifierade supply chains

OECD, Organisation for Economic Co-operation and Development, pekar i sin senaste konjunkturbedömning på att ökade handelshinder och geopolitisk osäkerhet hämmar den globala tillväxten. Samtidigt beskriver World Trade Organization (WTO) hur fragmenteringen i den globala handeln riskerar att göra försörjningskedjor mer kostsamma, även om diversifieringen av inköp och tillverkning skapar en ökad robusthet. 

Planera för störningar

Med insikten om att politiska beslut och geopolitiska skeenden snabbt kan ändra förutsättningarna gäller det mer än någonsin att bygga försörjningsnätverk som har rätt kapacitet och där det går att ställa om när spelplanen förändras snabbt. Det handlar inte bara om att ”hantera risk”, utan om att planera för osäkerhet och störningar – även om det är svårt göra så där väldigt mycket åt att det blir storkrig i mellanöstern så kan effekterna kanske mildras med en förberedelse för olika sannolika och mindre sannolika scenarios.

Resiliens går frånprojekt till arbetssätt

Resiliens har gått från att vara en ambition till att bli ett arbetssätt. Det är skillnad på att öka sitt buffertlager jämfört med att faktiskt skapa alternativ: fler godkända leverantörer på fler regionala marknader, fler lagerpunkter och transportpartners. För allt detta behövs det planeringsmodeller och verktyg som tillåter snabb omplanering när förutsättningarna ändras. Under 2026 – och därefter – blir resiliens något ännu mer konkret, och mer mätbart. Fler organisationer försöker arbetar med scenarioplanering och ”what-if-scenarios” av typen: Hur snabbt kan vi ställa om våra flöden om en regional huvudleverantör stänger ner? Eller om en single-source-leverantör går i konkurs? Hur påverkas vi av tullar som ökar inköpskostnaderna med 15 procent? Hur påverkas vi av stopp i Suezkanalen, eller för all del i Hormuzsundet? Den som tar resiliens på allvar gör frågan till en del av vardagsarbetet, inte ett krisprojekt när en störning redan är ett faktum. Det innebär kortare, mer iterativa S&OP-cykler och tydligare triggers för omplanering och utvecklade scenarier som faktiskt används, inte bara finns beskrivna på power-points. 

Visibilitet baserat på korrekta, integrerade data end-to-end

Visibilitet är ett uttryck som ofta förknippas med en skärm på väggen, en dashboard med KPI:er som OTIF (On time in full, OTD (On time delivery) och fyllnadsgrad m.m. En trend som förstärks under 2026 är att visibilitet mer hanteras som en fråga om korrekta masterdata och att data av hög kvalitet används för att koppla ihop och integrera order, lager, transport och leverans. Kort sagt; en dashboard är bara så bra som datakvaliteten och  integrationen bakom den. Här blir informationen på dashbords ofta felaktig på grund av att den underliggande informationen är fragmenterad, inkonsekvent eller försenad.

AI går från hype till processförbättring och affärsvärde

AI är ett brett samlingsnamn för en uppsättning tekniker som driver förändring i hela samhället. I supply chain kommer vi se mer och mer av konkreta tillämpningar av AI-tillämpningar som skapar verkligt värde, och förändrar takten i utvecklingen av områden som planering, inköp, tillverkning, lagerstyrning, transport management och kundservice. Samtidigt börjar vi se en mer jordnära fråga dominera 2026 – Hur och var gör AI faktiskt skillnad i vardagen? Här sticker några områden ut:

• Planering och omplanering: bättre förslag när efterfrågan skiftar, och snabbare omplanering när något går fel.

• Avvikelsehantering: AI som rapporterar avvikelser, föreslår åtgärder och hjälper människor att prioritera rätt.

• Masterdata och artikelinformation: där AI kan hjälpa till att rensa, klassificera och upptäcka fel snabbare än manuella rutiner.

• Operativt stöd: instruktioner, felsökning och utbildning nära golvet.

En Gartner-prognos pekar på kraftigt ökade investeringar i AI kopplat till supply chain-mjukvara under kommande år. Det indikerar att marknaden förväntar sig att AI går från experiment till något etablerat, självklart och värdeskapande.

