Genomslaget för ny, smart teknik i lager- och produktionsanläggningar är större än någonsin. Med arbetskraftsbrist, pandemi, konflikter och andra allvarliga störningar i de globala försörjningskedjorna accelererar teknikinvesteringarna snabbt. Enligt en rapport från Material Handling Institute (MHI) syns en tydlig ökning av investeringarna under de senaste två åren. Rapporten visar även att de mest teknikintensiva företagen klarar sig bäst i kris.
– Resiliens i försörjningskedjorna har aldrig varit viktigare än nu. Företag som investerade i digital teknik innan pandemin visade sig vara mer förberedda och klarade sig bättre och till och med blomstrade under pandemin. De är dessutom mer förberedda på nästa kris, säger John Paxton, CEO på MHI.
MHI har undersökt teknikinvesteringarna inom materialhantering under de senaste nio åren och ställt frågan om vilka specifika tekniklösningar som företagen är mest intresserade av att satsa på. Institutets senaste rapport ”Innovation driven resilience” (Deloitte & MHI, 2021) visar att Lagermjukvaror och verktyg för Nätverksoptimering toppar listan över de investeringsområden som ökar mest, tätt följt av Molnlösningar och Robotisering/automationslösningar som ligger på andra respektive tredje plats. Se hela listan nedan.
Textil- och modeindustrin är en av världens mest miljöpåverkande industrier och den behöver därför utvecklas till att bli mer hållbar. Cirkulära flöden av använda, begagnade textilier är en viktig del av denna utveckling och där spelar en välfungerande, effektiv logistik en avgörande roll.
Cirkulära materialflöden av använda textilier innefattar typiskt aktiviteter såsom insamling, sortering, lagring, transporter, återvinning och försäljning. De organiseras och styrs idag av ett stort antal olika aktörer, däribland detaljhandelsföretag, second hand- och sorteringsföretag. Ur ett svenskt perspek tiv är ofta välgörenhetsorganisationer tongivande, men det finns även gott om kommersiella spelare som medverkar i dessa flöden. Tillsammans utgör de ett komplext nationellt såväl som internationellt ekosystem av aktörer som får en allt större betydelse i takt med att efterfrågan på hållbara material och produkter ökar. Även skärpta lagar kring producentansvar av textilier som just nu utreds i Sverige och övriga EU gör att detta ekosystem blir allt viktigare.
Det cirkulära ekosystemet
På ett övergripande plan kan det cirkulära ekosystemet beskrivas med ett antal flöden som på engelska brukar benämnas reuse, resell, repair och recycle, se figuren. Insamlade textilier kan också ingå som råmaterial till helt andra typer av verksamheter, exempelvis vid tillverkning av trasor eller som utfyllnadsmaterial (på engelska kallas denna övergång från det ursprungliga användningsområdet till en annan kedja för ”cascading”). En sista utväg för att undvika deponi kan vara att förbränna textilierna för att på så sätt åtminstone utvinna dess energi.
Reuse, resell och repair
Vad gäller livsförlängande flöden (typiskt reuse, resell och repair) spelar den alltmer omfattande och mångfacetterade secondhandförsäljningen en avgörande roll. Här finns idag i Sverige ett stort utbud av såväl fysiska butiker som online-butiker som inte enbart bygger på ett klassiskt lågpriserbjudande, utan också mer högprofilerade, nischade verksamheter som bygger på unikhet och hållbarhetsimage. Det finns också olika typer av marknadsplatser såsom Sellpy, Tradera och Blocket för direktförsäljning mellan konsumenter. Utöver secondhandförsäljningen har också många andra cirkulära affärsmodeller utvecklats senaste åren, däribland uthyrning, reparations- och lagningstjänster. Denna breddning av cirkulära affärsmodeller innebär att många nya kundgrupper har fångats, och volymerna att hantera i dessa flöden stiger stadigt – om än från relativt låga nivåer.
