RUNDABORDSSAMTAL: Trender, möjligheter och utmaningar i lagerautomation

Nyligen genomförde Supply Chain Effect och KNAPP Nordics ett rundabordssamtal om den snabba utvecklingen och tillväxten inom lagerautomation, med särskilt fokus på detaljhandel/e-handel, trender, utmaningar och visioner för utvecklingen under kommande år. Här följer en sammanfattning av det högintressanta samtalet.

Deltagare under samtalet var Anders Bartholin, Langebæk, Anders Björklund, SAP, Christian Heimer, FTZ, Joakim Kembro, Lunds universitet, Norbert Stepnowski, Ingka Group, IKEA, Mikael Holmqvist, KNAPP Nordics och Stefan Karlöf, SCE, som modererade diskussionerna.

– Lager börjar alltmer likna produktionsanläggningar med avseende på hur de planeras, utrustas och drivs. I vår forskning ser vi att lagerprocesser blir mer som produktionslinjer där man även rekryterar människor med den typen av erfarenhet och kompetens, säger Joakim Kembro, som är docent och logistikforskare på Lunds Tekniska Högskola, vid Lunds universitet. Joakim forskar om lagerautomation och har just avslutat forskningsprojektet; Automationens påverkan på handelns lönsamhet, konkurrenskraft och hållbarhet, finansierat av Handelsrådet.

Norbert Stepnowski från Ingka Group, IKEA, ser en liknande utveckling och betonar att det finns möjligheter idag att lagerhålla mindre, att vara mer lean genom att använda AI och maskininlärning i supply chain.

– Med hjälp av AI och maskininlärning kan pro- duktionen och planeringen end-to-end optimeras, och på så sätt reduceras behovet av att lagerhålla. Det sker en rörelse från det traditionella sättet att tillverka, bygga upp lager, distribuera och sälja till att bli så lean som möjligt, utifrån ett end-to-end- perspektiv på försörjningsflödet, förklarar Norbert, som är Deputy Customer Fulfilment Manager på Ingka Group, IKEA.

Norbert, som startade sin yrkesbana som lagerarbetare på IKEA, berättar att koncernen har haft automation på agendan ganska länge, men främst för de riktigt stora distributionscen- tralerna. Under senare år har dock en omfattande automatisering påbörjats även i IKEA-varuhusen, med målsättningen att bygga ett upp ett tätt och flexibelt omnikanal-nätverk. I praktiken innebär detta att varuhusen blir en kombination av handelsplats och en automatiserad lagerhub för de ökande e-handelsflödena.

– Med en e-handel som har ökat från sju till 25 procent de senaste fyra åren har vi fått andra automationsbehov. Vi behöver komma närmare kunderna för att leverera kostnadseffektivt och bli mer hållbara, säger Norbert och framhåller att den automation som nu fokuseras är det som rör styckplocket, vilket är en stor utmaning i ett bolag med en extremt stor variation i sortimentet.

Mer fokus på smarta mjukvaror

Lika viktig som den fysiska automationsutrustningen är – med robotar, drönare och automatiska fordon med mera – är förstås olika mjukvaror. Ett stort utvecklingsområde för alla automationsbolag är därför mjukvara, och att integrera sina egna mjukvarulösningar med andra system och lösningar.

– Vi har utvecklat lagerlösningar i mer än 30 år och automation har alltid varit en del av vår strategi. Numera bygger vi även in AI och ML i våra lösningar, bland annat för att automatisera allt fler beslut, säger Anders Björklund som är Head of Digital Supply Chain på SAP. Han framhåller att det egna WMS:et Extended Warehouse Management är en av de marknadsledande lösningarna, som även integrerar väl med automationspartners som Knapp, Swisslog och andra ledande aktörer.

Kunddriven automation

En stor del av dagens logistikautomation motiveras just med ökade kundkrav och behovet av snabbhet. Här ser deltagarna en risk med att korta ledtider och snabbhet fokuseras för starkt och får negativa konsekvenser för hållbarhetsarbetet. Hur viktigt det faktiskt är att få snabb leverans varierar dessutom starkt i olika branscher och kundsegment.