Mindre robotromantik, mer kapacitetslogik

Automationsvågen i lager fortsätter, men tonläget förändras. Det handlar mindre om att visa upp teknik, mer om att säkra sin förmåga att leverera, hantera arbetskraftsbrist, jämna ut toppar och leverera en högre och mer stabil servicegrad till kunder och konsumenter. Samtidigt blir integrationen viktigare än maskinerna. Den som installerar automation utan att få process, data och system att spela ihop får inte ut den produktivitet man hoppats på. Ytterligare en trend som förstärks är att investeringarna i automation görs i maximalt flexibla lösningar som kan skalas både upp och ner och förändras relativt snabbt när behov uppstår.

Hållbarhetskrav, transparens och rapportering

Även när företag inte primärt drivs av klimatambitioner, drivs de av krav från kunder, investerare och samhälle. Här behövs bland annat mer spårbarhet och utsläppsdata. EU-kommissionen har tydligt kopplat nya hållbarhetsramverk till mer omfattande rapportering och transparens, bland annat genom det så kallade CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting) ett EU-direktiv som infördes 2023 och kraftigt skärper kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Text Marika Karlöf



Trafikanalys: Elektrifieringen tar fart, men trafiksäkerheten bromsar

Trafikanalys årliga uppföljning av de transportpolitiska målen, som beskriver utvecklingen i transportsystemet under det gångna året, visar att elektrifieringen har ökat samtidigt som utvecklingen inom trafiksäkerheten och utsläppen från inrikes transporter har utvecklats sämre.

– Elektrifieringen som bromsade in under 2024, har under 2025 tagit ny fart. Andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen har åter börjat öka, och elanvändningen i den svenska vägtrafiken uppskattas nu vara i nivå med elanvändningen i hela bantrafiken, det vill säga järnväg, tunnelbana och spårväg, säger Anders Brandén Klang, projektledare för myndighetens uppföljning.

På trafiksäkerhetens område har utvecklingen sett över längre tid varit mycket positiv, framför allt inom vägtrafiken med sjunkande antal olyckor med dödlig utgång. I tidigare bedömningar av indikatorns positiva utveckling har den ändå markerats med en trafikmärkessymbol för varning eftersom antalet självmordshändelser i bantrafiken inte minskat. I år gör Trafikanalys bedömningen att inte heller vägtrafiken längre har en så positiv utveckling att det är sannolikt att etappmålet till 2030 om en halvering av antalet omkomna i trafikolyckor kommer att nås.

Detsamma gäller för det nationella etappmålet för minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter. Där har utvecklingen under de senaste åren varit negativ, och nu beslutade styrmedel räcker inte för att målet ska nås. En bedömning har ändrats till mer positiv än i förra årets uppföljning, och det gäller tillgängligheten för persontransporter. Den indikatorn bedömdes i förra årets rapport ha utvecklats negativt sedan målen antogs, men i årets bedömning har några saker förändrats. Dels har transportkostnader generellt sjunkit räknat i fasta priser, dels har den interregionala tillgängligheten förbättrats en del, även om det främst gäller i kommuner som redan hade en god tillgänglighet. Bedömningen är därför nu att tillgängligheten är på en jämförbar nivå som när de transportpolitiska målen antogs.

Trafikanalys är en myndighet för transportpolitiken som analyserar och utvärderar åtgärder inom transportpolitiken. Myndigheten ansvarar även för officiell statistik om transporter och kommunikationer.

Teknikföretagen sågar vårbudgeten

Branschorganisationen Teknikföretagen samlar 4 500 medlemsföretag, som tillsammans står för en tredjedel av svensk export, närmare 40 procent av börsvärdet och över en miljon jobb. Organisationens chefekonom, Erik Spector, vädrar i ett pressmeddelande en stor besvikelse över regeringens nyss presenterade vårbudget.

– Det är tyvärr en budget med fortsatt kortsiktiga perspektiv. Finanspolitiken ska fokusera på strukturella reformer som bygger Sverige starkt på lång sikt, inte på tillfälliga stimulanser till hushållen, säger Erik Spector och han fortsätter:

– Det vi hade behövt nu, för att möta konkurrensen och osäkerheten i omvärlden, är modiga, långsiktiga reformer kring infrastruktur, kompetensförsörjning, energi. Där gapar det tomt och det kommer märkas hos svenska företag, inte minst inom teknikindustrin. Förr eller senare måste det stora underskottet i de offentliga finanserna balanseras. För att inte hamna i ett läge då vi måste höja skatter eller minska det offentliga åtagandet måste fokus nu ligga på att skapa tillväxt i svensk ekonomi, och tillväxt skapas i företagen, avslutar Spector. 