Lite som återvinns
Majoriteten av de textilier som samlas in bedöms i slutänden inte ha en potential för livsförlängande åtgärder, och går därmed till andra användningsområden (såsom trasor eller utfyllnadsmaterial) eller blir föremål för förbränning eller deponi, antingen här i Sverige eller i andra länder. För att minska dessa andelar finns idag flera tekniker för återvinning av textilfibrer (recycling), dock är de totala volymerna i dessa flöden fortfarande små. Enligt en rapport från Ellen MacArthur Foundation (2017) är det idag mindre än 1 procent av de insamlade textilierna som återvinns globalt (i Norden är siffran något högre, ca 2 procent, enligt Roos et al., 2019). Fiberåtervinningen kan i princip ske på två sätt; mekanisk respektive kemisk fiberåtervinning. Mekanisk återvinning, där textilierna klipps och rivs ner för att sedan spinnas till nytt garn, är idag den mest utbredda och gångbara tekniken. Den är relativt enkel men innebär en försvagning av materialet, vilket betyder att återvunna fiber behöver blandas med förhållandevis höga andelar av nyproducerat material. Kemisk återvinning anses vara lovande då denna teknik inte skadar fibrerna på samma sätt. Men även om teknikutvecklingen de senaste åren gjort stora framsteg är kemisk återvinning fortfarande ovanlig i kommersiell skala. Ett undantag är det svenska företaget Renewcell, vars verksamhet bygger på fiberåtervinning av framför allt bomull.
Klassiska logistikutmaningar i en ny kontext
Utifrån ett logistiskt perspektiv innebär dessa cirkulära flöden många klassiska logistikutmaningar men i en ny kontext. Typiska logistiska ledstjärnor såsom behovet av systemsyn, skal- och stordriftsfördelar, samt processorientering är avgörande, precis som i de ”vanliga”, linjära flödena. Annars finns en uppenbar risk att de cirkulära flödena framöver kommer att bli mycket kostsamma i takt med att volymerna som ska hanteras i dem ökar, samtidigt som chanserna till ett optimalt värdeskapande går förlorade. Likaså kan det skapas cirkulära flöden som är betydligt mindre miljömässigt hållbara än vad som är tanken. Utmaningen vi logistiker har framöver är att bidra med vår kunskap och stå upp för logistikens roll och betydelse i framtidens utformning av cirkulära affärsmodeller, strategiska samarbeten, användning av ny teknik, etc. Detta är en av de övergripande insikterna från det pågående forskningsprojektet ”Dynamiska förmågor i handelns logistiksystem” som finansieras av Handelsrådet där forskare från Linköpings universitet och medarbetare på H&M medverkar.
Logistikutmaningar i cirkulära flöden
Några exempel på logistikutmaningar inom cirkulära flöden som blir allt tydligare ju mer volymerna ökar är följande:
Kundorienterad insamling: I takt med att efterfrågan på cirkularitet och miljömässigt hållbara alternativ ökar kommer efterfrågan på återvunnet råmaterial, dvs. insamlade textilier, att öka, och det blir därmed allt viktigare att kunna tillförskansa sig denna råvara. Här finns idag en stor potential, då mer än hälften av de textilier som konsumeras varje år i Sverige slängs bland hushållssoporna. Vi har länge pratat om ”convenience” i kundernas köpprocesser som en stark trend och nu är det läge att fortsätta se över hur denna bekvämlighet kan ut- vecklas vad gäller donation och insamling. På samma sätt som logistiker inom exempelvis e-handeln har varit framgångsrika på att skapa kundanpassade, flexibla leveransalternativ behöver vi nu kunna skapa en palett av olika insamlingsmöjligheter som tillfredsställer kundernas önskemål. Denna resa är förstås redan påbörjad, och inspiration finns att hämta från exempelvis Sellpy som skickar ut och erbjuder upphämtning av påsar med använda kläder i konsumenternas hem. Olika mobila insamlingskampanjer, samordning med e-handelsleveranser, och överhuvudtaget mer kundnära uppsamlingsplatser är andra viktiga inslag.
