stefan

David von Heijne tillträdde rollen som Chief Supply Chain Officer och medlem av H&M:s ledningsgrupp i slutet av januari. David kommer att leda en enhetlig Supply Chain-funktion med helhetsansvar, end-to-end för leveransflödet. Detta är en ny roll och funktion som sammanför nyckelkompetenser över hela försörjningskedjan för att stödja fortsatt tillväxt samt skapa en ökad snabbhet och flexibilitet med kunden i centrum.

I rollen kommer han att få ett helhetsansvar för varuflödet, end-to-end, vilket markerar att H&M ännu mer flödesorienterat, vilket är en generell trend i många globalt verksamma företag där krav på leveransprecision, snabbhet, effektivitet, hållbarhet och flexibilitet ständigt ökar. David började på H&M-gruppen 2011 och har sedan dess haft flera ledande roller inom controlling- och produktrelaterade funktioner, och senast var han Managing Director för Product Operations, ett ansvar han kommer att fortsätta ha vid sidan av sin nya roll. Han studerade vid Stockholms universitet och Harvard University och har en kandidatexamen i ekonomi och finans.

Samtidigt med tillträdet av David von Heijne lämnar Ellen Svanström sin roll som CDIO (Chief Digital Information Officer) efter mer än tio år i H&M-gruppen. Ellen kommer att kvarstå i sin nuvarande roll under övergångsperioden för att säkerställa en smidig överlämning och smidig onboarding av en efterträdare. Under sin tid som CDIO har Ellen spelat en viktig roll i att etablera en stark grund och driva framsteg inom teknikorganisationen.

Arvid Nordquist HAB är ett svenskt familjeägt företag som grundades 1884. Idag är bolaget Sveriges ledande kaffeproducent och ett nordiskt handelsföretag som erbjuder en stor produktportfölj inom kategorierna kaffe, vin och öl, livsmedel, konfektyr och non-food. Under 2025 har Arvid Nordquist flyttat in i en 16 000 kvadratmeter stor kontors-, produktions- och lageranläggning i Järfälla. En klimatsmart anläggning som till stor del är byggd i trä.

Som en följd av en ökad tillväxt har Arvid Nordquist uppfört ett nytt modernt, effektivt och resurssnålt kafferosteri som har en minimal miljöpåverkan  och en bra arbetsmiljö. Det nya rosteriet är Sveriges första och ett av få i världen som till stor del byggts i trä. Syftet med materialvalet är att bygga hållbart och klimatsmart. 

– Att bygga i trä minskar koldioxidutsläppen eftersom trä tar upp och lagrar koldioxid även när det sitter i en huskropp. En annan positiv effekt är att materialvalet ger ett minskat buller och färre transporter under byggnationen, säger Peter Dannqvist, Supply Chain Director på Arvid Nordquist. 

– Höglagret är vår första investering i lagerautomation. Automationen ger oss många fördelar, men det vi främst var ute efter var att maximera användningen av den tillgängliga tomtmarken, förklarar Sophie Tärnström, Head of Supply Chain Coffee på Arvid Nordquist.

Det nya automatiserade höglagret är byggt för fortsatt tillväxt med en tom expansionsyta som är dimensionerad för ytterligare 3 000 pallplatser och en till höglagerkran. Utöver höglagret för kaffe disponerar Arvid Nordquist ytterligare cirka 40 000 pallplatser i ett antal externa lager, där bland annat vin, öl och livsmedel hanteras. 

– Kaffe står för ungefär en tredjedel av vår verksamhet, alla andra produkter hanteras av externa 3PL-företag. Egentligen var det ju inte automation som vi i första hand ville ha, utan en platsbesparande lösning, och det har vi fått nu. Dessutom kan vi med den här integrerade lösningen producera kaffe i skift utan att behöva ha bemanning i lagret, säger Peter. 

– En ledstjärna i vår verksamhet är att ha människan i fokus, minimera miljö- och klimatpåverkan och ta ansvar för vår försörjningskedja. Mot den bakgrunden känns det väldigt bra att vi har kommit i mål med den här stora, långsiktiga satsningen, säger Sophie.

