– Nummer ett och rakt igenom på alla företag som jag har jobbat med så är det datakvalitén som är det stora problemet för att åstadkomma en god visibilitet. Den är bara för dålig!

Det säger logistikexperten Staffan Persson med emfas och slår ut med armarna. Själv har han jobbat med supply chain- och logistikmjukvara under hela sitt yrkesliv och sedan 2017 är han Global PreSales Director på SiB Solutions och en av företagets tre grundare. SiB Solutions är ett snabbväxande logtechbolag som startades 2017 med visionen om en felfri logistik. För att förverkliga visionen har företaget utvecklat en AI-baserad SaaS-plattform med så kallad intelligent videoanalys. Kunder använder tjänsten för att validera, utreda och förebygga fel i sin försörjningskedja. Fel som till stor del uppstår just på grund av bristfällig datakvalitet och en avsaknad av visibilitet och standardisering.

– Eftersom människor är inblandade i mängder av logistikprocesser kommer alltid misstag begås. Man räknar fel, mäter fel och varje företag använder dessutom sina olika begrepp, koder och benämningar på saker och ting. Konsekvensen blir att en massa felaktiga data rapporteras i logistiksystemen, vilket får negativa konsekvenser i hela flödeskedjan.

Men problemet är inte enbart felaktiga data, utan även att få tillgång till korrekta, affärskritiska data förklarar Staffan:

– Det borde vara världens lättaste sak med tanke på alla integrationer som numera görs mellan system. Inte minst med WMS, där integrationerna har ökat med cirka 50 procent de senaste tio åren, så vi borde kunna detta nu, det borde vara lätt. Men det är ofta väldigt svårt att få fram grundläggande data om artiklar, order, historik, saldon och så vidare. Informationen finns tillgänglig, men det blir ändå komplicerade diskussioner kring hur datan ska överföras, och dessutom är ofta datakvalitén en utmaning. Många gånger resulterar detta i att projekt måste sjösättas för att ta fram, tvätta och samla data. Det känns jättekonstigt att det ska behövas år 2023, för det är ju ingen avancerad teknologi det är ju bara datautbyte.

– Ja exakt, ungefär som bluetooth. När olika apparater talar med varandra är det ofta bluetooth. Du trycker på en knapp och så funkar det bara. Där har man enats om en standard som fungerar. På samma sätt borde det gå att standardisera logistikdata. Alla affärssystem borde ha samma artikelregister, men som det är nu hittar alla på sina egna namn, artikelkoder och så vidare och det gör det nästan omöjligt att förstå och hantera i nästa led, säger Staffan.

Men precis som med bluetooth krävs det att flera stora, tongivande aktörer i en bransch bestämmer sig för att utveckla standards och tillsammans se till att dessa verkligen implementeras.

– Tänk om Oracle, SAP och Dynamics AX och de andra stora aktörerna skulle ta taktpinnen i detta och enas om en standard. Det skulle ju alla företag bara älska för det gynnar alla i supply chain.

– Allt fler bolag tillåter att deras data lagras i molnet och vi ser i vår verksamhet att många wms-leverantörer använder standardiserade APIer som gör det enklare för oss att hämta och lagra data i molnet. Här finns förstås en hel del säkerhets- och integritetsaspekter, men det har man löst i exempelvis banksektorn där man har extremt känsliga data, konstaterar Viktor och betonar att den här utvecklingen är i full gång, men att det tar lite tid eftersom det finns en rädsla för att dela data som finns i de egna lokala nätverken.

– Ett konkret exempel är en kund som i sitt system har data om fyllnadsgrad på det som packas, men volymen på artiklarna stämmer inte så det blir fel när varorna ska packas och transporteras. Här har vi levererat en lösning som mäter den verkliga volymen när det är packat och klart och skickar tillbaka korrekta data tillsammans med en visuell bild på det hela. Kunden är jättenöjd och deras respons är att de litar på våra data. Det är ett väldigt handfast exempel på hur felaktigheter kan korrigeras med ganska enkla medel, berättar Viktor.

