Störningarna i de globala leveranskedjorna driver på investeringarna i tekniklösningar enligt rapporten 2022 MHI Annual Industry Report, ”Evolution to Revolution: Building the Supply Chains of Tomorrow”, från MHI i samarbete med Deloitte. 87 procent av respondenterna i studien uppger att pandemin har ökat den strategiska betydelsen av supply chain och 64 procent ökar sina teknikinvesteringar.

– Supply chain-ledare har aldrig varit i ett bättre läge för att driva effektiva och uthålliga förändringar, säger John Paxton, VD för MHI (Material Handling Industry) och betonar att följdverkningarna av pandemin äntligen har satt strålkastarljuset på försörjningskedjan i styrelserum över hela världen.

Nästan 80 procent av de tillfrågade supply chain-ledarna i studien säger att deras digitala transformation har accelererat på grund av pandemin. Som en konsekvens förväntas investeringar i innovativa tekniker öka dramatiskt under de kommande två åren. Rapporten är den nionde i raden av årliga branschrapporter publicerade av MHI och Deloitte, som ger uppdateringar om de innovativa teknologier som har störst potential att förändra försörjningskedjorna, inklusive bedömningar av hur pass snabbt de antas komma att införas och vilka hinder som finns för användning av teknikerna. ”Disruption” toppar listan över utmaningar i försörjningskedjan, tätt följt av brist på kvalificerad kompetens. Under de senaste nio åren har den främsta utmaningen i leveranskedjan varit att anställa och behålla kvalificerad personal. Men i årets undersökning angavs störningar och brister i försörjningskedjan som den främsta utmaningen, sannolikt på grund av effekterna av den globala pandemin och bristen på kritiska komponenter och transportkapacitet. Denna brist sporrar företag att investera i teknik som inte bara förbättrar flexibiliteten och effektiviteten i leveranskedjan utan också minskar behovet av repetitivt, manuellt arbete. Här handlar det om investeringar som skapar en avancerad teknikmiljö som både kräver och attraherar en mer kvalificerad arbetskraft. Enligt MHI och Deloitte attraherar teknikinvesteringarna i supply chain inte bara en mer välutbildad arbetskraft, de bidrar även till att utveckla en mer kompetent arbetskraft med förmåga att anpassa sig till nya tekniker och till ett föränderligt marknadslandskap. Av rapporten framgår även att företagsledare har den teoretisk förståelsen för att deras försörjningskedjor kan dra stor nytta av att investera i teknisk innovation, men de potentiella vinsterna ställs ofta mot kortsiktiga vinstmål och en oro över oförutsedda kostnader och att den dagliga verksamheten ska påverkas negativt. För första gången sedan starten av MHI:s årliga industrirapport citerades ”brist på ett tydligt business case för att motivera investeringen” som det främsta hindret för införande av alla 11 teknologier som behandlas i rapporten. De 11 tekniker som behandlas i rapporten är:

• Artificial Intelligence
• Predictive analytics
• Inventory and network optimization
• Robotics and automation
• Wearable and mobile technology
• Driverless vehicles and drones
• 3D printing
• Internet of Things
• Cloud computing and storage
• Sensors and automatic identification
• Blockchain

Svenska aim’n, ett varumärke för multifunktionella sportswear-plagg för kvinnor gör nu sin största satsning någonsin i och med investeringen i ett nytt huvudkontor med ett tillhörande automatiserat lager. Automationslösningen är en AutoStore från Element Logic som ska installeras i aim’ns nya lager i Getinge utanför Halmstad.

Den nya lagerbyggnaden kommer att ha en yta på 6 000 kvadratmeter med tio meter i takhöjd. Lagret blir fem gånger så stort som företagets gamla och ska ge service till aim’ns kunder världen runt, förutom i Oceanien. Företaget satsar i och med nybyggnationen stort på automatisering med ambitionen om att kunden ska få sina varor på kortast möjliga tid. Samtidigt ska aim’ns lager vara miljöklassificerat och hållbart, där lagret delvis kommer att drivas av de solceller som installeras på lagrets tak.

Första lagerautomatiseringen

aim’n är ett ungt företag som startade 2014 och den kommande robotsatsningen är företagets första lagerautomatisering. Nu handlar det om att fortsätta skapa förutsättningar för att kunna skala upp verksamheten och då är AutoStore från Element Logic en passande lösning. Systemet erbjuder mycket flexibilitet där det är möjligt att anpassa anläggningen löpande samtidigt som man sänker driftkostnaderna.