– Under 2020 tog vi hjälp av automationsbolaget Swisslog för att få mer kunskap om olika tänkbara lagerlösningar. Vi tecknade senare ett letter of intent kring utvecklingen av olika lösningsförslag och 2023 valde vi slutligen Swisslog som partner för det automatiserade höglagret, berättar Sophie och betonar att ett flertal andra automationsbolag även utvärderades under en grundlig process. 

– Swisslogs starka lokala närvaro med sin kundtjänstorganisation är en mycket viktig faktor för oss eftersom vi är ett relativt litet företag med begränsade tekniska resurser. Dessutom är deras lagermjukvara, SynQ WMS, ett bra system som fullt integrerat med vår SAP-lösning styr och kontrollerar det som sker i lagret, säger hon och tillägger att det numera bara krävs några få knapptryck i affärssystemet för att få en knivskarp spårbarhet på allt som sker inom anläggningens väggar. 

Den nya omtalade anläggningen i Järfälla har tagits i drift stegvis under 2025. Först ut var höglagret som driftsattes redan i mars, och under sommaren startades rosteriet i gång. Nu är alltsammans i full drift och varje dag flödar några hundratusen paket med kaffe från rosteriet vidare till packning och därefter in i höglagret för snabb utleverans till mottagare över hela Norden.

—

Text och intervju Stefan Karlöf

En ökande trängsel i Europas hamnar och en effektiv järnvägskoppling mellan hamnen och övriga Sverige är några av anledningarna till att 2025 blev ett nytt rekordår för den strategiskt viktiga Göteborgs Hamn. Under fjolåret hanterades 934 000 TEU (twenty-foot equivalent unit) vilket är en tillväxt med 4 procent jämfört med året innan och den högsta årsvolymen någonsin i hamnens historia.

– Rekordvolymerna är ett kvitto på att hamnen blivit ännu mer attraktiv som logistiknav. Vi ser ett antal drivkrafter bakom tillväxten: Hamnens linjeutbud för oceangående trafik har vuxit på ett kraftfullt sätt med två nya direktlinjer på Asien. Hamnens järnvägssystem Railport Scandinavia är ett stabilt och världsunikt nätverk som fortsätter att växa, som ger hela Sverige effektiv tillgång till hamnen, säger Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamn.

Samtidigt har övriga storhamnar i Europa brottats med kapacitetsutmaningar och då har Göteborgs Hamn blivit ett alternativ. Containervolymerna i Göteborgs Hamn växer betydligt snabbare än i övriga svenska hamnar sammantaget och containertransporterna på järnväg fortsätter att växa, och svarar idag för 60 procent av flödena.

– Tillväxten på järnvägen drivs främst av ökade volymer på järnvägspendlarna till och från terminaler i Stockholms- och Mälardalsregionen, norra Sverige samt i Småland och Västergötland. Hela det svenska näringslivet drar nytta av Göteborgs Hamns breda serviceutbud, säger Claes Sundmark.

Göteborgs Hamns intraeuropeiska roro-trafik utgörs av rullande gods lastat på fartyg med täta avgångar till strategiskt viktiga godsnav i Nord- och Centraleuropa samt Storbritannien. Under 2025 hanterades 525 000 enheter vilket är en marginell ökning jämfört med året innan.Göteborgs Hamn är även Nordens största bilhamn och hanterade 251 000 fordon under året som gick. Efter tre kvartal låg nedgången på 9 procent jämfört med samma period året innan, men efter en rejäl återhämtning under kvartal fyra stannade nedgången för helåret på 2 procent.

Göteborgs Hamn är även Sveriges största allmänna energihamn och viktig för energiförsörjningen i hela landet. Under 2025 hanterades 20,7 miljoner ton energiprodukter i hamnen. Under första halvåret minskade volymerna med 13 procent jämfört med samma period förra året, bland annat på grund av planerade underhållsstopp. Men även i energisegmentet skedde en återhämtning under hösten som ledde till att nedgången för helåret stannade på 5 procent.