– Mycket av automationsboomen är kunddriven, men i många fall överdrivs kundernas behov av snabbhet. Att få något levererat inom en timme är sällan vad kunden efterfrågar, risken är att man går för långt i sin strävan att ge en kundservice som inte efterfrågas, säger Anders Bartholin, som är partner på konsultbolaget Langebæk. Christian Heimer, som är Logistik- och inköpsdirektör på danska FTZ Autodele & Værktøj, håller med.

– Det finns absolut en risk att behovet av snabbhet drivs utan ett verkligt kundbehov. I FTZ gör vi än så länge det mesta manuellt, men vi bygger upp vår kunskap om automation och skapar business-casen och planerar, tillsammans med våra systerbolag i Meko-koncernen, säger Christian och fortsätter:

– I vårt centrala distributionscenter inför vi nu viss automation och nästa naturliga steg är att titta på hur vi skulle kunna automatisera lokala distributionscentraler/micro-fulfilment centers för att bättre hantera last-mile-flödet. Utmaningen är inte att automatisera, utan att automatisera på ett lönsamt och hållbart sätt, vilket vi tittar på just nu.

Närhet till kunderna

Samtalet kretsar en del kring centralisering kontra decentralisering av lager och hubbar, och deltagarna konstaterar att pendeln slår åt olika håll över tid. Just nu har samtliga stora svenska dagligvarukedjor byggt gigantiska, högautomatiserade centrallager i närheten av Stockholm-Mälardalen.

– De vill dra nytta av skalfördelar, optimera och ser att kostnaderna drar i väg om de decentraliserar, menar Anders Bartholin.

KNAPP Nordics vd Mikael Holmqvist ifrågasätter delvis den strategin och berättar att Knappkoncernen har levererat ett femtiotal så kallade micro-fulfilment centers (MFCs) världen över – det vill säga små lokala automatiserade och kundnära lager – och han undrar retoriskt varför det inte byggts några i Sverige ännu.

– I stället byggs det gigantiska, centraliserade lager nära Stockholm. Här ser jag en stor potential i att använda befintliga lokaler för att komma närmare kunderna, särskilt i e-handel av dagligvaror där det finns ett behov av samma-dag-leverans, och där det gäller att få en sömlös kombination av butikshandel, hemleverans och hämta själv att fungera.

Både centralt, regionalt och lokalt

Anders Bartholin tror att det kan bli för oflexibelt och kostsamt med micro-fulfilment centers. Men Norbert inflikar att man måste tänka långsiktigt och räkna på en ganska lång återbetalningstid på den typen av investeringar, och han konstaterar att det ofta behövs ett flertal olika lager- och plocklösningar.

– För oss handlar det inte om det ena eller det andra, utan om både centralisering och decentralisering. Här gäller det att hitta en så pass optimal lösning som möjligt. Det gäller att hitta rätt balans och inte överinvestera. Vi använder därför vår befintliga infrastruktur och utvecklar den till en kombination av traditionell butikshandel och moderna, hållbara lager- och leveranslösningar. Syftet är att erbjuda våra kunder en överkomlig, tillgänglig och hållbar leverans.

Joakim tror att pendeln slår tillbaka mot mer decentralisering, inte minst på grund av det ökade hållbarhetstänkandet.

– Det cirkulära tror jag kommer driva på detta. Det blir för dyrt att skicka varor fram och tillbaka från centrallager som ligger långt borta. Jag ser framför mig fler micro-fulfilment-lager och liknande lösningar där man drar nytta av befintliga butiksstrukturer och använder de fysiska tillgångar som finns på ett smart sätt.

”Följa John-mentalitet”

Joakim förklarar att de företag som investerade tidigt i lagerautomation ofta byggde fast sig i lösningar, och hans forskning visar att det därför finns en allmän försiktighet på dagens marknad.

– Företagen som vi har intervjuat vill vara innovativa, men inte nödvändigtvis när det gäller lagerautomation. Man vill ha maximalt flexibla lösningar för att inte bygga fast sig. Därför finns det en tendens till en följa John-mentalitet, där man kopierar en flexibel, fungerande lösning av rädsla för att satsa på fel häst.

