NA-KD är en svensk, ledande aktör inom mode och e-handel med snabba och effektiva leveranser som högsta prioritet. För några år sedan investerade bolaget i ett nytt AutoStorelager från Element Logic. Nu skalas anläggningen i Landskrona upp och får dubblerad kapacitet.
NA-KDs globala centrallager i Holland är navet i företagets centraleuropeiska logistik. Sverige och övriga Norden betjänas av AutoStore-lagret i Landskrona. Redan några månader efter att NA-KD gått live med sin ursprungliga automationslösning i Landskrona-lagret, fattades beslut om ytterligare expansion för att möta en ökad efterfrågan. Inledningsvis, i juli 2020, hade man haft en lagringskapacitet på 100 000 backar – där inlagring, plock, packning av främst påsar, utfördes av 100 robotar och 16 Portar. Efter en smidig start installerades snart ytterligare 21 robotar och 8 Portar inför Black Friday samma år för att klara den ökade tillväxten – senare adderades även 25 000 backar.
Ytterligare tillväxt – från 2 000 till 4 000 leveranser per timme
Under 2022 ser NA-KD behov av att skala upp ytterligare och gör därför i expansionsfas 3 en större gridutbyggnad med ytterligare 25 000 backar. Något som tar det totala antalet backar till 150 000. Samtidigt kompletterar man med 6 karusellportar, 30 AutoStore-robotar och en betydande utbyggnad av bansystemet. Det är den största utbyggnaden NA-KD har gjort sedan automatiseringen gick live och resultatet blir en dubblerad kapacitet, från 2 000 till 4 000 leveranser per timme.
– AutoStore har absolut varit en automatiseringslösning som passat vår tillväxtsresa perfekt. Vi har kunnat optimera vår lageryta och produktivitet, samtidigt som vi haft möjligheten att kunna växla upp snabbt vid utökat behov. Norden är vår näst största marknad och inför Black Friday’s ökade volymer vill vi ytterligare stärka vår effektivitet och kapa åtminstone någon dags ledtid för våra kunder. Systemets skalbarhet har varit helt avgörande, säger Axel Klittmar, Head of Fulfilment på NAKD.
– NA-KDs möjlighet att expandera på ett så omfattande sätt i befintliga lokaler är ett bra exempel på flexibiliteten i Element Logics AutoStore-lösningar som möjliggör hög skalbarhet inför eventuella framtida expansioner, utan att för den delen tappa i tillgänglighet, säger Bengt Nilsson Account Manager på Element Logic Sweden.
In this webcast (in english)we discuss he tdevelopment of warehouse automation and trends within automation technology with Christoph Ohly, Partner at the Nordic supply chain consultancy Langebæk and the companies CEO in Sweden Peter Landenberg. The interesting talk, led by Stefan Karlöf, focuses on topics like the rapid development och automated piece picking and the potential gains that might come from cooperating with experienced partners.
Bring har tagit beslut om att etablera egna paketboxar i Sverige och ger sig därmed in i den pågående kampen med aktörer som iBoxen, PostNord, Instabox och Budbee. Till att börja med ska Bring placera ut några hundra skåp i de största städerna och finnas där människor bor eller rör sig dagligen.
Den nordiska koncern som Bring tillhör – Posten Norge – har haft framgångar med egna paketboxar i Norge. Nu väljer man att ta steget även i Sverige.
– Boxarna blir en viktig del av det totala erbjudandet och kompletterar vårt befintliga nätverk. Som kund hos oss ska det finnas ett alternativ för alla – oavsett om du vill ha din leverans hem till dörren, hämta ut det hos ombudet när du passerar på väg från jobbet, eller i ett paketskåp när det passar dig, säger Robin Engstrand, chef på Bring för B2B och e-handelstjänster i Sverige, Danmark och Finland.
Paketboxarna ska finnas där konsumenterna rör sig dagligen. Boxarna kommer börja rullas ut inom de närmaste månaderna.