Kostnadseffektiva logistikflöden: I takt med att volymerna stiger i de cirkulära flödena blir det också allt viktigare med kostnadseffektivitet, speciellt med tanke på att det redan idag råder en tuff konkurrenssituation där nyproducerade material och arbetskostnader i samband med den linjära produktionen är oerhört låga. Och även om ett ökat intresse för hållbarhet kan komma att påverka priserna på exempelvis secondhandkläder i positiv riktning, kommer kostnader för hantering, transport och lagring framgent spela en avgörande roll för att kunna skapa lönsamhet i de cirkulära flödena. Lokala flöden behöver samordnas med komplexa globala ekosystem för att maximera värdet från de insamlade textilierna och för det behövs en välfungerande logistikapparat. Ytterligare en svår nöt att knäcka är det faktum att många cirkulära affärsmodeller bgger på hantering och lagerhållning av unika produkter (t.ex. prissättning eller fotografering inför en online-försäljning), vilket försvårar standardiserade processer som bidrar till stordriftsfördelar och kostnadseffektivitet.
Användning av digitala hjälpmedel och ny teknik: Ett sätt att kunna skapa kostnadseffektivitet är att utnyttja ny teknik, exempelvis genom mer automation, vilket inte minst är viktigt för länder i västvärlden. Framför allt ser vi detta i den enormt arbetsintensiva sorteringen av textilier i recyclingflödet. Ny teknik möjliggör att denna sortering idag kan ske helt automatiserat. Redan idag finns i Sverige en kommersiell aktör, Sysav, som i sin anläggning (SIPTEX) använder sig av nära-infraröd och visuell spektroskopi (NIR/VIS) för att sortera textilier efter fibertyp och färg. Sorteringsanläggningen möjliggör en hantering i ett högkostnadsland som Sverige, vilket innebär stora besparingar i exempelvis transportkostnader. Användning av exempelvis AI i sorteringen är ett annat område som är på frammarsch. AI kan här användas för att mer precist kunna identifiera plagg som har potential att återförsäljas. På så sätt kan mer värde extraheras av de insamlade kläderna samtidigt som plagg som inte kan säljas minimeras.
Skapa jämna, förutsägbara materialflöden: En ökad grad av automation i form av t.ex. sorteringsanläggningar innebär dock nya typer av logistikutmaningar. En storskalig automatiserad sortering har flera likheter med en processindustri där ett jämnt och förutsägbart inflöde av material är viktigt för att säkerställa en jämn ”produktion” och utnyttjandegrad av maskiner. En storskalig sortering i olika fraktioner tydliggör också behovet av design och utformning av hela den efterföljande försörjningskedjan. För att undvika förbränning eller deponi behöver utbudet i de olika fraktionerna matchas ihop med efterfrågan hos olika intressenter. Detta kräver att nya aktörer blandas in i kedjorna som mellanhänder, både lokalt och globalt. Generellt innebär detta att kraven på en adekvat lagerhållning, prognostisering och informationsdelning genom hela kedjan ökar ytterligare.
Systemanalyser: Ytterligare en logistikrelaterad utmaning, exempelvis i samband med introduktion av nya cirkulära affärsmodeller, är att kunna göra en systemanalys för att säkerställa att de kostnader och miljöpåverkan som uppstår i samband med transporter och hantering inte överstiger dess nytta. En grundfråga som ställs allt oftare är huruvida olika cirkulära affärsmodeller verkligen är miljömässigt ”bra”. Vilken energiåtgång eller koldioxidutsläpp orsakas av exempelvis uthyrning av kläder, som kräver flertalet transporter och tvättar? En finsk studie från förra året (Levänen et al., 2021) påvisade att i fallet med jeans kan en ökning av plaggets användning från 200 ggr till 400 ggr ge en avsevärt bättre miljöpåverkan. Men om denna ökning sker genom exempelvis uthyrning, där jeansen behöver distribueras mellan olika användare, kan den totala miljöbelastningen bli större än nyttan om konsumenten exempelvis använder sig av bil för att hämta upp plagget. Generellt är det också viktigt att den cirkulära affärsmodellen, t.ex. uthyrning, verkligen ersätter en linjär konsumtion och att det inte enbart fungerar som en tilläggstjänst. Utöver miljöpåverkan kan också de totala logistikkostnaderna behöva analyseras mer noggrant. Generellt tenderar många systemanalyser idag att bortse från många av de logistikaktiviteter som uppstår i de cirkulära materialflödena, och det är därför viktigt att tillföra ett logistikperspektiv vid genomförandet av denna typ av analyser.
