Anna-Maria Petisme, forskare vid Jönköping International Business School.

”Visa vad både produkt och fraktalternativ kostar för miljön”

När du en gång vant dig vid fri frakt är det svårt att plötsligt börja betala för den verkliga frakt- och returkostnaden. Samtidigt vill allt fler konsumenter veta vilken miljöpåverkan deras konsumtion har.
– Här har e-handlare en möjlighet att sticka ut och faktiskt visa vad både produkt och fraktalternativ kostar för miljön, säger Anna-Maria Petisme som forskar kring e-handel och hållbarhet, med fokus på produktreturer, vid Jönköping International Business School.

När modeindustrin började satsa på e-handel i början av 2000-talet erbjöd många handlare fri frakt och retur för att locka till sig kunder. Att få lämna tillbaka utan kostnad skapade en trygghet – det kostar ju inget att hänga tillbaka ett plagg som inte passar om man köper i en butik.

En filosofi konsumenten anammat i sin nätshopping, vilket har lett till att returerna ökat mer än branschen kunnat förutspå. Det är till exempel inte ovanligt att ett plagg som handlas via nätet skickas ut och returneras fyra, fem gånger innan en köpare behåller plagget. Det blir kostsamt för företagen. Men det kostar även på miljömässigt då returlagren kan ligga i Sverige såväl som i Baltikum.

– Man frågar sig om det verkligen kan löna sig att erbjuda fri frakt och retur när man ser hela kedjan. Om man kan minska returerna och samtidigt behålla lönsamheten skulle både företag och miljö må bättre, säger Anna-Maria Petisme.

Det finns ingen samlad statistik över hur stor andel av de plagg som handlas via nätet som returneras. Men baserat på intervjuer med olika modeföretag uppskattar Anna-Maria Petisme att cirka 40 procent returneras. Och inom vissa kategorier, som till exempel klänningar och festkläder, är returgraden upp emot 80 procent.

Samtidigt börjar alltfler e-handlare anpassa sina villkor för frakt och retur bland sina kunder. De som missbrukar retur- och fraktvillkor kan till exempel krävas på betalning före leverans, vilket har minskat okynnesköp och returer. Men det är en svår balansgång, menar Anna-Maria Petisme.

– Många gånger är de mest lönsamma kunderna de som returnerar mycket. Det som avgör är ju hur stor del av det man köper som man behåller.

Där kan e-handlare tjäna på att blir mer transparenta genom att visa vilken miljöpåverkan olika transportalternativ har, och där större miljöpåverkan kostar mer för kunden.

– Då kanske man erbjuder fri frakt för alternativ som tar någon dag extra, och att konsumenten får betala om det är bråttom. Att frakten tar längre tid är ingen miljövinst. Men extra tid ger e-handlarna möjligheten att optimera sina transporter på ett ekonomiskt och miljömässigt bättre sätt.

Numera tar de flesta svenska klädkedjor emot returer i sina fysiska butiker. Det finns också de som tar emot begagnade kläder som de säljer second hand eller återvinner.

– Jag tycker att det är ett väldigt bra sätt att ta ansvar för miljön där företagen samtidigt kan tjäna pengar fler gånger på sina produkter, säger Anna-Maria Petisme.

Fler nyheter

Flexibilitet, planering och visibilitet – en nödvändighet i en föränderlig värld?

”Digitalisering har blivit en nödvändig del av dagens affärslandskap, särskilt inom supply chain. Genom att införa digitala lösningar kan företag uppnå en flexibilitet som är avgörande för att undvika obalans och en ineffektiv lagerhantering. Men hur får man en bättre effektivitet och vilka utmaningar står företag inför när de försöker förbättra sina supply chain-processer?”

Så börjar Jens Dremos och Robert Janssons krönika i senaste numret av SCE. Läs den här!

Läs mer »

Stadiums prisade RFID-lösning levererar – ”från 65 till 99,5 procents korrekthet”

En viktig faktor bakom den svenska sport- och sportmodekedjan Stadiums framgångar är det ambitiösa och systematiska arbetet med att utveckla en förstklassig logistik och varuförsörjning. Ett arbete som resulterade i att Stadium 2022 belönades med Svensk Handel pris ”Årets logistiklösning”. Det som belönades var Stadiums framgångsrika arbete med att införa RFID, Radio Frequency Identification. Ett arbete som nu levererar både ökad försäljning och bättre lönsamhet som en följd av en saldokorrekthet på 99,5 procent.

Läs mer »