Det viktigaste med den här investeringen är att göra det smidigt att hämta paket, få det att passa in i det berömda livspusslet. För kanske kan ett paketskåp vara mer än bara ett paketskåp: det kan vara en promenad med hunden, en service till hyresgästerna i en kontorsfastighet, något som adderar mervärde till just din butik – eller något helt annat.
– Det där med att placera boxar där det passar i livspusslet är ju spännande, vardagen idag är inte vad den var igår. Vi tror därför starkt på att ha ett brett erbjudande av tjänster till våra e-handlare och till deras kunder, kanske dyker det därför upp boxar på helt nya platser – vi får se, säger Robin Engstrand.
Den nordiska Supply Chain-specialisten Langebæk har ingått ett strategiskt samarbetsavtal med det globala mjukvaruföretaget Coupa om att erbjuda bolagets lösning för Supply Chain Design och planering i Norden. Alliansen innebär att Langeæk blir Coupas certifierade partner i Norden.
– Våra respektive företag passar varandra mycket bra vad gäller människor, marknader och kulturer. Resultatet är ett partnerskap där vi som ett av få företag i Norden kan erbjuda en unikt djup kompetens till stöd för våra kunders arbete med att skapa intelligenta försörjningskedjor, säger Anders Bartholin, partner och projektdirektör på Langebæk AS.
Coupa är en global expert på mjukvarulösningar för Business Spend Management och Supply Chain Design & Planning och Langebæk är ett av Nordens ledande konsultföretag med fokus på supply chain och logistik. Langebæk grundades för över 40 år sedan och har sitt huvudkontor i Danmark och dotterbolag i Sverige och Norge. Bolaget har en bred palett av tjänster för SCM och logistik, bland annat lagerimplementering, processoptimering och projektledning.
– Med samarbetet med Coupa förstärker vi vårt erbjudande med en optimeringslösning som möjliggör snabbare och smartare beslutsfattande för våra kunder, säger Anders Bartholin.
Nu är det klart att Dagab väljer Knapp som leverantör av ett helautomatiskt skyttelsystem, vilket ska effektivisera hanteringen och öka kapaciteten i Dagabs nya lager i Landskrona.
I Landskrona investerar Dagab i ett 37 000 kvadratmeter stort distributionscenter för leverans av frukt och grönt till butiker över hela landet. Dagab är ansvariga för butiksleveranser och logistikprocesser inom hela Axfood-koncernen.
– Den helautomatiska lösningen från Knapp säkerställer ett effektivt produktflöde med den senaste tekniken. Vårt mål är att hela tiden förbättra servicen för våra kunder, säger Nicholas Petterson, vd för Dagab.
Dagab kommer använda sig av Knapps FAST-lösning (Fully Automated Standard Tray Picking) i det nya distributionscentret. Det kommer bland annat bestå av palleterings- och staplingsmaskiner, plock- och lagringssystemet OSR Shuttle™ Evo. Skyttelrobotarna lagrar, buffrar och packar allt i butikspecifik ordning. Det gör att butikspersonalen får en smidig leverans där varorna ligger rätt utefter butikens layout.
– Fast-lösningen innebär en automation av hela processen. All hantering, plockning och packning sköts automatiskt, endast vid in- och utleveranser behövs mänsklig handpåläggning, vilket säkerställer en felfri orderhantering, säger Mikael Holmqvist, Managing Director på Knapp AB.
Dagab kommer också att använda sig av Knapps mjukvara, KiSoft, som ser till att automationslösningarna samarbetar för att på snabbast och smidigast sätt plocka ihop en beställning. Mjukvaran ser också till att de mest frekventa produkterna placeras på bäst platser i gångarna. Det effektiviserar processerna, vilket bidrar till att Dagab kommer att kunna hantera upp till 55 000 enheter per dag.
– Vi investerar löpande kraftigt i utvecklingen av våra lösningar. Det är därför extra härligt att få förnyat förtroende att leverera ytterligare en anläggning med världsledande teknik som hjälper Dagab att flytta fram positionerna, säger Mikael Holmqvist.