Ökade kompetensbehov

En stor del av diskussionen ägnades åt behovet av ytterligare kompetens. Dels behovet av mer kompetens kring lagerautomation, tekniken och hur den används mest effektivt. Dels en generellt ökad kompetens kring de möjligheter som automation skapar för bättre effektivitet, kundnytta och stärkt konkurrenskraft. Alla är överens om att det saknas ett gemensamt språk mellan de som arbetar med logistik och supply chain och de som fattar besluten på lednings- och styrelsenivån.

– När vi startade vår verksamhet i Langebæk pratade vi med lagerchefer och logistikchefer. Nu är lösningarna mycket större och mer kostsamma och då måste vi få gehör hos vd och styrelse. Det kräver en helt annan typ av dialog, där man tar ett bredare nätverksperspektiv på investeringarna. Detta har ändrats tydligt de senaste tjugo åren, säger Anders Bartholin.

Norbert understryker vikten av att genomföra lagerautomation på ett ansvarsfullt sätt, med fokus på människan och den mänskliga aspekten av automatiseringen.

– På en snabbföränderlig arbetsmarknad gäller det att säkra att de manuella jobben i de alltmer automatiserade lagermiljöerna är meningsfulla och att medarbetarna ges goda möjligheter till kompetens- och vidareutveckling.

“The zero touch warehouse”

Samtalet avslutades med en spaning in i framtiden. Deltagarna delade bilden av en framtid där vi kommer få se fler automatiserade lager och mer varierade typer lager, för att åstadkomma både bättre kundservice, effektivitet och hållbarhet.

– Vår vision för framtiden sammanfattas i uttrycket The zero touch warehouse, där det mesta görs av robotar och där flödet är mer eller mindre helt automatiserat i lagret. Vi jobbar även mycket med användningen av data för att optimera driften i lagret och få ett helt nätverk av olika tekniker och andra tillgångar att samverka så effektivt som möjligt som ett integrerat system, säger Mikael och lägger till att detta i princip helt automatiserade flöde behöver dra nytta av relevanta data, optimera och få nätverket av olika tekniker och lager att samspela så bra som möjligt.

– Ja, oavsett om man automatiserar eller inte så krävs det förr eller senare att man adderar lagerkapacitet och det behöver man göra i sammanlänkade leveransnätverk med fler decentraliserade enheter som optimeras med hjälp av mjukvaror. Till stor del tror jag att detta kommer att drivas på av kraven på hållbarhet och cirkularitet, säger Joakim.

Visibilitet och kontroll end-to-end

Anders Björklund, SAP, upplever att marknaden och hans kunder fokuserar alltmer på digitala end-to-en-lösningar i försörjningskedjan, där lagret är en komponent i ett optimerat, datadrivet försörjningsflöde.

– Automation i lagret blir mer som en delkomponent i ett helt flöde där vi ser att fler avancerade tekniker används för att få visibilitet och kontroll end-to-end. Man vill ha kontroll över sina produkter på flera nivåer och under hela dess livscykel, bland annat med hjälp av digitala tvillingar, digitala trådar ända tills produkten slutanvänts och går tillbaka i ett cirkulärt flöde.

—-

Automationsbolaget KNAPP är en stor, global spelare med huvudkontor i Graz, Österrike. Företaget grundades 1952 av Günter Knapp och ägs fortfarande av familjen Knapp. Under senare år har koncernen vuxit snabbt och sysselsätter i dag ca 7 000 anställda varav ca 2 000 arbetar som utvecklingsingenjörer. Bolaget investerar årligen 800 miljoner kronor i produktutveckling.

”Stark egen drivkraft och passionerade för att förbättra kundens supply chain”

Snabbväxaren Optimity Softwares Lars Gimbringer och Erik Sandberg intervjuas i tre avsnitt i serien SCE600SEC. I detta, det andra avsnittet, diskuteras vikten av att medvetet bygga en bra och stark företagskultur och att hitta rätt medarbetare som matchar kulturen. Optimitys kultur präglas av en platt organisation, samarbete, stort eget ansvar och medarbetare som har ett starkt eget driv och god initiativkraft.

Kesko satsar på automationslösning från Element Logic

Kesko Sverige, som består av K-Rauta, K-Bygg och Onninen, erbjuder ett omfattande utbud av produkter för såväl proffs som slutkonsument. För att ytterligare utveckla sin logistik och säkra att kunden får sina beställningar på rätt plats och i rätt tid har Kesko beslutat att investera i en AutoStore från Element Logic, i sitt centrallager i Örebro.