– Vi har haft en väldigt kraftig tillväxt senaste åren och våra befintliga lager i Sverige är sprängfyllda. När vi nu vill fortsätta med inhouselogistik, vilket ger oss kontroll och insights, så letade vi mark och var galna nog att bygga ett eget lager. Samtidigt tittade vi på AutoStore för att höja kapaciteten per kvadratmeter. Jag fick en bra upplevelse av Element Logic och hade hört väldigt gott om deras implementering och produkt, vilket gav en stor trygghet. Satsningen på AutoStore gör att vår möjliga tillväxt i de nya lokalerna ökar rejält och behovet av en ny lokal förskjuts i många år framåt. Nu kan vi även bredda sortimentet rejält och ge våra medarbetare en bättre arbetsmiljö, säger Robin Mostacero, VD på aim’n.

– aim’n gör en imponerande internationell tillväxtresa inom ett spännande segment och vi ser fram emot att vara en del av deras fortsatta satsning på skalbar automatiserad lagerverksamhet, säger Thomas Karlsson, Managing Director på Element Logic Sverige.

AV HANS BERGGREN

Under de senaste fem åren har digitaliseringen inom många supply chain-segment tagit rejäl fart, vilket öppnar upp för både bättre visibilitet och dataanalys, med en bredd som verkligen möjliggör en högre grad av kvalitativt datadrivet beslutsfattande. Men det saknas ofta några avgörande förutsättningar för att lyckas – och det som saknas är inte tekniska förutsättningar.

I början av 2000-talet pratade alla om datadrivna supply chains, men många gånger utifrån termerna Supply Chain Visibility och Supply Chain Analytics. Den senare termen utifrån idén att gå från descriptive (historisk), via predictive (prognostiserad) och mot prescriptive (föreskrivande) analytics. Problemet var att det var väldigt begränsad spridning vad gäller supply chain-digitalisering vid den tiden, så analysen blev begränsad alternativt utförd på gamla data från dåligt uppdaterade affärssystem.

Hyperautomation

Under de senaste fem åren har digitaliseringen inom många supply chain-segment verkligen tagit fart, vilket öppnar upp för både bättre visibilitet och dataanalys med en bredd som möjliggör en högre grad av kvalitativt datadrivet beslutsfattande. Jag har i tidigare artiklar i SCE skrivit om hur värdefull den pågående digitaliseringstrenden är i bland annat detta avseende. Vi har nu möjlighet att lyfta supply chains från automations-fokus till hyperautomation (ännu högre grad av automatiskt beslutsfattande) genom tillgång till stora datamängder och tillämpning av AI/ML, som komplement till visibilitet och dataanalys inom supply chains så som vi känner dem idag.

Tre kritiska framgångsfaktorer

Nu möter vi dock nya utmaningar, eller vi kan kalla det förutsättningar, om vi ska lyckas dra nytta av att grunden för datadrivet beslutsfattande nu börjar komma på plats. Jag skulle vilja lyfta fram två förutsättningar från McKinseys rapport ”The data-driven enterprise of 2025” (publicerad den 28 januari 2022 på Mckinsey.com) och ytterligare en förutsättning baserad på min egen erfarenhet från över 20 år i branschen. Alla dessa tre punkter bedömer jag som kritiska förutsättningar för att lyckas nå en högre grad av datadrivet beslutsfattande i supply chains, och hanterar du dem kommer du också att lyckas. Observera att ingen av punkterna nedan handlar om tekniska förutsättningar.

• Tydligt ägarskap. Ägarskapet måste finnas och det måste vara tydligt. McKinsey lyfter exempelvis fram att ägarskapet bör ligga hos CDO (Chief Data Officer) och denna roll måste ha som uppgift att bygga värde inom företaget, det vill säga det är en roll med ett tydligt resultatansvar. Därmed blir området också en produkt (eller snarare en tjänst) som företaget tjänar pengar på genom de värden tjänsten skapar.

• Lämna det silo-baserade tankesättet. Vi måste lämna det silo-baserade tankesättet bakom oss och börja dela data i mycket stor utsträckning (McKinsey lyfter även i en annan punkt upp hur de ser på datasäkerhetsfrågor och datarättighetsfrågor, men det är ett helt område i sig och det lämnar vi till en annan artikel). Här ser McKinsey framför sig att det inom branscher och andra typer av medlemsbaserade intressesfärer bildas plattformar för datadelning, där medlemmarnas data förs samman till en helhet som ytterligare förbättrar förutsättningar för datadrivet beslutsfattande bland medlemmarna. Branscher som t.ex. fordonsindustrin, där jag genom mitt engagemang i PipeChain har mycket god insyn, har absolut möjlighet att leva upp till den här förutsättningen.