– Kombinationen av korrekt data och en visuell bild är värdefull. Om lagerstyrningsystemet indikerar en viss fyllnadsgrad i paketet, men våra tjänster säger en annan kan det naturligtvis också bero på ett felplock, och det syns direkt i bilden, inflikar Staffan.

Med en investering på 350 miljoner kronor gör Toyota Material Handling gör sin största produktionsinvestering hittills för att öka produktionskapaciteten i Mjölby, tre mil väster om Linköping.

De senaste tio åren har tillverkningen i Mjölby – där företaget har sin största europeiska anläggning – fördubblats och rekordåret 2022 producerades 84 000 elektrifierade fordon. Med den aktuella investeringen är målsättningen att öka produktionskapaciteten till 120 000 elektrifierade fordon per år.

– Vi är marknadsledande i Europa och gör de här investeringarna för att bibehålla vår position. Vi befinner oss i en stark bransch med goda framtidsutsikter och där teknikutvecklingen är oerhört spännande, säger Kristian Björkman, vd på Toyota Material Handling Manufacturing Sweden.

Kapacitetsökningen och satsningarna på teknikutveckling kommer att medföra nya arbetstillfällen i kommunen och utvecklingsmöjligheter för både ny och befintlig personal.

Toyota Material Handling i Mjölby omsätter cirka 10 miljarder kronor och sysselsätter i dagsläget cirka 3 000 medarbetare som arbetar med att utveckla och tillverka fordon för materialhantering. I produktutbudet finns allt från manuella handtruckar till förarlösa fordon med innovativa energilösningar.

Hedin Parts, en distributör och grossist av reservdelar, förbrukningsartiklar och tillbehör inom fordonsbranschen i Europa har i dagarna invigt det automatiserade lagerhanteringssystemet AutoStore från Element Logic. Den strategiska satsningen uppges vara en del av Hedin Parts tillväxtresa och arbete för att öka effektiviteten i sina logistikflöden samt optimera sin reservdelsförsörjning.

– Redan den 15 januari körde vi igång anläggningen och vi har framgångsrikt levererat de första beställningarna. Jag känner en enorm stolthet över att se detta projekt bli en framgång, som också är en betydande milstolpe för Hedin Parts framtid, säger Carl-Johan Krook, COO på Hedin Parts.

Förutom installationen av AutoStore, som påbörjades hösten 2023, har Hedin Parts även genomfört omfattande renoveringar av stora kontorsytor på sitt huvudkontor och förnyat fasaden på den centrala logistik- och distributionsanläggningen i Nyköping.

– Hedin Parts genomgår en imponerande tillväxtresa och satsar nu på ett ambitiöst logistikprojekt där vi på Element Logic bistår med en spjutspetslösning. Jag ser fram emot att följa deras automationsresa med fokus på ökad effektivitet och kundnöjdhet, säger Benny Thögersen, Managing Director på Element Logic Sverige

Swisslog har tecknat avtal med Peab Fastighetsutveckling om ett nytt, modernt nordiskt huvudkontor i Gamlestads Smedja i det dynamiska området Gamlestaden i centrala Göteborg. De nya lokalerna är en viktig pusselbit i Swisslogs fortsatta tillväxt och attraktionskraft som arbetsgivare.

– Med Gamlestads Smedja har vi hittat ett kontor som matchar vår identitet och skapar förutsättningar för ett ännu effktivare arbetssätt. Området erbjuder utmärkta kommunikationer vilket vi ser är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Det nya kontoret ger oss utmärkta förutsättningar att fortsätta vår tillväxtresa i Norden, säger Johan Kristofferson, Head of Sales Nordic, Managing Director Nordic Swisslog.

Den nybyggda, ljusa kontorsfastigheten består av totalt 13 000 kvadratmeter fördelade på åtta våningsplan, där Swisslog disponerar hela plan sju som är ca 1 600 kvm.

– De nya lokalerna kommer att ge oss en god potential för fortsatt tillväxt och inte minst en miljö som är positiv och lustfylld vilket uppmuntrar till en starkare teamkänsla och kreativitet, konstaterar Kristofferson. 

Gamlestads Smedjan har en stark hållbarhetsprofil och miljöcertifieras med BREEAM (BRE Environmental Assessment Method), nivå Excellent och kommer att förses med solceller och biotoptak, så kallade gröna tak. 