Kesko startar med en relativt liten AutoStore-lösning, men som ger en omedelbar yteffektivitet och som kan skalas upp för framtida behov. I installationen ingår en silokonstruktion, för att kunna addera annan utrustning som take-away bana och andra enheter. Plockeffektiviteten uppges ligga på 150 binpresentationer i timmen.

– Kesko satsar på den svenska marknaden och med ett brett produkterbjudande inom både bygg- och teknisk handel är centrallagret ett viktigt nav för vår logistik. Vi vill kontinuerligt effektivisera vår logistik och har valt att samarbeta med Element Logic i installationen av en lagerautomation från AutoStore, eftersom vi då får möjlighet att samarbeta med marknadsledare på området, säger Maria Andersson, Logistikdirektör Kesko.

För Kesko är det avgörande att kunna erbjuda en hög servicegrad vare sig det rör sig om produktfrågor, beställningsvaror eller mer komplicerade projektleveranser. Därför har man genom åren utvecklat och förädlat en rad tjänster för att förenkla kundresan, som specialtransporter, tidsanpassade leveranser och anpassade kundlager.

– Kesko är en imponerande koncern som nu tar nästa naturliga steg i sin automationsresa för en ökad yteffektivitet och plockeffektivitet. Satsningen på AutoStore handlar i grund och botten om att kunna erbjuda sina kunder en ökad leveranssäkerhet, säger Jörgen Andersson, Sales Manager på Element Logic Sverige.

Element Logics installation i siffror: 10 000 lådor (med plats för 15 000 lådor), 2 portar (med plats för ytterligare 4) samt 6 robotar.

Två av tre konsumenter intresserade av koldioxidfri hemleverans

Descartes Systems Group släppte nyligen sin globala konsumentrapport ”2023 Home Delivery Sustainability Report: Consumers Expect More”. Bland de svenska respondenterna är 2 av 3 (65 procent) kunder intresserade av koldioxidneutrala hemleveranser samtidigt som bara 3 av 10 tycker att det är viktigt att leveranserna sker med elfordon. 

Studien visar att 37 procent av svenska konsumenter regelbundet baserar sina köp utifrån vilken miljöpåverkan den enskilda produkten, eller tillverkaren som helhet, har. På nordisk nivå är den siffran 29 procent. Faktorer som kan spela in när kunderna bedömer miljöpåverkan kan enligt rapporten exempelvis vara mängden återvunnet eller biologiskt nedbrytbart material, typ av förpackning eller företagets hållbarhetskommunikation. Recensioner samt nyheter i media kan också påverka.

– Produkters påverkan på miljön och klimatet är något som under en längre tid har varit i konsumenternas medvetande. Den här rapporten bekräftar att det är faktorer som allt mer påverkar valen vid köp av varor och inte minst ser vi att konsumenterna värdesätter gröna leveranssätt. Här behöver företagen fortsätta att arbeta med hela sin produktionskedja och då även sätta fokus på hur varan ska levereras till kund. Val av transportmedel och optimerade rutter är två viktiga pusselbitar för att nå ut i den konkurrensen, säger Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes.

Den globala konsumentrapporten ”2023 Home Delivery Sustainability Report: Consumers Expect More” som Descartes Systems Group har tagit fram i samarbete med SAPIO Research har tillfrågat 8 000 konsumenter från nio länder i Europa och två länder i Nordamerika. I Sverige ingick 250 konsumenter i studien. Som helhet visar studien att 6 av 10 är intresserade av att använda miljövänliga transportmedel vid leveranser och 27 procent har slutat att handla produkter från en tillverkare som använder sig av leveransmetoder som kan påverka miljön negativt.

– Bland studiens svenska respondenter ser vi att det kommer bli allt viktigare för den enskilda konsumenten att kunna ta del av en enskild leverans koldioxidavtryck. I dagsläget tycker 32 procent att det är viktigt men om fem år är den siffran dubblerad till 64 procent. Här gäller det för företagen som arbetar med leveranser av varor och gods att vara på tårna och tillgodose kundernas behov genom att implementera en tydlig redovisning av transporternas avtryck, säger Lars Persson.