Inköpschefsindex (PMI) för svensk industri noterades i januari till 56,0, jämfört med 55,4 i december. Därmed ligger indexet för sjunde månaden i rad över det historiska genomsnittet på 54,3. Svensk industri fortsätter även att uppvisa betydligt högre indextal än bland annat USA och Eurozonen.

– Svensk industri fortsätter att vara i en expansiv fas med indexnivåer som är en bra bit högre än i USA och i eurozonen. Geopolitisk oro och starkare krona har inte hindrat industrin från att växa och visar på en robust industrikonjunktur, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Uppgången i januari drevs av delindex för orderingång och sysselsättning medan lagerinköp, produktion och leveranstider drog ned totalindexet. Produktionsplanerna steg i januari och noterades till den högsta nivån på tre månader, vilket är en starkt positiv signal. Index för leverantörernas rå- och insatsvarupriser har stigit åtta månader i rad och nådde i januari 58,4, från 57,4 i december. Det är första gången på över tre år som indexet är över dess historiska genomsnitt på 57,6.

– Pristrycket från producentledet har tilltagit samtidigt som de globala råvarupriserna börjat ta fart inte minst på industrimetaller med koppar i spetsen. Det är en trend som gör att det inte går att bortse från inflationsriskerna nu när konjunkturen förbättras, även om en stark krona har en återhållande effekt, konstaterar Kennemar.

Inköpschefsindex (PMI – Purchasing Managers Index) är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin som genomförs i samarbete mellan Swedbank och Silf för dels tillverkningsindustrin dels tjänstesektorn. Målet med PMI är att snabbt mäta den rådande konjunkturen. Varje månad inhämtas konjunkturstatistik från inköpschefer som ingår i en svarspanel. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång.

Toyota Material Handling Europe har investerat 350 miljoner kronor i att bygga ett nytt toppmodernt pulvermåleri i truckfabriken i Mjölby. Anläggningen på över 7 000 kvadratmeter är företagets största produktionsinvestering någonsin och den 28:e januari var det invigning med besökare från stora delar av världen.

– Vi är marknadsledande i Europa och vi befinner oss i en bransch med goda framtidsutsikter. Med stolthet inviger vi nu vår största produktionsinvestering som en betydelsefull milstolpe för fortsatt tillväxt, innovation och leveranssäkerhet till våra kunder, säger Kristian Björkman, Senior Vice President Supply Toyota Material Handling Europe.

Anläggningen har varit under byggnation sedan 2023 och är en viktig investering mot en ökad produktionskapacitet på fabriken i Mjölby. Under 2025 tillverkades cirka 90 000 elektriska truckar i fabriken och det nya pulvermåleriet, Paletten, är en mycket viktig pusselbit för att möjliggöra företagets långsiktiga vision att tillverka 120 000 elektriska truckar per år i Mjölby. Utöver utökad produktionskapacitet bidrar måleriet även till en förbättrad arbetsmiljö genom att möjliggöra arbete på kontinuerliga tvåskift i stället för treskift. Paletten har en fabriksyta på över 7 000 kvadratmeter och är en målerianläggning med toppmoderna teknologier som till exempel 3D-scanning av godset innan målning och avancerad automation genom hela processen för att hålla en hög kvalitet och effektivitet. Den nya fastigheten har byggts samman med befintliga byggnader för att säkerställa ett sömlöst produktionsflöde.

– Paletten återspeglar vårt engagemang för operativ excellens och innovation. Moderniseringen av en central del av vårt produktionsflöde ligger i linje med vår ambition att minska vårt miljöavtryck, säger Ernesto Domínguez, CEO och koncernchef, Toyota Material Handling Europe.

Toyota Material Handling Europe har som mål att nå nettonoll-utsläpp av koldioxid till FY 2041 (sett till hela värdekedjan) och är anslutna till Science Base Target Initiative (SBTI). Det nya måleriet har utformats med detta i åtanke och har flera lösningar som bidrar till att minimera företagets miljöpåverkan.