– Vi är glada över att Swisslog väljer att lägga sitt kontor i Gamlestads Smedja. Vi har haft en bra och tät dialog och anpassar kontorsytan efter deras framtida behov, säger Martin Törsäter, Projektchef på Peab Fastighetsutveckling som ingår i Peab, ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsbolag. 

Swisslog beräknas flytta in i de nya lokalerna under januari 2025. 

Hösten 2024 startar Linköpings universitet en ny civilingenjörsutbildning i Norrköping. Målet är att utbilda framtidens ingenjörer som kan använda AI och storskalig data för att driva ekonomisk, miljömässig eller social omställning inom företag och offentlig sektor.

–  En ingenjör är ju en problemlösare och här utbildar vi problemlösare med fokus mot hållbarhetsrelaterade problem. Det unika är hur man kan använda storskaliga data för att lösa de problemen med hjälp av AI och maskininlärning. Det är vi först med i Sverige, säger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet och medlem i programgruppen som utvecklat den nya utbildningen.

Civilingenjörsprogrammet i datadriven utveckling är det första och hittills enda i sitt slag och ges första gången höstterminen 2024. Det är utvecklat i dialog med näringslivet och industrin som ser en stor kompetensbrist när det gäller att omvandla företagens data till ett verktyg för omställning. Ericsson, Siemens, H2 Green Steel och Sweco är några av företagen som har varit delaktiga i diskussionerna. 

Under programmet kommer studenterna att jobba med databehandling och analys samt hantera komplexa frågor med hjälp av maskininlärning, AI och matematiska beräkningar. Resultaten används sedan som utgångspunkt för att utveckla strategier och förändringsarbete inom företag och organisationer. Kärnan i programmet är att varje termin genomföra en utmaningsdriven projektkurs där studenterna tar sig an verkliga, komplexa problem som saknar förutbestämda svar. Problemen kommer ofta från olika företag som vill ha hjälp. Det är första gången sedan Linköpings universitet utökade verksamheten till Norrköping 1997 som ett nytt civilingenjörsprogram startar i staden. Martin Rantzer, prefekt och campusråd, menar att det är viktigt för regionen att Norrköping kan erbjuda den typen av nyskapande och tvärvetenskapliga program som blivit något av ett signum för LiU.

– Det intressanta finns i gränslandet mellan nya områden. Att vara tidig med att gifta ihop olika områden är ofta en nyckel till de verkligt stora framstegen. Att dessutom kunna ge företagen i vårt närområde en efterfrågad spetskompetens visar på universitetets tydliga samhällsnytta, säger Rantzer. 

De tre första åren ges programmet enbart i Norrköping, därefter kommer studenterna att beroende på masterinriktning kunna utnyttja kunskapen både i Norrköping och Linköping. Detta är ett av de första programmen som kombinerar båda orternas spetsforskning som del i utbildningen. Efter examen kan studenterna arbeta som chief data officer, produktägare, dataanalytiker, hållbarhetsstrateg, entreprenör eller i ledningsgruppen för en startup, bland mycket annat.

De senaste 20 åren har det periodvis pratats ganska mycket om radio-frequency identification, RFID – en teknik för att identifiera, spåra och skapa visibilitet över produktflöden. RFID har funnits i decennier, utan att tekniken fått det riktigt stora genombrottet, tills nu. Under de senaste åren har det pratats allt mindre, men gjorts desto mer. Nu pågår en RFID-revolution i det tysta.

RFID kan spåras ända tillbaka till andra världskri- gets utveckling av radarn. Den mer kommersiella användningen av tekniken påbörjades så smått under 1970-talet när så kallade RFID-taggar (mikrochips) och transpondrar (dvs. sändare/ mottagare) utgjorde grunden till ett amerikanskt system för att spåra transporter av radioaktivt material. Det systemet utvecklades av forskare vid Los Alamos Laboratory. Ett tiotal år senare lanserade samma forskargrupp ett företag som utvecklade automatiserade vägtullar baserade på RFID, vilket blev en stor framgång. Under nittiotalet utvecklades allt fler kommersiella lösningar för spårning av olika vitala tillgångar och för system för passerkontroll, betalning, stöldskydd med mera. Men tekniken var fortfarande för dyr för att få en större utbredning och det saknades ännu öppna, internationella standarder.