Lagret i Landskrona beräknas vara klart 2024 och sedan tidigare har Dagab använt lösningar från Knapp i distributionscentret i Jönköping som förser 600 butiker med färskvaror.
Precis som svenska PostNord så gör världens största transportkoncern Deutsche Post DHL ett rekordresultat för 2021. Alla fem verksamhetsområden i koncernen växte med mycket god lönsamhet och omsättningen för året landade på 81,7 miljarder Euro, dvs. cirka 868 miljarder kronor, vilket är ett rekord i bolagets historia.
Rörelseresultatet uppgick till 8 miljarder Euro (85 miljarder kronor), vilket innebar en ökning med 65 procent jämfört med 2020. Totalt sett ökade koncernens omsättning med 22,5 procent under året.
– Under ett utmanande år presterade vi bättre än någonsin tidigare i företagets historia. Vi har visat på vår styrka i en utmanande tid och uppnått ett nytt rekord vad gäller både omsättning och resultat. Aldrig tidigare har Deutsche Post DHL Group transporterat så stora volymer av gods, expressleveranser och paket världen över. Vi har även bidragit till samhället genom vaccinlogistik, säger Frank Appel, CEO i Deutsche Post DHL Group i en kommentar till resultatrapporten.
Drivkrafterna bakom resultaten uppges vara den starkt ökade världshandeln och en fortsatt stark e-handel som sammantaget gav företaget en möjlighet att effektivt utnyttja hela sitt globala nätverk.
DB Schenker uppger att man som första logistikföretag, tillsammans med CMA CGM, kommer att frakta alla sina styckegodstransporter med fossilfritt bränsle. Företaget har tecknat ett köpekontrakt med CMA CGM på över 2 500 ton biobränsle, som ett första steg mot att minska utsläppen från sina sjötransporter.
DB Schenkers kunder kan redan nu boka fossilfri LCL-frakt (Less-than-Container-Load) och få ett certifikat som redovisar utsläppsminskningen. Samarbetet med CMA CGM kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än 7 000 ton CO2e well-to-wake*. Det motsvarar minst 100 procent av WtW-utsläppen från LCL-containrarna, vilket gör det till en av de viktigaste affärerna inom sjöfrakten.
– Vi är otroligt glada över att kunna göra en betydande investering för att minska koldioxidavtrycket inom sjöfrakten. Biobränsle som drivmedel är ett viktigt steg mot grönare försörjningskedjor och helt i linje med vårt övergripande hållbarhetsarbete inom sjöfrakten. Vi ska vara det ledande logistikföretaget inom hållbarhet och har som mål att vara helt fossilfria år 2040, säger Thorsten Meincke, styrelsemedlem för global flyg- och sjöfrakt på DB Schenker.
– Som pionjär och ledande inom hållbar sjöfart och logistik har CMA CGM-gruppen lovat att minst 10 procent av deras drivmedel ska utgöras av alternativa bränslen till 2023. Vi erbjuder våra kunder en rad olika lösningar för att minska deras koldioxidutsläpp. Biobränsle är en av lösningarna för att minska utsläppen från sjöfrakten, och vi är väldigt glada över samarbetet med DB Schenker, säger Olivier Nivoix, Executive Vice President, Lines, CMA CGM Group.
Genomslaget för ny, smart teknik i lager- och produktionsanläggningar är större än någonsin. Med arbetskraftsbrist, pandemi, konflikter och andra allvarliga störningar i de globala försörjningskedjorna accelererar teknikinvesteringarna snabbt. Enligt en rapport från Material Handling Institute (MHI) syns en tydlig ökning av investeringarna under de senaste två åren. Rapporten visar även att de mest teknikintensiva företagen klarar sig bäst i kris.
– Resiliens i försörjningskedjorna har aldrig varit viktigare än nu. Företag som investerade i digital teknik innan pandemin visade sig vara mer förberedda och klarade sig bättre och till och med blomstrade under pandemin. De är dessutom mer förberedda på nästa kris, säger John Paxton, CEO på MHI.