Till sist
Logistiken behöver ta på sig ledartröjan och på ett lika självklart sätt som man styr sina linjära flöden också styra de cirkulära. För att detta ska ske behöver roll- och ansvarsfördelning ses över i många organisationer, och incitament och engagemang skapas. Mer kunskap krävs också kring dessa frågor och på Linköpings universitet kommer vi därför under våren 2022 påbörja det FORMAS-finansierade projektet ”Logistikens roll i det textila cirkulära ekosystemet” i samarbete med Textilhögskolan i Borås och H&M. Framförallt kommer projektet utveckla ny kunskap om hur logistiska resurser och förmågor ska kunna orkestreras i ett cirkulärt ekosystem samt vilket eller vilka värden som logistiken egentligen bidrar till att skapa i dessa. Här ingår förutom ekonomiska värden också andra typer, såsom image-, informations-och miljömässiga värden. Vi hoppas förstås kunna återkomma till läsarna av Supply Chain Effect med resultat från detta projekt.
Erik Sandberg är biträdande professor i Logistics Management på Linköpings universitet.
Efter mer än två år av störningar i de globala försörjningskedjorna ser problemen nu ut att fortsätta som en följd av Putins krig. Rysslands invasion i Ukraina har ytterligare skapat störningar i de redan hårt ansatta globala försörjningskedjorna och leder till ytterligare leveransfördröjningar, kostnadsökningar och risker.Samtidigt säger logistikbranschen stopp till fortsatta leveranser till och från Ryssland.
De ytterst kännbara och högst försvarliga sanktionerna mot Ryssland leder dessutom till ett tryck på globala bolag att följa de historiskt tuffa sanktionsbesluten och distansera sig från paria-staten Ryssland. Under veckan som gått sedan kriget inleddes har mängder av företag fattat beslut om att helt lämna den ryska marknaden eller pausa sina verksamheter. Exempel på det förstnämnda är merparten av de internationella energijättarna, bland annat BP och Exxon, flygplanstillverkarna Boeing och Airbus, världens största företag Apple samt i princip hela automotivebranschen. Exempel på det senare är svenska H&M, IKEA och Spotify. Ryssland isoleras kraftigt och flödena av människor, varor och pengar är i det närmaste omöjliggjorda som en följd av de historiskt hårda ekonomiska sanktionerna med ryska banker som stängs av från SWIFT-systemet, flygförbud, stängda hamnar för ryska fartyg och ett enormt starkt tryck från upprörda medborgare i de flesta av världens länder.
Logistikbranschen säger njet
Logistikbranschen tar konsekvenserna av både sanktionerna och den allmänna opinionen. Under veckan meddelade Mærsk att alla leveranser till och från Ryssland stoppas tillsvidare – ett stopp som gäller alla transportslag. MSC, Mediterranean Shipping Company, som numera gått om Mærsk som världens största containertransportör och kollegan CMA CGM har också slutat att angöra ryska hamnar. Flera andra transport- och logistikbolag har följt efter och upphört att erbjuda sina tjänster för flöden till och från Ryssland, bland annat Deutsche Post och dess dotterbolag DHL och många andra.
Konsekvenser för hela den globala ekonomin
Men konsekvenserna av det ekonomiska kriget mot Ryssland drabbar dessvärre inte enbart den ryska förbrytarstaten och dess mer eller mindre oskyldiga medborgare. Hela den globala ekonomin och varuförsörjningen påverkas negativt av bland annat brist på vitala råvaror, ett ökande oljepris och därmed och högre transportkostnader. Redan nu rapporterar biltillverkare brist på komponenter, material och råvaror som aluminium, stål och krom liksom den vitala metallen palladium och mineralen Xenon – båda avgörande ingredienser för halvledarindustrin. Ukrainas stora export av jordbruksprodukter, särskilt solrosfrön, linfrön samt sojabönor försvåras givetvis också som en följd av kriget, vilket antas resultera i stor brister och stigande priser även på dessa produkter.