Europeiska företag regionaliserar och diversifierar sina supply chains

Allt fler europeiska företag väljer att handla inom EU och övriga Europa som en följd av senare års geopolitiska oro, leveransproblem och tullar. Syftet är att bygga bättre motståndskraft och minska sin riskexponering och på så vis säkerställa sin leveransförmåga och konkurrenskraft. Men det är ingen bred återindustrialisering av Europa som sker, snarare en kirurgisk riskreducering.

Utvecklingen är resultatet av en gradvis förändring som startade kring pandemiutbrottet 2020 och som accelererat under åren därefter. Under pandemin började många europeiska företag att omorganisera sina globala leverantörsnätverk och bygga mer regionala supply chains. Den utvecklingen fick en ytterligare skjuts i och med införandet av de amerikanska importtullarna 2025 och den handelsoro som följt därefter. Omorienteringen mot Europa baseras på en strategisk, långsiktig ambition att reducera supply chain-risker och skapa mer robusta leveranskedjor som utmärks av kortare ledtider och transportavstånd, fler alternativa leverantörer och minskade kostnader för tullar och tariffer.

Ökad nearshoring och reshoring

För europeiska företag i allmänhet och tillverkande bolag i synnerhet är trenden tydlig: Man anlitar fler europeiska leverantörer och strävar efter djupare partnerskap. En undersökning från Capgemini Research Institute (2025) visar att 56 procent av stora europeiska organisationer uppger att de har investerat i antingen nearshoring eller reshoring det senaste året – att jämföra med 42 procent 2024. En annan studie visar att över 70 procent av europeiska företag med verksamhet i Kina omprövar sina leveranskedjor och många letar alternativa leverantörer (East & Partners, dec. 2025). 

Långsam process, cementerade strukturer

Europeiska företag vill, planerar för och genomför mer av reshoring och ännu mer av nearshoring. Men, även om ambitionerna finns, så är den globala ekonomin alltjämt ganska hårt cementerad i de strukturer som byggts upp under flera decennier. Kort sagt; beroendet av att köpa från kinesiska och andra asiatiska leverantörer är och kommer att förbli relativt stort under överskådlig tid – i alla fall vad gäller de råvaror, material och komponenter som inte betraktas som strategiska och kritiska.

Långsiktig, strategisk ambition

På den makroekonomiska nivån är de globala supply chain-nätverken fortfarande relativt intakta. Och så lär det förbli ett bra tag. Dels för att det kommer att ta tid att lösgöra sig från gamla relationer och beroenden, dels för att skiftet mot mer inköp från och tillverkning i Europa handlar mer om en långsiktig och strategisk ambition att minska risker och öka sin motståndskraft, snarare än om en allmän industriell återuppbyggnad i Europa.

Ingen ”återindustrialisering”

Både i Europa och i USA talas det ibland om att en ”återindustrialisering” har blivit nödvändig för att säkerställa sin egen produktion och bygga mer motståndskraftiga supply chains. Och i någon mån återindustrialiseras Europa, liksom USA, för närvarande. Men det görs på ett strategiskt sätt och med precision. Varken i Europa eller i USA planeras för en återgång till arbetsintensiva fabriker och lågkostnadstillverkning. Det som nu sker är strategiska satsningar inom kritiska områden som; halvledare, grön energiinfrastruktur, batterier, vätgas, elbilar och försvar. 

EU driver på

Europeiska unionen har en viktig roll i den pågående strategiska återindustrialiseringen, genom att stötta det europeiska näringslivet i dess omorientering mot Europa. Det gör man bland annat genom satsningar som ska minska beroendet av kinesiska leverantörer, särskilt för kritiska råvaror, komponenter och avancerade teknologier. Ett exempel är Critical Raw Materials Act, som ska öka tillgången till kritiska råvaror inom EU genom att stimulera uppbyggnaden av egen kapacitet att utvinna, bearbeta och återvinna material som idag till nästan 90–98 procent importeras från Kina. Ett annat exempel är the European Chips Act som syftar till att säkerställa att EU stärker sitt ekosystem för halvledare och därmed ökar sin motståndskraft, säkrar sin försörjning och minskar externa beroenden. EU har även lanserat initiativ för att öka återvinningen av material (t.ex. magneter som används i elbilar och vindkraftsteknik) och för gemensam förhandling och inköp av kritiska råvaror. Dessutom har unionen lanserat strategier för att finansiera alternativa leverantörer för råvaror och komponenter för att på så vis reducera sårbarheten.