MHI har undersökt teknikinvesteringarna inom materialhantering under de senaste nio åren och ställt frågan om vilka specifika tekniklösningar som företagen är mest intresserade av att satsa på. Institutets senaste rapport ”Innovation driven resilience” (Deloitte & MHI, 2021) visar att Lagermjukvaror och verktyg för Nätverksoptimering toppar listan över de investeringsområden som ökar mest, tätt följt av Molnlösningar och Robotisering/automationslösningar som ligger på andra respektive tredje plats. Se hela listan nedan.
Textil- och modeindustrin är en av världens mest miljöpåverkande industrier och den behöver därför utvecklas till att bli mer hållbar. Cirkulära flöden av använda, begagnade textilier är en viktig del av denna utveckling och där spelar en välfungerande, effektiv logistik en avgörande roll.
Cirkulära materialflöden av använda textilier innefattar typiskt aktiviteter såsom insamling, sortering, lagring, transporter, återvinning och försäljning. De organiseras och styrs idag av ett stort antal olika aktörer, däribland detaljhandelsföretag, second hand- och sorteringsföretag. Ur ett svenskt perspek tiv är ofta välgörenhetsorganisationer tongivande, men det finns även gott om kommersiella spelare som medverkar i dessa flöden. Tillsammans utgör de ett komplext nationellt såväl som internationellt ekosystem av aktörer som får en allt större betydelse i takt med att efterfrågan på hållbara material och produkter ökar. Även skärpta lagar kring producentansvar av textilier som just nu utreds i Sverige och övriga EU gör att detta ekosystem blir allt viktigare.
Det cirkulära ekosystemet
På ett övergripande plan kan det cirkulära ekosystemet beskrivas med ett antal flöden som på engelska brukar benämnas reuse, resell, repair och recycle, se figuren. Insamlade textilier kan också ingå som råmaterial till helt andra typer av verksamheter, exempelvis vid tillverkning av trasor eller som utfyllnadsmaterial (på engelska kallas denna övergång från det ursprungliga användningsområdet till en annan kedja för ”cascading”). En sista utväg för att undvika deponi kan vara att förbränna textilierna för att på så sätt åtminstone utvinna dess energi.
Reuse, resell och repair
Vad gäller livsförlängande flöden (typiskt reuse, resell och repair) spelar den alltmer omfattande och mångfacetterade secondhandförsäljningen en avgörande roll. Här finns idag i Sverige ett stort utbud av såväl fysiska butiker som online-butiker som inte enbart bygger på ett klassiskt lågpriserbjudande, utan också mer högprofilerade, nischade verksamheter som bygger på unikhet och hållbarhetsimage. Det finns också olika typer av marknadsplatser såsom Sellpy, Tradera och Blocket för direktförsäljning mellan konsumenter. Utöver secondhandförsäljningen har också många andra cirkulära affärsmodeller utvecklats senaste åren, däribland uthyrning, reparations- och lagningstjänster. Denna breddning av cirkulära affärsmodeller innebär att många nya kundgrupper har fångats, och volymerna att hantera i dessa flöden stiger stadigt – om än från relativt låga nivåer.