– RFID är en mogen teknik som numera funkar väldigt bra och därför efterfrågas alltmer, särskilt inom retail, säger Mattias Lindström, som är Nordenchef på teknikbolaget Zebra Technologies – ett företag som har en bred portfölj av olika lösningar för visibilitet och spårbarhet och där RFID är en av flera tekniker som erbjuds.

Ofta föds ett intresse av RFID när någon av Zebras kunder ska uppdatera sin teknik, exempelvis handdatorer eller scanners.

– Då kan en tanke väckas hos kunderna att de kanske borde investera i teknik som har stöd för RFID, sen får vi även förfrågningar via alla våra partners som vi samarbetar med. Efterfrågan kan även komma som en följd av att vår kunds kund, exempelvis ett stort dagligvaruföretag, ställer krav på att få leverans med RFID för att de i sin tur ska ha koll på inkommande flöden, berättar Mattias.

– Många av våra större kunder i detaljhandeln taggar sina produkter redan vid källan, vid tillverkningen, när det är möjligt. På det sättet får man koll hela vägen, vilket naturligtvis är det absolut bästa, säger Mattias.

Generellt är RFID en teknik som kan användas för att ge aktörer i försörjningskedjan en full spårbarhet, från tillverkning till försäljning. Det skapar i sin tur förutsättningar för att optimera hela flödet med positiva effekter på ledtider, kostnader, tillgänglighet och hållbarhet.

– Ett allt lägre pris på taggarna och e-handelns tillväxt med omnikanal och plock i butik har drivit på utvecklingen, konstaterar Mats Forsell, som är affärsutvecklingsansvarig på Zebra och har lång erfarenhet av RFID och andra AutoID-tekniker. Han framhåller att priset på taggarna ofta får oproportionerligt stort utrymme när RFID diskuteras och debatteras.

– Nu är det inte längre taggarna, chippen, det handlar om. Det är till stor del systemutvecklingen och applikationsgränssnitten gentemot ERP-systemen som driver kostnader. Det är här det blir svårt ibland att räkna hem affärerna, eftersom kostnaderna för mjukvaruutvecklingen och integrationerna riskerar att dra i väg, säger Mats och fortsätter:

– Det är också viktigt att välja rätt hårdvara, såsom handenheter, antenner, läsare, bågar och skrivare. Hårdvarorna behöver vara harmoniserade för att kunna hanteras effektivt och ge högsta möjliga visibilitet. Samtidigt får de varken under- eller överdimensioneras för då kan kostnaderna dra iväg och önskade resultat utebli, säger Mats och beskriver Zebra som den globalt ledande aktören för integration av hårdvaror för RFID-system. Exempelvis taggar, läsare, handdatorer, antenner, skrivare och olika förbrukningsvaror, exempelvis etiketter.

AV HANS BERGGREN

Efter många år av förutsägelser att supply chain visibility kommer att innebära det stora genombrottet för responsiva och resilienta supply chains, möter jag fler och fler som precis som jag ifrågasätter detta. Varför? Den viktigaste orsaken är att ”ingen har tid för visibility”.

Vi måste därför definiera om supply chain visibility. Det handlar inte om att synliggöra data för människan, utan om att via hög grad av digitalisering göra stora mängder data tillgängliga (”visible”) för AI/ML, händelsestyrd maskinell monitorering, klassisk dataanalys, etc. som sköter huvuddelen av besluten. Jag pratar om det som kallas för Hyperautomation. Ingen har tid att ”visuellt” konstatera hur läget ser ut och utifrån detta dra slutsatser och besluta om åtgärder. I detta avseende anser jag att vi har tänkt helt fel när vi pratat om supply chain visibility genom åren. Många mjukvarulösningar med grafiska gränssnitt för visibility har lanserats utifrån idén att människan ska kunna få varningar och visuell guidning samt agera utifrån visualiseringen. Detsamma gäller vissa delsegment av supply chain-flöden. Exempelvis track & trace för transporter, som inom konsumentvaruindustrin är väl utvecklad, men som bygger på att du antingen aktivt kan söka efter var dina varor är eller via push-notiser få klart för dig var de är, om de är sena eller har kommit fram.