Av Stefan Karlöf

Snart dags för SAP Connect Day för Supply Chain i Stockholm

Den 22 april genomförs evenemanget SAP Connect Day for Supply Chain i Stockholm – ett exklusivt heldagsevenemang för ledare och specialister i supply chain. Under dagen hålls bland annat keynote-presentationer av Ericsson, KLS och REHAU och en avslutande paneldebatt om AI genomförs i regi av Supply Chain Effect.

Under den fullspäckade dagen kan deltagarna ta del av  keynote-presentationer, case, lösningsdemonstrationer samt inte nätverka och utbyta erfarenheter. Under dagen presenteras tre spännande kundcase;

  • Ericsson som berättar om sin imponerande förändringsresa med SAP Integrated Business Planning, där en global ”big bang”-implementering gjordes 2025 och hur detta blev startpunkten för en strategisk omvandling av bolagets S&OP-cykel. Under sessionen förmedlas lärdomar av implementeringen av efterfrågeplaneringen och hur AI hjälper till att utforma bättre prognoser.
  • Livsmedelsföretaget KLS delar med sig av sina erfarenheter av att bygga en framgångsrik koordinerad planering i en miljö som präglas av snabb förändring med frekventa förvärv, gemensamma planeringsregler och procedurer och få ihop alltsammans i en enhetlig, gemensam planeringsprocess.
  • Det globala teknik- och industriföretaget REHAU beskriver hur de har automatiserat sin lagerlogistik med SAP EWM template, dvs. en strukturerad metod där en standardiserad, återanvändbar EWM-mall används globalt för att minska komplexitet och påskynda implementering.

Läs mer och anmäl dig till evenemanget här.

PMI för industrin och tjänstesektorn fortsätter upp trots oron i världen

Inköpschefsindex (PMI) för svensk industri steg till 56,3 i mars från 56,0 i februari och fortsätter att vara över sitt historiska genomsnitt för nionde månaden i rad. Det innebär att PMI hamnade på en högre nivå under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2025. Även PMI för tjänstesektorn ökade kraftigt i mars, efter ett svagt utfall i februari.

Det samlade Inköpschefsindex, PMI-Composite, steg till 55,9 i mars, från 50,8 i februari, och landade över dess historiska genomsnitt på 55,1.

– Återhämtningen i näringslivet tog ny fart i mars efter ett svagt februariutfall, men risken för nya bakslag kan inte bortses från så längre kriget i Mellanöstern fortsätter, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank och

Svensk industri fortsätter att uppvisa en robust utveckling men fallet i orderingången och tecken på leveransstörningar kan bli utmanande för svensk industri om kriget i Mellanöstern blir långvarigt, varnar Kennemar. 

Uppgången i PMI för svensk industri drevs av delindex för leverantörernas leveranstider följt av sysselsättning och lagerinköp medan orderingången svarade för det största negativa bidraget på 20 månader. Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser ökade med 9,6 indexenheter i mars till 67,2 jämfört med februari, vilket är den högsta indexnivån sedan oktober 2022. 

– Pristrycket i industrin tilltog i mars när de globala energipriserna sköt i höjden på grund av kriget i Mellanöstern. Det är på sikt inflationsdrivande, vilket ökar pressen på Riksbanken, säger Jörgen Kennemar

Även PMI–tjänster steg i mars och är tillbaka i tillväxtzonen. Inköpschefsindex för privata tjänstesektorn (PMI–tjänster) ökade i mars med 7,0 indexenheter till 55,7 efter det svaga februariutfallet på 48,7. Sett över första kvartalet är det dock en nedgång med 4,0 indexenheter jämfört med fjärde kvartalet 2025.  

– Även om tjänstesektorn befinner sig i tillväxtzonen finns det tecken på att återhämtningen har bromsat in under första kvartalet efter den starka återhämtningen förra året. Det osäkra omvärldsläget, stigande kostnader och ett högre ränteläge innebär ökade utmaningar för tjänstesektorn.