Lite som återvinns
Majoriteten av de textilier som samlas in bedöms i slutänden inte ha en potential för livsförlängande åtgärder, och går därmed till andra användningsområden (såsom trasor eller utfyllnadsmaterial) eller blir föremål för förbränning eller deponi, antingen här i Sverige eller i andra länder. För att minska dessa andelar finns idag flera tekniker för återvinning av textilfibrer (recycling), dock är de totala volymerna i dessa flöden fortfarande små. Enligt en rapport från Ellen MacArthur Foundation (2017) är det idag mindre än 1 procent av de insamlade textilierna som återvinns globalt (i Norden är siffran något högre, ca 2 procent, enligt Roos et al., 2019). Fiberåtervinningen kan i princip ske på två sätt; mekanisk respektive kemisk fiberåtervinning. Mekanisk återvinning, där textilierna klipps och rivs ner för att sedan spinnas till nytt garn, är idag den mest utbredda och gångbara tekniken. Den är relativt enkel men innebär en försvagning av materialet, vilket betyder att återvunna fiber behöver blandas med förhållandevis höga andelar av nyproducerat material. Kemisk återvinning anses vara lovande då denna teknik inte skadar fibrerna på samma sätt. Men även om teknikutvecklingen de senaste åren gjort stora framsteg är kemisk återvinning fortfarande ovanlig i kommersiell skala. Ett undantag är det svenska företaget Renewcell, vars verksamhet bygger på fiberåtervinning av framför allt bomull.
Klassiska logistikutmaningar i en ny kontext
Utifrån ett logistiskt perspektiv innebär dessa cirkulära flöden många klassiska logistikutmaningar men i en ny kontext. Typiska logistiska ledstjärnor såsom behovet av systemsyn, skal- och stordriftsfördelar, samt processorientering är avgörande, precis som i de ”vanliga”, linjära flödena. Annars finns en uppenbar risk att de cirkulära flödena framöver kommer att bli mycket kostsamma i takt med att volymerna som ska hanteras i dem ökar, samtidigt som chanserna till ett optimalt värdeskapande går förlorade. Likaså kan det skapas cirkulära flöden som är betydligt mindre miljömässigt hållbara än vad som är tanken. Utmaningen vi logistiker har framöver är att bidra med vår kunskap och stå upp för logistikens roll och betydelse i framtidens utformning av cirkulära affärsmodeller, strategiska samarbeten, användning av ny teknik, etc. Detta är en av de övergripande insikterna från det pågående forskningsprojektet ”Dynamiska förmågor i handelns logistiksystem” som finansieras av Handelsrådet där forskare från Linköpings universitet och medarbetare på H&M medverkar.
Logistikutmaningar i cirkulära flöden
Några exempel på logistikutmaningar inom cirkulära flöden som blir allt tydligare ju mer volymerna ökar är följande:
Kundorienterad insamling: I takt med att efterfrågan på cirkularitet och miljömässigt hållbara alternativ ökar kommer efterfrågan på återvunnet råmaterial, dvs. insamlade textilier, att öka, och det blir därmed allt viktigare att kunna tillförskansa sig denna råvara. Här finns idag en stor potential, då mer än hälften av de textilier som konsumeras varje år i Sverige slängs bland hushållssoporna. Vi har länge pratat om ”convenience” i kundernas köpprocesser som en stark trend och nu är det läge att fortsätta se över hur denna bekvämlighet kan ut- vecklas vad gäller donation och insamling. På samma sätt som logistiker inom exempelvis e-handeln har varit framgångsrika på att skapa kundanpassade, flexibla leveransalternativ behöver vi nu kunna skapa en palett av olika insamlingsmöjligheter som tillfredsställer kundernas önskemål. Denna resa är förstås redan påbörjad, och inspiration finns att hämta från exempelvis Sellpy som skickar ut och erbjuder upphämtning av påsar med använda kläder i konsumenternas hem. Olika mobila insamlingskampanjer, samordning med e-handelsleveranser, och överhuvudtaget mer kundnära uppsamlingsplatser är andra viktiga inslag.
Kostnadseffektiva logistikflöden: I takt med att volymerna stiger i de cirkulära flödena blir det också allt viktigare med kostnadseffektivitet, speciellt med tanke på att det redan idag råder en tuff konkurrenssituation där nyproducerade material och arbetskostnader i samband med den linjära produktionen är oerhört låga. Och även om ett ökat intresse för hållbarhet kan komma att påverka priserna på exempelvis secondhandkläder i positiv riktning, kommer kostnader för hantering, transport och lagring framgent spela en avgörande roll för att kunna skapa lönsamhet i de cirkulära flödena. Lokala flöden behöver samordnas med komplexa globala ekosystem för att maximera värdet från de insamlade textilierna och för det behövs en välfungerande logistikapparat. Ytterligare en svår nöt att knäcka är det faktum att många cirkulära affärsmodeller bgger på hantering och lagerhållning av unika produkter (t.ex. prissättning eller fotografering inför en online-försäljning), vilket försvårar standardiserade processer som bidrar till stordriftsfördelar och kostnadseffektivitet.