Adlibris bygger ut i Morgongåva och investerar i den senaste tekniken för logistikautomation. Avtal har nu tecknats med Element Logic, SGA och Nöjd AB för att möjliggöra ökad leveransprecision och ännu mer effektiv logistik.

Efter att ha tecknat ett 10-årigt avtal med Företagsparken i Morgongåva för nya lokaler pågår byggnationen och anläggningen beräknas vara i drift under 2025. Initiativet är en strategisk satsning för att bygga en logistiklösning i framkant och därmed befästa Adlibris position som en av de ledande e-handlarna i Norden. För detta har Adlibris valt att teckna avtal med Element Logic för en Autostore-lösning för plockautomation, med SGA för moderna bansystem samt med Nöjd AB för bästa möjliga packautomation.

– Vårt långvariga och framgångsrika samarbete med SGA och Nöjd AB har varit en förutsättning för en effektiv och hållbar e-handelsverksamhet, och vi är glada över att fortsätta utvecklas tillsammans. I och med valet av Element Logic får vi en beprövad, erfaren och flexibel automationsleverantör som gör oss ännu bättre på att erbjuda våra kunder en leveransupplevelse i toppklass. Investeringen stärker vår position som en av de ledande e-handlarna i Norden och den största bokhandeln, säger Jonas Karlén, vd för Adlibris.

Den nybyggda anläggningen kommer att utrustas med högautomatiserade och moderna logistiklösningar som skapar förutsättningar för optimerade logistikflöden.

– Adlibris är en imponerande aktör inom bokhandelsbranschen och vi ser med stor entusiasm fram emot att bistå dem i deras fortsatta resa och utveckling. Genom lagerautomation med AutoStore kommer man att kunna öka sin effektivitet och säkra kundnöjdheten, säger Benny Thögersen, Managing Director på Element Logic Sweden.

Sedan 2017 har SGA levererat bansystem till Adlibris.

– Detta kommer bli en av våra större anläggningar, där vi bidrar med effektiv hantering av paket och bra ergonomi för Adlibris medarbetare, konstaterar Emanuel Mäkinen, vd på SGA.

Även förpackningsspecialisten Nöjd är glada och stolta över det utvidgade samarbetet med Adlibris.

– Vi är mycket stolta över att samarbetet med Adlibris fördjupas och förlängs i och med de nya packautomaterna. Adlibris höga krav på en modern och effektiv logistik är precis det vi vill leverera, Thomas Nöjd, vd på Nöjd AB.

Svenska Hatstore, som säljer kepsar, mössor och hattar i fler 50 länder, bygger ett nytt modernt lager och kontor på 11 000 kvm och ger Element Logic förnyat förtroende att leverera automationslösningen.

Med över 20 000 olika modeller av kepsar, mössor och hattar i sortimentet har Hatstore vuxit ur sitt gamla lager och bygger nu ett helt nytt lager och kontor i Kalmar. Det nuvarande lagret togs i bruk 2020 och utrustades med robotsystemet AutoStore från Element Logic, som får förnyat förtroende när automationslösningen ska flyttas och skalas upp. Automationslösningen blir en viktig del i den nya hypermoderna fastighetslösningen. Utöver AutoStore-anläggningen kommer fastigheten utrustas med solceller samt en 2 000 kvm lounge och aktivitetsyta med bland annat inomhuspool, padel, gym och en löparbana på taket som formar Hatstores logotyp.

– Tillsammans med personal och samarbetspartners bygger vi nu en inspirerande lokal där alla ska kunna trivas, utvecklas och ha kul tillsammans. För att lyckas med detta behöver vi också ligga i framkant inom effektivisering och automation. Därför är vi extra glada över att ha fördjupat vårt samarbete med Element Logic, säger Niklas Nordheim, CFO/COO på Hatstore Scandinavia AB.