I samband med produktionsstarten invigdes måleriet officiellt med representanter från stora delar av världen, däribland Europas koncernledning, representanter från Toyota Industries Corporation i Japan samt projektledning. Invigningen syftade både till att markera starten på den långsiktiga visionen och till att visa upp anläggningen i full drift. Projektet har varit mycket framgångsrikt och utmärkt sig genom hög kvalitet, god följsamhet till tidplanen och innovativa tekniska lösningar.

Cirkularitet har på kort tid blivit en strategisk fråga för företag i många branscher. Modeföretag skapar returflöden för textilier, elektronikbolag behöver hantera produkter för återbruk eller återvinning och industrin arbetar alltmer med att tillvarata och återanvända resurser på ett smart sätt.

Trycket på cirkularitet kommer från både samhälle, aktieägare, kunder och konsumenter. Dessutom finns det ofta pengar att tjäna på återvinning och återbruk. Och under senare år har EU skärpt kraven på återvinning och producentansvar. Men att vilja vara cirkulär är en sak. Att bygga ett logistiksystem som faktiskt klarar det i vardagen är något helt annat. Här har Tomas Gustafsson, senior konsult på Sonat, mer erfarenhet än de flesta. Han har arbetat med logistik, produktion och flödesdesign sedan slutet av 80-talet, varav de senaste 25 åren i olika roller på Sonat.

– Jag har ganska många år i branschen, och jag har hunnit se det mesta. Hur flöden beter sig, hur säsongsvariationer påverkar, produkters livscykler och hur efterfrågan förändras. Det är erfarenheter som byggs upp när man följt logistiksystem över lång tid, säger Tomas.

Tomas och Sonat var djupt delaktiga i designen, implementeringen, utvecklingen och driften av ett av Sveriges största cirkulära logistiksystem, Svenska Retursystem (SRS). Under mer än 20 år fungerade Sonat som SRS logistik- och transportfunktion, och senare har bolaget designat och etablerat andra cirkulära logistiksystem. 

– Varje systemtyp skiljer sig och ställer helt olika krav på logistikplattformen vad gäller flödesdesign, ansvar, styrning, kapacitet och ekonomi. Om man går fel här påverkar det allt som kommer därefter, därför är det oerhört viktigt att förstå systemtypen och vilka förmågor man behöver skapa, förklarar Tomas. 

– Man måste fundera på hur det säkerställs att systemet och systemägaren finns kvar om tio-femton år. Det är en viktig fråga. Titta på solpaneler där marknaden har exploderat, panelerna ska leva i många år och sen ska de bytas ut. Vad händer då? Vem dimensionerar, säkerställer och styr de logistikflöden som krävs för att samla in och ta hand om produkterna? Det kräver strukturer som överlever både konjunkturer och teknikskiften, förklarar Tomas. 

– Ett skäl till att man ofta misslyckas är att man inte har tänkt igenom sin affärsmodell. Cirkularitet innebär inte bara att saker ska komma tillbaka, utan att de ska göra det på ett sätt som är finansiellt hållbart, säger han.

I praktiken innebär det att ett system snabbt kan bli olönsamt om balansen rubbas, om returflödena är för små eller om om styrning och planering inte är optimerad. Ett cirkulärt system behöver därför inte bara en pris- eller pantmodell, utan en struktur där kostnader, ansvar och incitament hänger ihop hela vägen – från användare till återanvändare. För Tomas handlar det om att skapa en logik som håller i vardagen. Man behöver ställa frågor som: Vem betalar för vad? Hur fördelas nyttan? Vad händer när något går sönder eller försvinner? Och hur ska investeringen i systemet betalas tillbaka över tid? Grundrådet här är att ett cirkulärt system behöver kunna finansiera sig självt under lång tid.

– Det räcker inte att det fungerar de första månaderna. Ett cirkulärt flöde måste bära sina kostnader år efter år, oavsett volymsvängningar, marknadsförändringar eller tekniska skiften, säger Tomas. 