Användning av digitala hjälpmedel och ny teknik: Ett sätt att kunna skapa kostnadseffektivitet är att utnyttja ny teknik, exempelvis genom mer automation, vilket inte minst är viktigt för länder i västvärlden. Framför allt ser vi detta i den enormt arbetsintensiva sorteringen av textilier i recyclingflödet. Ny teknik möjliggör att denna sortering idag kan ske helt automatiserat. Redan idag finns i Sverige en kommersiell aktör, Sysav, som i sin anläggning (SIPTEX) använder sig av nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS) för att sortera textilier efter fibertyp och färg. Sorteringsanläggningen möjliggör en hantering i ett högkostnadsland som Sverige, vilket innebär stora besparingar i exempelvis transportkostnader. Användning av exempelvis AI i sorteringen är ett annat område som är på frammarsch. AI kan här användas för att mer precist kunna identifiera plagg som har potential att återförsäljas. På så sätt kan mer värde extraheras av de insamlade kläderna samtidigt som plagg som inte kan säljas minimeras.
Skapa jämna, förutsägbara materialflöden: En ökad grad av automation i form av t.ex. sorteringsanläggningar innebär dock nya typer av logistikutmaningar. En storskalig automatiserad sortering har flera likheter med en processindustri där ett jämnt och förutsägbart inflöde av material är viktigt för att säkerställa en jämn ”produktion” och utnyttjandegrad av maskiner. En storskalig sortering i olika fraktioner tydliggör också behovet av design och utformning av hela den efterföljande försörjningskedjan. För att undvika förbränning eller deponi behöver utbudet i de olika fraktionerna matchas ihop med efterfrågan hos olika intressenter. Detta kräver att nya aktörer blandas in i kedjorna som mellanhänder, både lokalt och globalt. Generellt innebär detta att kraven på en adekvat lagerhållning, prognostisering och informationsdelning genom hela kedjan ökar ytterligare.
Systemanalyser: Ytterligare en logistikrelaterad utmaning, exempelvis i samband med introduktion av nya cirkulära affärsmodeller, är att kunna göra en systemanalys för att säkerställa att de kostnader och miljöpåverkan som uppstår i samband med transporter och hantering inte överstiger dess nytta. En grundfråga som ställs allt oftare är huruvida olika cirkulära affärsmodeller verkligen är miljömässigt ”bra”. Vilken energiåtgång eller koldioxidutsläpp orsakas av exempelvis uthyrning av kläder, som kräver flertalet transporter och tvättar? En finsk studie från förra året (Levänen et al., 2021) påvisade att i fallet med jeans kan en ökning av plaggets användning från 200 ggr till 400 ggr ge en avsevärt bättre miljöpåverkan. Men om denna ökning sker genom exempelvis uthyrning, där jeansen behöver distribueras mellan olika användare, kan den totala miljöbelastningen bli större än nyttan om konsumenten exempelvis använder sig av bil för att hämta upp plagget. Generellt är det också viktigt att den cirkulära affärsmodellen, t.ex. uthyrning, verkligen ersätter en linjär konsumtion och att det inte enbart fungerar som en tilläggstjänst. Utöver miljöpåverkan kan också de totala logistikkostnaderna behöva analyseras mer noggrant. Generellt tenderar många systemanalyser idag att bortse från många av de logistikaktiviteter som uppstår i de cirkulära materialflödena, och det är därför viktigt att tillföra ett logistikperspektiv vid genomförandet av denna typ av analyser.