—
Stefan Karlöf är chefredaktör för Supply Chain Effect
Mikko Leppähaara har rekryterats som försäljningschef till Swisslogs finska verksamhet. Därmed förstärks Swisslogs nordiska försäljningsorganisation ytterligare samtidigt som en kraftsamling görs på den finska marknaden. Mikko Leppähaara har tjugo års erfarenhet av intralogistik och automation, närmast i egenskap av försäljningschef för AGVer (Automatic Guided Vehicles) på Wihuri Group.
– Swisslog har ett mycket gott rykte på marknaden och jag ser fram emot att få arbeta med den breda portfölj av lösningar som Swisslog erbjuder i en tid när marknadens efterfrågan på automationslösningar är större än någonsin. Jag brinner för att hitta den mest effektiva och hållbara lösningen för varje kund och bygga långsiktiga, förtroendefulla partnerskap, säger Mikko.
På den finska marknaden, liksom övriga nordiska marknader, är efterfrågan på lagerautomation särskilt stark inom e-handeln och dagligvaruhandeln. Mikko Leppähaara är nu fokuserad på att öka kännedomen om Swisslogs erbjudande i Finland.
– Prioriterade områden just nu är att utveckla och säkerställa en hög kundnöjdhet hos våra befintliga kunder och stärka vår lokala närvaro och kännedom om vårt breda erbjudande på den finska marknaden.
Swisslog ingick i början av 2021 ett ramavtal med Bring Parcels AB för leverans av lagerautomation för logistikföretagets nya fulfillmentlösning ” Shelfless”. Nu har beslut fattats om att bygga upp ytterligare en automatiserad AutoStore-anläggning, denna gång på Östlandsterminalen utanför Oslo.
Automationslösningen kommer att byggas i direkt anslutning till den befintliga paketterminalen på Östlandet, vilket gör det möjligt att korta ledtiderna i hanteringen och skapa en effektiv helhetslösning. Installationen av anläggningen kommer att påbörjas under första halvan av 2023 när den nya tillbyggnaden är färdigställd på Östlandsterminalen. Sedan tidigare finns Shelfless i Berger, Oslo och en anläggning är under uppförande i Rosersberg, Stockholm samt i Køge, Köpenhamn.
– På Östlandsterminalen kommer vi att använda oss av kompakta och energieffektiva AutoStorelösningar från vår automationspartner Swisslog. Majoriteten av leveranserna kommer att vara fossilfria och ske bara några timmar efter att kunden har beställt sina varor online. Med den här stora nordiska satsningen kommer vi kunna erbjuda både snabbare och grönare leveranser, säger Tobias Åbonde, nordisk direktör på Shelfless.
Den nya fullt automatiserade lagerlösningen blir den fjärde i sitt slag som etableras i Norden i samarbete med Swisslog.
– Vi är enormt stolta och hedrade över att ha valts som partner för Brings offensiva lagerautomation. Det är ett stort förtroende vi har fått och vi ska gör vårt yttersta för att fortsätta att motsvara Brings höga förväntningar. Detta är den andra AutoStore-anläggningen som vi levererar till Bring i Norge, vilket stärker Swisslogs position som Norges främsta leverantör av internlogistiska lösningar, säger Christian Walby, säljchef för AutoStore på Swisslog.
Swisslogs ramavtal med Bring sträcker sig över fem år och innebär att Swisslog levererar alla AutoStore-lösningar till Brings nordiska anläggningar. Leveransen till Bring Shelfless Östlandet består av en AutoStore med 42 000 bins, 70 R5-Redline robotar, 10 portar med pick-to-light-teknologi, 7 inlagringsstationer samt Swisslogs SynQ AutoStore Software.