•  Förstå dina value-drivers. Vi måste förstå vårt företags så kallade value-drivers – dvs. det som ytterst differentierar företaget från konkurrenterna, gör företagets produkter/tjänster till något kunderna bara måste ha, den kundservice som skapar unikt lojala kunder, etc. – och söka datakällor med data som kan ligga till grund för beslut som bygger företagets value-drivers allt starkare. Här upplever jag att många företag är villrådiga och har svårt att definiera vilka data man söker, hur analysmodellen bör se ut för att den ska fånga mönster och kunna dra slutsatser som bygger företagets value-drivers starkare samt vem inom företaget som de facto äger såväl frågan i sig som processen att driva den framåt med hjälp av allt bättre tillgång till data och inte minst relevanta data.

Idag är det uppenbart för de flesta att pusselbitarna börjar falla på plats för att på riktigt kunna tala om datadrivet beslutsfattande i supply chains. Som så många gånger när vi inom supply chain-skrået talar om stora förbättringsmöjligheter, så handlar det inte om brist på vare sig teknik eller kunskap. Det handlar i stället om högst mänskliga frågor, bland annat hur vi skapar rätt förutsättningar för vår organisation att ta sig i den riktning som skapar de stora värden som en högre grad av datadrivet beslutsfattande innebär.

—

Hans Berggren är vd för PipeChain-koncernen

Just nu pågår ett förändringsarbete för hur företag i hela Europa lä­­mnar tulldeklarationer till tullmyndigheter. Det är därför viktigt att förbereda sig inför de förändringar som kommer inom ramen för UCC (Union Customs Code).

– Vi är redo med välbeprövad funktionalitet för hantering av import, export, tillfälligt lager, tullager och skapande av nödvändiga tulldeklarationer i ett enda system. Vi följer noga utvecklingen och våra lokala tullexperter finns tillgängliga för att diskutera förändringarna och svara på eventuella frågor, säger Ghassan Rassoul, nordisk Product Manager på Descartes, ett företag som bland annat erbjuder mjukvaror för tullhantering.

Tullverket har meddelat att det gamla importsystemet kommer att fungera fram till den 31 december 2022, vilket innebär att alla förändringar måste vara implementerade innan årsskiftet. Först ut i Sverige är det nya importsystemet (standardtulldeklaration och förfaranden för övergång till fri omsättning) med start under våren 2022 och därefter kommer övergången till det nya exportsystemet, ICS2 för flygfrakt, NCTS fas 5, att ske. 

– Förändringarna påverkar inte bara tullmyndigheter. Så småningom kommer alla företag som lämnar tulldeklarationer i Sverige behöva byta till Tullverkets system TESS. Det är av största vikt att företag nu ser över sin tullhantering och inte väntar med att ta reda på vilka anpassningar som behöver göras, säger Ghassan Rassoul.

AV STEFAN KARLÖF

I en intervju (SVT 11 mars) konstaterade docenten i krigsvetenskap, Ilmari Käihkö, att logistiken är en viktig del av strategin i samband med krig. Och jag kan bara konstatera att detsamma gäller i högsta grad även för företag i fredstid. För de flesta företag havererar den smartaste strategi om den inte förverkligas i det dagliga operativa arbetet.

Som alla andra har jag förfärats och blivit upprörd över det pågående kriget mitt i Europa. Samtidigt har jag med stort intresse följt olika experters reflektioner, bland annat flera av världens mest meriterade militärer, som alla samfällt konstaterar att de invaderande styrkorna fullständigt misslyckats vad gäller sin logistik- och försörjningsförmåga. Strategin var att ockupera landet och tillsätta en marionettregering, men logistiken kunde gudskelov inte leverera på det strategiska målet. I början av april uttryckte sig den pensionerade fyrstjärniga generalen Jack Kean så här om krigets första 6 veckor:

”Ryssarna har misslyckats totalt logistiskt. De gick in från fyra olika riktningar i ett mycket stort land, utan någon inbördes koordination. Varje sådan anfallsaxel behöver ha sin egen integrerade logistik för att försörja sina trupper med bränsle, underhåll, ammunition, mat, varma kläder med mera. Och de behöver dessutom ha ett fungerande flygunderstöd, vilket de saknade.”