Till sist
Logistiken behöver ta på sig ledartröjan och på ett lika självklart sätt som man styr sina linjära flöden också styra de cirkulära. För att detta ska ske behöver roll- och ansvarsfördelning ses över i många organisationer, och incitament och engagemang skapas. Mer kunskap krävs också kring dessa frågor och på Linköpings universitet kommer vi därför under våren 2022 påbörja det FORMAS-finansierade projektet ”Logistikens roll i det textila cirkulära ekosystemet” i samarbete med Textilhögskolan i Borås och H&M. Framförallt kommer projektet utveckla ny kunskap om hur logistiska resurser och förmågor ska kunna orkestreras i ett cirkulärt ekosystem samt vilket eller vilka värden som logistiken egentligen bidrar till att skapa i dessa. Här ingår förutom ekonomiska värden också andra typer, såsom image-, informations-och miljömässiga värden. Vi hoppas förstås kunna återkomma till läsarna av Supply Chain Effect med resultat från detta projekt.
Erik Sandberg är biträdande professor i Logistics Management på Linköpings universitet.
Efter mer än två år av störningar i de globala försörjningskedjorna ser problemen nu ut att fortsätta som en följd av Putins krig. Rysslands invasion i Ukraina har ytterligare skapat störningar i de redan hårt ansatta globala försörjningskedjorna och leder till ytterligare leveransfördröjningar, kostnadsökningar och risker.Samtidigt säger logistikbranschen stopp till fortsatta leveranser till och från Ryssland.
De ytterst kännbara och högst försvarliga sanktionerna mot Ryssland leder dessutom till ett tryck på globala bolag att följa de historiskt tuffa sanktionsbesluten och distansera sig från paria-staten Ryssland. Under veckan som gått sedan kriget inleddes har mängder av företag fattat beslut om att helt lämna den ryska marknaden eller pausa sina verksamheter. Exempel på det förstnämnda är merparten av de internationella energijättarna, bland annat BP och Exxon, flygplanstillverkarna Boeing och Airbus, världens största företag Apple samt i princip hela automotivebranschen. Exempel på det senare är svenska H&M, IKEA och Spotify. Ryssland isoleras kraftigt och flödena av människor, varor och pengar är i det närmaste omöjliggjorda som en följd av de historiskt hårda ekonomiska sanktionerna med ryska banker som stängs av från SWIFT-systemet, flygförbud, stängda hamnar för ryska fartyg och ett enormt starkt tryck från upprörda medborgare i de flesta av världens länder.
Logistikbranschen säger njet
Logistikbranschen tar konsekvenserna av både sanktionerna och den allmänna opinionen. Under veckan meddelade Mærsk att alla leveranser till och från Ryssland stoppas tillsvidare – ett stopp som gäller alla transportslag. MSC, Mediterranean Shipping Company, som numera gått om Mærsk som världens största containertransportör och kollegan CMA CGM har också slutat att angöra ryska hamnar. Flera andra transport- och logistikbolag har följt efter och upphört att erbjuda sina tjänster för flöden till och från Ryssland, bland annat Deutsche Post och dess dotterbolag DHL och många andra.
Konsekvenser för hela den globala ekonomin
Men konsekvenserna av det ekonomiska kriget mot Ryssland drabbar dessvärre inte enbart den ryska förbrytarstaten och dess mer eller mindre oskyldiga medborgare. Hela den globala ekonomin och varuförsörjningen påverkas negativt av bland annat brist på vitala råvaror, ett ökande oljepris och därmed och högre transportkostnader. Redan nu rapporterar biltillverkare brist på komponenter, material och råvaror som aluminium, stål och krom liksom den vitala metallen palladium och mineralen Xenon – båda avgörande ingredienser för halvledarindustrin. Ukrainas stora export av jordbruksprodukter, särskilt solrosfrön, linfrön samt sojabönor försvåras givetvis också som en följd av kriget, vilket antas resultera i stor brister och stigande priser även på dessa produkter.
—
Stefan Karlöf är chefredaktör för Supply Chain Effect