E-handlaren Cellbes – en av norra Europas ledande e-handlare med fokus på mode och heminredning – har beslutat att automatisera sitt nya lager med AutoStore från Element Logic.Samtidigt byggs lagret ut och driften outsourcas till en extern specialist.
Cellbes blev trångbodda i sin befintliga lagerverksamhet i industriområdet Viared i Borås och valde sommaren 2021 att sälja fastighetsbolaget, Cellbes Real Estate AB, innehållande Fastigheten Vindan 1 i Borås till Logistea (tidigare Odd Molly International AB). Därefter fattades beslut om att bygga ut och modernisera anläggningen i samarbete med den nya ägaren. I samband med utbyggnaden går Cellbes från manuellt till automatiserat lager med AutoStore från Element Logic – samt väljer att outsourca driften. Alla förändringar handlar om att effektivisera lagerverksamheten, med omställning från postorderföretag till renodlad e-handlare, som möter slutkundernas efterfrågan.
I en första fas av automatiseringen fokuseras på plock och pack med 63 robotar, 60 000 backar och 15 operatörsportar. AutoStore-systemet är designat för att klara 1 700 orderrader/timme och har även ett bansystem kopplat för att hantera inbound, outbound, sortering och waste. Driftsättning beräknas ske sommaren 2022.
– Vi är glada att Cellbes har valt att satsa på säkerställd kvalitet, kostnadseffektivitet och flexibilitet i sin lagerverksamhet genom AutoStore. Automatisering är en naturlig väg att gå när logistiken förändras så radikalt som den gör nu, särskilt inom retail och e-handel, med helt andra kompetenskrav, säger Anders Bohlin, Sales Director på Element Logic Sweden.
Det ska bli enklare, mer tillgängligt och tryggt för patienterna när Aleris och iBoxen börjar erbjuda smarta leveransboxar i nytt, unikt samarbete med fokus på utredning och behandling av sömnapné.
Vid Aleris sömnapnémottagning är det nu möjligt för patienter att själva välja hur man föredrar att komma i kontakt med vården. Nu kan patienterna enkelt och bekvämt hämta, och framöver även returnera, sin utrustning vid utredning och behandling av sömnapné via en leveransbox. Sedan tidigare är det möjligt att hämta och lämna sin utrustning efter besök på mottagningarna. – Vi vill göra det enklare. Patienter kan nu välja när och hur man vill hämta sin utrustning vid utredning och behandling av sömnapné. Det ger en ökad tillgänglighet och trygghet för patienten att veta att det finns flera sätt att vara delaktig i sin egen vård, säger Mikael Lindh, affärsområdeschef på Aleris.
iBoxens infrastruktur av smarta leveransboxar är ursprungligen framtagna för att hämta, returnera och skicka paket. Genom att nyttja boxarna och utveckla den digitala tekniken har iBoxen tillsammans med Aleris tagit fram en ny säker lösning som ökar samverkan mellan patienten och vården. För att hämta och lämna något i boxen krävs att personen legitimerar sig via mobilt BankID. – För tio månader startade vi bygget av ett nytt, rikstäckande nät med leveransboxar utomhus – tillgängliga för alla dygnet runt. Det finns ett stort intresse kring vår lösning och flera spännande användningsområden har dykt upp. Det känns riktigt bra att vi så snabbt kunnat hitta en smidig och bekväm lösning för Aleris och deras patienter, säger Tim Jörnsen, vd på iBoxen.
Utplaceringen av de första boxarna är startskottet på ett unikt samarbete. Aleris och iBoxen är först ut och ensamma i Sverige med att nyttja smarta leveransboxar inom specialistvården. Lösningen med boxar ger patienterna fler fördelar. Förutom att spara tid behöver inte starten på utredning och behandling av sömnapné begränsas till mottagningens öppettider eller särskilda drop-in tider. iBoxens leveransboxar står utomhus och med det är infrastrukturen tillgänglig dygnet runt, året om.