– När man designar ett cirkulärt system måste man förstå hela bilden: var aktörerna finns, hur flöden beter sig, vilka kapaciteter som krävs och vilka risker som finns. Det räcker inte att tänka på de fysiska flödena, du behöver även få ordning på det administrativa och finansiella, hur saker beställs, bokas, planeras och faktureras. Det är i designen du lägger grunden till systemets förmågor som skapar kvalitet, kostnad och flexibilitet utifrån önskad servicenivå. 

Designen handlar med andra ord om robusthet att bygga ett system som inte bara fungerar när allt går enligt plan, utan också klarar förändringar, störningar och variationer över tid.

Det strategiska handlar om att definiera ramarna så att systemet inte förlorar sin karaktär när fler aktörer, nya flöden, nya produkter eller nya krav och tjänster tillkommer. När Tomas beskriver den taktiska nivån återkommer han till hur kapacitet, säsongsvariationer och förändrade beteenden påverkar flödena. 

– Du måste veta vad du har lovat och vad du får ut. Det gäller alla parter i systemet. Att användare, transportörer och 3PL-aktörer följs upp baserat på beslutade KPI:er eller SLA:er med avseende på kvalitet, kostnad och servicenivå. När man mäter ser man vad som fungerar och vad som inte gör det, och då kan man prioritera vad som behöver förbättras, förklarar han. 

Enligt Tomas förbises detta ofta i uppstartsfasen, trots att det är här mycket av systemets stabilitet avgörs. Om aktörer saknar insyn i varandras prestation eller om flöden inte följs upp mot gemensamma mål, kan det snabbt skapa osäkerhet i kedjan. I cirkulära system tillkommer dessutom ytterligare aspekter när flöden har ekonomiska värden knutna till sig, exempelvis pant, förlust eller återbetalningsmodeller. Tomas betonar att detta kräver en genomtänkt struktur för kontroll och uppföljning.

– Man måste tänka igenom hur man kontrollerar att rätt bolag får vara med, särskilt när det finns pengar kopplade till flödena. Det finns alltid en risk för avvikelser om man inte har ordning på regelverket och ställer tydliga krav på ansvarstagande hos de bolag som är en del i systemet.

Uppföljningen är med andra ord en del av själva livscykeln. Ett cirkulärt system är inte något man bygger och sedan lämnar.

– Ett cirkulärt system blir aldrig färdigt. Det behöver följas upp och justeras hela tiden för att fortsätta vara stabilt och hållbart över tid. Svenska Retursystem visar vad som är möjligt när alla delar fungerar tillsammans. Det är den typen av långsiktighet som behövs, avslutar Tomas.

—

Text och intervju Marika Karlöf

Traton Group, ägare av Scania, MAN och International, fördjupar sitt partnerskap med PlusAI – en ledare inom AI-baserad virtuell förarprogramvara för autonoma lastbilar. Syftet med partnerskapet är att påskynda utvecklingen och distributionen av autonoma lastbilslösningar i Europa och USA.

Enligt ett utökat avtal mellan Traton och PlusAI investerar lastbilskoncernen ytterligare upp till 25 miljoner dollar i FoU-finansiering i PlusAI med målet att påskynda fabriksintegrationen av PlusAI:s mjukvara SuperDrive i förarlösa lastbilar från Traton. I samband med PlusAIs planerade börsnotering kommer Traton dessutom nominera en representant till PlusAI:s bolagsstyrelse för att ytterligare samordna organisationerna.

– Autonom lastbilstrafik är en strategisk pelare i Tratons långsiktiga teknikplan. Från och med första dagen i vårt samarbete har PlusAI:s tekniska kapacitet och kommersiella genomförande överträffat våra förväntningar, vilket ger oss ännu större förtroende för att vi har valt rätt partner. Autonomi representerar en möjlighet att leverera högre drifttid och större värde för våra kunder samtidigt som vi stärker våra varumärkens långsiktiga konkurrenskraft. Vårt utökade partnerskap kommer att återspegla både detta förtroende och vårt gemensamma mål att få fabriksbyggda autonoma lastbilar på väg ut på marknaden i stor skala, säger Niklas Klingenberg, som är Head of Group R&D på Traton och CTO samt Head of R&D på Scania.