Delindex för orderingång och affärsvolym svarade för de största positiva bidragen till uppgången i PMI-tjänster, följt av leveranstider. Kräftgången i sysselsättningen fortsätter och är för sjätte månaden i rad under 50-nivån, även om indexet steg i mars. Index för rå- och insatsvarupriser noterades i mars till 64,0 jämfört med 61,6 i februari och är för fjärde månaden i rad över dess historiska genomsnitt (58,1).

Elisa Industriq introducerar sin supply chain-plattform i Sverige – sedApta suite

Nu introducerar finska Elisa Industriq sin sedApta suite i Sverige – en mjukvarulösning som redan hjälpt globala verksamheter att minska sina lagerkostnader med upp till 30 procent samt reducera produktionsstörningar. Detta uppger bolaget i ett pressmeddelande.

sedApta suite är en supply chain-lösning som hanterar hela värdekedjan och används redan av över 1 500 tillverkare i mer än 40 länder. En lokal organisation byggs nu för att vara nära och tillgänglig för svenska kunder. Verksamheten drivs med utgångspunkt från Stockholm under ledning av Ville Keskinen. Sverige ligger i framkant inom industriell innovation men står samtidigt inför växande utmaningar. När höga kostnader och globala beroenden ökar pressen behövs smartare, mer resilient och resurseffektiv produktion – en utveckling som Sveriges höga hållbarhetsambitioner redan driver på. sedApta suite är en nyckel till att hantera dessa komplexa problem.

– Vi ser samma mönster hos våra kunder i Norden som hos tillverkare på andra marknader, som till exempel Tyskland eller Italien. När produktionsplaneringen inte hänger med kan det innebära stora kostnader. Skillnaden kan vara tiotals miljoner kronor per år, säger Ville Keskinen, vd för Elisa Industriq Finland och ansvarig för verksamheten i Norden och Baltikum.

Beprövad lösning med mätbara resultat

sedApta suite används av ledande tillverkare inom flera branscher, från läkemedel och tillverkningsindustri till bilindustrin samt mat- och dryckesproduktion. Bland kunderna finns Novo Nordisk, Electrolux Professional, Pirelli och Campari Group. Med mjukvaran reduceras lagernivåerna med upp till 30 procent genom ett optimerat och synkroniserat agerande i hela kedjan mellan inköp, produktion och leverans samtidigt som ledtider kortas genom ett med optimerat agerande samt en bättre transparens i supply chain.

– Vi ser att många svenska företag fortfarande begränsas av manuella planeringsprocesser som inte kommunicerar med resten av verksamheten. Med sedApta suite stänger vi det gapet och skapar en digital helhetsvy. Det gör det möjligt för industrin att optimera sina flöden och agera på faktiska data i stället för magkänsla, säger Sebastian Wollter, försäljningschef för sedApta, Elisa Industriq Sverige.

sedApta integrerar med kundens befintliga system, till exempel ERP- och MES-system för att skapa en centraliserad bild över hela försörjningskedjan. Automatisk schemaläggning balanserar kapacitet, materialtillgång och leveransdatum. Genom realtidsanalys och en centraliserad överblick över hela produktionskedjan kan företag minska lagerkostnader, förkorta ledtider och minska behovet av akut omplanering. Samtidigt förbättrar det noggrannheten för prognoser och bidrar till att uppfylla hållbarhetskrav. Funktioner för realtidsövervakning ger med hjälp av AI varningar vid avvikelser, vilket gör det möjligt för produktionsledare att agera proaktivt i stället för reaktivt.

Om Elisa Industriq

Elisa Industriq är en del av den finska börsnoterade koncernen Elisa, en pionjär inom telekommunikation och digitala tjänster med huvudkontor i Finland. Elisa Industriq sysselsätter över 1 500 experter i Europa, Asien och Nordamerika.Elisa Industriq skapar mjukvarulösningar som ökar den operativa förmågan genom att kombinera industriell expertis med AI-innovation. Våra verksamheter, camLine, sedApta, Polystar, CalcuQuote, TenForce och Gridle, tillhandahåller tjänster till över 2 500 internationella kunder inom tillverknings-, telekommunikations- och energisektorer.