Anna-Maria Petisme, forskare vid Jönköping International Business School.

”Visa vad både produkt och fraktalternativ kostar för miljön”

När du en gång vant dig vid fri frakt är det svårt att plötsligt börja betala för den verkliga frakt- och returkostnaden. Samtidigt vill allt fler konsumenter veta vilken miljöpåverkan deras konsumtion har.
– Här har e-handlare en möjlighet att sticka ut och faktiskt visa vad både produkt och fraktalternativ kostar för miljön, säger Anna-Maria Petisme som forskar kring e-handel och hållbarhet, med fokus på produktreturer, vid Jönköping International Business School.

När modeindustrin började satsa på e-handel i början av 2000-talet erbjöd många handlare fri frakt och retur för att locka till sig kunder. Att få lämna tillbaka utan kostnad skapade en trygghet – det kostar ju inget att hänga tillbaka ett plagg som inte passar om man köper i en butik.

En filosofi konsumenten anammat i sin nätshopping, vilket har lett till att returerna ökat mer än branschen kunnat förutspå. Det är till exempel inte ovanligt att ett plagg som handlas via nätet skickas ut och returneras fyra, fem gånger innan en köpare behåller plagget. Det blir kostsamt för företagen. Men det kostar även på miljömässigt då returlagren kan ligga i Sverige såväl som i Baltikum.

– Man frågar sig om det verkligen kan löna sig att erbjuda fri frakt och retur när man ser hela kedjan. Om man kan minska returerna och samtidigt behålla lönsamheten skulle både företag och miljö må bättre, säger Anna-Maria Petisme.

Det finns ingen samlad statistik över hur stor andel av de plagg som handlas via nätet som returneras. Men baserat på intervjuer med olika modeföretag uppskattar Anna-Maria Petisme att cirka 40 procent returneras. Och inom vissa kategorier, som till exempel klänningar och festkläder, är returgraden upp emot 80 procent.

Samtidigt börjar alltfler e-handlare anpassa sina villkor för frakt och retur bland sina kunder. De som missbrukar retur- och fraktvillkor kan till exempel krävas på betalning före leverans, vilket har minskat okynnesköp och returer. Men det är en svår balansgång, menar Anna-Maria Petisme.

– Många gånger är de mest lönsamma kunderna de som returnerar mycket. Det som avgör är ju hur stor del av det man köper som man behåller.

Där kan e-handlare tjäna på att blir mer transparenta genom att visa vilken miljöpåverkan olika transportalternativ har, och där större miljöpåverkan kostar mer för kunden.

– Då kanske man erbjuder fri frakt för alternativ som tar någon dag extra, och att konsumenten får betala om det är bråttom. Att frakten tar längre tid är ingen miljövinst. Men extra tid ger e-handlarna möjligheten att optimera sina transporter på ett ekonomiskt och miljömässigt bättre sätt.

Numera tar de flesta svenska klädkedjor emot returer i sina fysiska butiker. Det finns också de som tar emot begagnade kläder som de säljer second hand eller återvinner.

– Jag tycker att det är ett väldigt bra sätt att ta ansvar för miljön där företagen samtidigt kan tjäna pengar fler gånger på sina produkter, säger Anna-Maria Petisme.

Fler nyheter

Stadigt växande marknad för fjärdepartslogistik

Uttrycken fjärdepartslogistik (4PL) och Lead Logistics Provider (LLP) lär ha myntats 1996 av Bob Evans, som då var konsult på Arthur Andersen (numera Accenture). Han definierade dessa båda uttryck som benämningar på en integratör som med resurser, kapacitet och sin egen och andra organisationers teknik designar, bygger och opererar omfattande lösningar i försörjningskedjan.

Läs mer »

Jula investerar i en AutoStore-lösning

Butikskedjan Jula växer snabbt både med fler fysiska butiker och en snabbt ökande e-handel. Med målet att både komprimera sin lagerhållning och samtidigt öka effektiviteten i plocket i centrallagret i Skara har Jula fattat beslut om att investera i en Autostore-lösning från Element Logic.

Läs mer »

Trafikanalys: Elektrifierade lastbilar ökar kraftigt kommande år

Statistikmyndigheten Trafikanalys uppger i en ny rapport att antalet nyregistrerade fordon kommer fortsatt att ligga på låga nivåer under 2024, men öka igen under 2025-2027 i takt med ett förbättrat konjunkturläge. En annan slutsats är att elektrifieringen av lastbilar fortsätter i snabb takt där även tunga eldrivna lastbilar köps i allt högre grad.

Läs mer »