Traton och PlusAI inledde sitt samarbete 2024, då PlusAI:s virtuella förarsystem, SuperDrive, valdes som plattform för autonoma lastbilstransporter för Scania, MAN och International. Sedan dess har företagen uppnått flera milstolpar i arbetet mot att leverera kommersiellt implementerade autonoma lastbilar.

– Tillsammans med Traton har vi flyttat autonomin från labbet till fabriksintegration och nu till verklig verksamhet, säger David Liu, CEO och medgrundare av PlusAI.

Det har länge talats om att humanoida robotar – utformade för att efterlikna människokroppen i form, funktion och rörelse – snart kommer att ta över manuella arbetsuppgifter inom logistik och lager. Det tror inte Gartner, som baserar sin analys på egen forskning.

De humanoida robotarna med AI-baserade system, avancerade sensorer och maskininlärningsalgoritmer är utformade för att dynamiskt kunna  anpassa sig till olika uppgifter. Gartners analytiker menar dock på att hypen kring de humanoida robotarna är överdriven.

– Löftet om humanoida robotar är övertygande, men verkligheten är att tekniken fortfarande är omogen och långt ifrån att uppfylla förväntningarna på mångsidighet och kostnadseffektivitet, säger Abdil Tunca, Senior Principal Analyst på Gartners Supply Chain-avdelning.

AV THOMAS LOBERT

Efterlevnad av handelsregler blir en ännu större utmaning under 2026. Många företag fokuserar redan på att hantera geopolitiska förändringar och ökade hållbarhetskrav, men lika viktigt är att se över de verktyg och arbetssätt som används för att säkerställa sin compliance, efterlevnad. Jag och mina kollegor i Descartes ser fem tydliga trender som kommer att prägla transport- och logistiksektorn under det kommande året och som får konsekvenser för regelefterlevnad.

—

Thomas Lobert, Solutions Consultant Global Trade Intelligence på Descartes Systems Group.

Danska bilgrossisten FTZ nya huvudlager i Rørup har successivt färdigställts i samarbete med automationsleverantören KNAPP och det nya lagret har sedan i oktober 2025 körts i full skala med timleveranser till företagets kunder.

Med det nya lagret konsoliderar FTZ sin logistik till en modern enhet som kan bearbeta mer än 50 000 orderrader dagligen, medan lagrets expresskapacitet kan packa 325 snabborderrader på mindre än 15 minuter per beställning. Lagret får också snabbåtkomst till 100 000 artikelnummer. Implementeringen av det komplexa automatiseringsprojektet slutfördes i tid, utan förseningar eller större utmaningar. Det exakta utförandet har cementerat affärsmodellen och skapat den önskade automatiseringen i företagets verksamhet.

– Tillsammans med KNAPP har vi genomfört en smärtfri process kring installation, konstruktion och driftsättning av anläggningen. Implementeringsfasen har varit bra, leveranserna har gjorts i tid och hela driftsättningen har fortskridit utan problem. Sammantaget är det ett happy case, förklarar Kim Storbank, COO för FTZ.

FTZ – en del av MEKO Group
FTZ Autodele & Værktøj A/S grundades 1962 och har sedan dess varit en solid och pålitlig leverantör av reservdelar och verktyg till den danska bilindustrin. Med mer än 50 års erfarenhet har FTZ utvecklats till Danmarks största bilgrossist, känd för vårt breda utbud av kvalitetsprodukter och höga servicenivå. År 2018 blev FTZ en del av MEKO Group, en av de ledande koncernerna inom reservdelar och tillbehör till bilar i Norden och Baltikum. MEKO Group äger ett antal välkända varumärken inom bilindustrin och har en stark närvaro på marknaden