1 500 orderrader per timme
Element Logic kommer att bygga en ny AutoStore-grid, återanvända robotar, portar och lådor från den gamla installationen men också lägga till ytterligare robotar, portar, lådor, transportbandsystem och maskiner för hantering av kartonger. Den beräknade prestandan för Hatstores nya AutoStore-lösning kommer att ligga på 1 500 orderrader/h. Element Logics installation hos Hatstore startar efter sommaren 2024 och inflyttning planeras ske den 1 januari 2025.

– Det är oerhört inspirerande att bistå innovativa Hatstore i deras fortsatta automationsresa, som går i linje med deras målsättning att kombinera effektivitet, hållbarhet och kreativ framtidsanda, säger Anders Bohlin, Sales Director på Element Logic Sweden.

2023 har varit ett övergångsår för logistik- och transportnäringen. Under 2024 kommer en avtagande ekonomisk tillväxt i kombination med ökade kostnader öka trycket på branschen att bli mycket mer produktiv och förnya sina arbetssätt. Det menar Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes som lyfter fyra trender som kommer att forma logistik- och transportbranschen under 2024 och vad beslutsfattare behöver göra för att dra nytta av dem.

Fortsatt brist på arbetskraft
Transportföretagens prognos som släpptes förra året pekar på att den svenska transportsektorn behöver 150 000 medarbetare fram till 2035. Det är tydligt att bristen på arbetskraft inte är en fråga som kommer att avta under det kommande året.

– Att hitta kvalificerad personal kommer att vara en utmaning även under 2024. Det finns en allmän brist på tillgänglig personal inom alla branscher och arbetstagare kommer att fortsätta att flytta mellan branscher för att hitta de högsta lönerna eller de mest gynnsamma arbetsvillkoren. Logistik- och transportbranschen kommer att behöva fokusera på strategier för att behålla sin personal och införa mer automation så att arbetsplatsen upplevs mer modern, säger Lars Persson.

Ökade kostnader en utmaning för branschen
Precis som samhället i övrigt ser transportnäringen stigande kostnader för arbetskraft-, bränsle- och andra investeringar. Det kommer att hålla logistik- och transportföretagen fokuserade på att minska kostnaderna.

– Traditionella sätt att driva verksamhet kommer att utmanas när företagsledningen kämpar för att upprätthålla vinstmarginalerna. Logistik- och transportverksamheter måste bli mycket kreativa 2024 och arbeta strategiskt för att identifiera förändringar i försörjningskedjans nätverk, inköpsstrategier, transportsätt och service som kan minska kostnaderna.

Hård konkurrens för att kundupplevelsen blir allt viktigare
Definitionen av en framgångsrik kund har gått från kundservice till kundupplevelse. Flera studier visar att kunderna kommer att förvänta sig större leveransprecision, tillförlitlighet och åtkomst till leveransstatus i realtid i syfte att förbättra leveransen eller för att hantera avvikelser.

– Logistik- och transportföretag måste se till att deras leveransprocesser och system på ett korrekt och kostnadseffektivt sätt kan boka snävare tidsfönster, hjälpa till att uppfylla sina leveranslöften och elektroniskt engagera kunden under hela leveransen. De som använder sig av en tredjepartsleverantör bör förvänta sig samma förmåga att integrera boknings- och spårningsdata som hos kunden.

Nya affärsmodeller ser dagens ljus
Som ett resultat av trycket att minska kostnaderna och möta kundernas ökade förväntningar kommer fokus att ligga på att utnyttja nya logistikbaserade affärsmodeller och elektronisk kundkontakt.

– Transport- och logistikbranschen går från fasta leveranscykler för B- och C-kunder till hybridrutter som kombinerar fasta leveranser för sina A-kunder med dynamiska leveranser för B- och C-kunder. Miljövänliga leveransalternativ kommer också att påverka logistik- och transportverksamheter, säger Lars och tillägger:

– Kombinationen av nya leveransmodeller, t.ex. att gruppera beställningar för en enda veckoleverans eller att använda teknik för att identifiera de mest hållbara leveransalternativen i köpprocessen, kommer inte bara att ge kunderna de miljövänliga leveransalternativ som de i allt högre grad kommer att vilja ha under 2024, utan också minska leveranskostnaderna.