General Kean var tidigare vicechef för USAs armé och är numera ordförande för ansedda tankesmedjan Institute for the study of war (ISW). Taktiskt sett, konstaterade Kean att: “It was considerably less than a satisfactory performance”. Följaktligen föll även strategin pladask.

De ryska trupperna agerade inte enligt de mest grundläggande reglerna för hur logistiken ska hanteras i samband med militära insatser, vilket bland annat blev tydligt av den flera mil långa konvoj av tanks och andra bepansrade fordon som fick bränslestopp nordväst om Kiev på grund av ett bristande logistikstöd och som varken skyddades av sitt eget artilleri eller flygvapen. Alltsammans ledde till höga förluster av både människor och material. Ryssarnas egna döda soldater lämnades dessutom kvar på marken, vilket ledde till att de övriga demoraliserades, vägrade lyda order och till och med deserterade i vissa fall.

“Their logistics system, and I am not even convinced there is one was a complete failure”, konstaterade Kean. Kort sagt; allt blev pannkaka. Som
tur är. Det finns mängder av liknande exempel på hur en havererad logistik i krig har fått stor påverkan på hur historien har utvecklat sig.

Mot ovanstående bakgrund känns generalen Omar Bradleys berömda citat mer relevant än någonsin: “Amateurs talk strategy. Professionals talk logistics.”

Stefan Karlöf, chefredaktör Supply Chain Effect

Schenker Logistics har tecknat avtal med Platzer och Bockasjö om en logistikanläggning på 30 000 kvm i Sörred Logistikpark i Göteborg.
– Det följer den strategiska plan vi på Schenker Logistics utformat och arbetat efter under ett antal år och där vi kunnat uppvisa en väldigt god tillväxt med både nya och befintliga kunder, säger Håkan Nydén, CEO Schenker Logistics & Head of Contract Logistics Cluster SE/DK.

Schenker Logistics är en av världens ledande leverantörer av globala logistiktjänster för industri och handel. Etableringen i Sörred Logistikpark ligger helt i linje med bolagets strategiska tillväxtplan för att kunna fortsätta svara upp till den höga efterfrågan på den svenska marknaden. Inflytt i anläggningen kommer att ske under våren 2023.

– Etableringen i Sörred Logistikpark passar väldigt väl in i vår strategi samtidigt som fastighetens utformning och geografiska läge ger oss precis de fördelar vi söker, säger Håkan Nydén.

Hyresavtalet löper över 10 år med grön bilaga. Byggnaden kommer ha miljöcertifikat enligt BREEAM-SE Excellent och ha solcellsanläggning om 500 kW. Inflyttning beräknas ske i april 2023. Sörred Logistikpark har ett attraktivt läge på Hisingen i Göteborg, bara minuter från Göteborgs hamn, fordonsindustrin och de stora motorlederna. Den energieffektiva byggnaden är på totalt 43 000 kvm, där Schenker Logistics etablerar sig på 30 000 kvm. 

Nätapoteket Apotea är marknadsledaren för receptbelagda och icke receptbelagda läkemedel online. Tack vare en snabbt ökande efterfrågan väljer bolaget nu att ytterligare automatisera sitt lager med en AutoStore-lösning från Element Logic. 

Som en del av avtalet ingår plockroboten eOperator från Element Logic. Apotea har automatiserat delar av sina lagerprocesser med olika leverantörer genom åren och nu tas nästa steg. I AutoStore-lösningen ingår 20 000 backar, 30 AutoStore-robotar (R5), 4 karusellportar och plockrobotar. AutoStore systemet kommer även kopplas ihop med övriga zoner av automation via ett bansystem. Robotsystemet är byggt för att ytterligare kunna expanderas i framtiden och initialt beräknas den nya kapaciteten bli 800 orderrader i timmen.

Självlärande plockrobot

AutoStore är en goods to person-lösning, men som funkar lika bra med personal som med den automatiska plockroboten eOperator, vilken är en viktig del i den nya satsningen. eOperator är resultatet av ett samarbete mellan Element Logic och Right Hand Robotics, där robotarmen är utformad för att plocka automatiskt 24/7 i samspel med AutoStore. Med hjälp av maskininlärning hittar eOperator automatiskt det bästa sättet att hantera varje föremål som ska plockas, vilket uppges öka orderkapaciteten, godshanteringen och leveranstiden.

– Apotea är en imponerande gigant inom svensk e-handel och eftersom ett av deras främsta försäljningsargument är snabba och exakta leveranser blev det naturligt att koppla ihop deras AutoStore-lösning med Element Logics smarta plockare, eOperator. Resultatet blir förbättrad orderkapacitet, godshantering och leveranstid, säger Anders Bohlin, Sales Director på Element Logic Sverige.