Inrednings- och livsstilsföretaget Granit kommer under våren 2022 att flytta sin lagerlogistik till en av Aditro Logistics moderna logistikanläggningar i Nykvarn. Samarbetet har vuxit fram ur en gemensam ambition att möta marknadens ökade förväntningar på ledtider, ekonomi, hållbarhet och digital innovation.
– Det är med stolthet vi kan meddela att Granit väljer att utveckla sin logistik tillsamman med oss i Nykvarn. Detta är en viktig kvalitetsstämpel och ett bevis på att våra investeringar i moderna och smarta logistiklösningar ger önskat resultat. Granit är ett mycket väletablerat företag på den nordiska marknaden och vi ser fram emot att vara en viktig del i deras fortsatta expansion, säger Per Zandrén, CEO Aditro Logistics.
Under flera år har Aditro Logistics arbetat med förbättringar och effektiviseringar inom digitalisering och automation bland annat i anläggningen i Nykvarn.
– Vi ser mycket fram emot att starta vårt samarbete med Aditro Logistics då vi ser att det är ett bolag med stor kompetens inom Retail och e-handelslogistik samt har väl utarbetade processer som säkerställer en hög servicenivå till våra kunder. De har också en positiv företagskultur som passar väl med våra egna värderingar, säger Thomas Dunaker, VD för Granit AB
—
Granit grundades 1996 av Anett Jorméus och Susanne Liljenberg. Deras affärsidé var att skapa ett livsstilskoncept som förenklade i vardagen. Smarta och funktionella produkter för hela hemmet i naturliga färger och material med inspiration från naturen. Den första butiken öppnades på Götgatan 31 på Södermalm i Stockholm. Affärsidén kvarstår och idag har Granit vuxit och finns på fyra marknader med över 40 butiker i; Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Sedan 2008 är Granit en del av Bergendahls-koncernen.
Som en del av Julas fortsatta utveckling och för att säkra logistiken i framtiden har Jula ingått ett avtal med Toyota Material Handling gällande AGV (Automatically Guided Vehicles) för Julas centrallager i Skara.
De förarlösa truckarna ska utföra transportuppdrag i den del av Julas centrallager som består av mobila pallställ och som totalt innehåller 190 000 pallplatser. Lösningen kommer effektivisera Julas hantering och är även en viktig del i den fortsatta utvecklingen av en hållbar logistik.
– Vi investerar för framtiden. Denna satsning stärker Julas konkurrenskraft och affärsidé att vara lågpris och ta ansvar för låga kostnader, och skapar förutsättningar för en fortsatt lönsam och hållbar tillväxt. Jula är ett familjeföretag som är långsiktiga och vill vara i framkant med att utveckla framtidens logistik, säger Christian Blank, Logistic Director på Jula och styrelseledamot i Jula Holding.
Projektet har pågått sedan 2019 och under den tiden har Toyota utfört simulering och omfattande emulering samt fysiska tester både internt och på plats på Jula för att säkra lösningen både med hänseende på kapacitet och funktion. En stor utmaning är integrationen med de mobila pallställagen eftersom AGVn måste hantera en omvärld som ständigt rör på sig utan att den tappar sin orientering. Projektet går nu in i en genomförandefas med en förväntad driftstart under senare delen av 2022 för att vara uppe i full drift under 2023.
Viktigt att säkerställa framtiden Installationen på Julas centrallager kommer vara det första AGV-systemet som integreras med ett mobilt pallsystem av den här storleken och kombinationen kommer vara ett av världens största. Varför Jula väljer AGV-system till centrallagret är för att säkra hanteringen av det ökade logistikflödet i framtiden samt en del i Julas satsning för en hållbar logistik.
– Vi ser att det generellt är en väldigt bra återbetalning på den här typen av system då våra automatiserade truckar är i kontinuerlig drift dygnet runt. Säkerheten ökar och skadekostnaderna minskar vid införandet av automation, samtidigt som risken för störningar på grund av personalfrånvaro och personalomsättning minskar, vilket många kunder har upplevt lite extra under de senaste åren, säger Henric Hasth, vd Toyota Material Handling Sweden.