– För oss var det viktigt med ett system som kan hantera variationer i produktstorlek och orderingång som kan expanderas när vi växer. Den här satsningen hjälper oss att bli mer effektiva vilket underlättar för oss att överträffa våra kunders förväntningar, säger Pär Svärdson, CEO på Apotea.

Den starkt ökade världshandeln, Covid-19 och den växande e-handeln bidrog sammantaget till att 2021 blev ett historiskt guldår för logistikbranschen. Med pandemin synbarligen under kontroll, en avtagande e-handel och ett pågående storkrig i Europa väntas en mer dämpad marknadsutveckling under 2022.

För logistikföretag över hela världen – globala, regionala och lokala – blev 2021 ett fantastiskt år i termer av tillväxt och lönsamhet. Efterfrågan översteg med råge tillgången på alla slags logistiktjänster. Världens största logistikaktör UPS sålde mer än någonsin tidigare och omsatte 97,3 miljarder USD och redovisade ett rörelseresultat på 13,1 miljarder USD för 2021.

Rekordvolymer

Världens näst största logistikbolag är DeutschePost DHL Group, mest känt för affärsområdet DHL som levererar paket och tjänster inom supply chain management. Koncernen omsatte 88,5 miljarder USD under 2021 vilket var ett rekord i bolagets historia och en ökning med 22,5 procent jämfört med året innan. Även resultatet på ca 8 miljarder USD blev det bästa någonsin.

– Under ett utmanande år presterade vi bättre än någonsin tidigare i företagets historia. Vi har visat på vår styrka i en utmanande tid och uppnått ett nytt rekord vad gäller både omsättning och resultat. Aldrig tidigare har Deutsche Post DHL Group transporterat så stora volymer av gods, expressleveranser och paket världen över. Vi har även bidragit till samhället genom vaccinlogistik, säger Frank Appel, CEO i Deutsche Post DHL Group i en kommentar till resultatrapporten.

Drivkrafterna bakom de goda resultaten uppges vara den starkt ökade världshandeln och en fortsatt stark e-handel som sammantaget gav DHL möjlighet att effektivt utnyttja hela sitt globala nätverk. Trean på listan, FedEx med fler än 600 000 anställda världen över, presterade också rekord 2021 med en omsättning på 84 miljarder USD och ett rörelseresultat på 5,8 miljarder USD, det vill säga 8 procent.

Starka danskar

Även nummer fyra och fem på listan över världens största logistikbolag – danska A.P. Möller Mærsk och DSV Group – presenterade rekordsiffror. A.P. Möller – Mærsk ökade sina intäkter med 55 procent under året till 61,8 miljarder USD och tredubblade rörelseresultatet, som landade på hela 24 miljarder USD (EBITDA), vilket är ett närmast osannolikt resultat i den konkurrensutsatta logistikbranchen. Förklaring-en är förstås den historiska containerbrist som plågar världen och driver upp priset på sjöfrakt.

– Exceptionella marknadsförhållanden ledde till rekordhög tillväxt och lönsamhet i A.P. Möller – Maersk, men det ledde också till störningar i leveranskedjan och allvarliga utmaningar för våra kunder. Vi har lagt ner enorma ansträngningar på att mildra flaskhalsar genom att utöka kapaciteten över havet, förbättra produktiviteten i terminaler och öka vårt globala logistikavtryck, säger Søren Skou, koncernchef i A.P. Möller – Maersk i en kommentar.

Avmattning i e-handeln

Vår egen regionala logistikbjässe PostNord hade också ett rekordartat guldår 2021. Koncernen omsatte 40,7 miljarder kronor och gjorde en vinst på 6 procent. Rekordresultatet förklaras framförallt av att paketvolymerna ökade kraftigt i spåren på den växande e-handeln, som accelererade under pandemin. Första kvartalet i år rapporteras dock en minskad omsättning med 6 procent och en betydande resultatminskning från 878 till 98 miljoner kronor jämfört med kvartal 1 2021. Försämringen beror enligt PostNord främst på den kraftiga nedgången i paketvolymerna under första kvartalet i år, vilken är en följd av en minskad e-handel till följd av att konsumenterna nu styr om sin konsumtion och sitt beteende.

Listen to Laith Marmash, Product Marketing Advisor at Zebra Technologies and an experienced professional within fixed industrial scanning and machine vision. These powerful and scalable technologies has a big potential within both warehouses and production facilities by capturing data and making intelligent decisions.