AutoStore växer på dämpad marknad – tvister med Ocado lösta för 2,8 miljarder

Under andra kvartalet i år ökade automationsbolaget AutoStore sina intäkter med 6 procent till 175,5 miljoner USD, samtidigt som en bruttomarginal på 67,6 procent uppnåddes, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Samtidigt meddelar bolagets vd Mats Hovland Vikse att samtliga långdragna globala patenttvister med engelska Ocado Group nu har lösts – till en kostnad av 2,8 miljarder kronor.

– Vi är nöjda med denna uppgörelse som löser våra meningsskiljaktigheter och gör att vi kan fortsätta fokusera på våra respektive affärsmål, säger Hovland Vikse i en kommentar.

Lösningen på tvisten, som presenterades den 22 juli, innebär att AutoStore ska betala 200 miljoner pund – ca 2,8 miljarder kronor – till Ocado för att lösa patenttvisterna. AutoStore kommer att betala beloppet till Ocado under en tvåårsperiod, enligt ett uttalande. Ingen av parterna har dock närmare preciserat orsaken till överenskommelsen och vad miljardbeloppet faktiskt kompenserar Ocado för. Både AutoStore och Ocado licensierar sin teknik för kublager till återförsäljare över hela världen och under flera år utkämpat juridiska patenttvister. 

AutoStore ser trots det juridiska bakslaget och åtföljande stora skadeståndsbeloppet positivt på framtiden, och prognosticerar en tillväxt på mellan 20- 30 procent för 2023, på en marknad som bedöms växa med ca 15 procent på medellång sikt. Orderingången på 136,8 miljoner USD minskade med 15 procent jämfört med samma period förra året, vilket antas återspegla längre beslutscykler bland slutkunderna.

– Det finns ett stort intresse för automatiserade lagerlösningar bland både nya och befintliga kunder. Vi ser dock ett ökat fokus på kortsiktiga investeringsbudgetar som driver längre beslutscykler, säger Mats Hovland Vikse. 

Fortsatt tufft för svensk e-handel

Svensk Handels E-handelsindikator för juni och juli visar att e-handeln i Sverige minskar med 3 procent i juni och ökar med 2 procent i juli jämfört med samma perioder förra året. Hittills i år har e-handelns omsättning minskat med totalt 4 procent mätt både i svenska konsumenters e-handel från enbart svenska aktörer och när e-handeln från utländska aktörer inkluderas.

– Det är fortsatt en väldigt utmanande marknad för e-handeln i Sverige och inget tyder på en nära vändning. E-handelsföretag som främst fokuserar på den svenska marknaden kommer sannolikt fortsatt ha det mycket tufft. Mest utmanande är det för de som säljer kapitalintensiva varor som möbler online, ett segment vars omsättning backat med hela 37 procent hittills i år, säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel.

Andelen svenskar som e-handlade ökade något i både juni och juli i år jämfört med samma månader förra året. Tendensen är dock att varje e-handelskonsument handlar för ett lägre belopp. I juni minskade det genomsnittliga köpbeloppet per konsument med 5 procent. I juli var det oförändrat. Hittills i år har inte det genomsnittliga köpbeloppet tydligt ökat under någon månad. Hushållens alltmer ansträngda plånböcker har påverkat hur mycket pengar man handlar för men e-handeln som inköpskanal har inte påverkats i samma utsträckning.

– Beteendeförändringen mot ökad e-handel och konsumenternas jakt på låga priser gynnar andrahandsmarknadens utveckling. Ett flertal svenska digitala marknadsplatser där det går att sälja och köpa begagnade varor har nyligen kommunicerat att försäljningen har varit väldigt stark under den senaste tiden, konstaterar Per Ljungberg.

”Ökad komplexitet kräver mer digitalisering och automatisering”

För ett par månader sedan hölls Descartes årliga kunddagar i Säröhus, söder om Göteborg. Tillsammans med ett stort antal inbjudna som arbetar med tull- och logistikfrågor diskuterades allt från geopolitik och världshandel till det nya europeiska tullsystemet UCC och behov av digitalt systemstöd för tull. Ett av inslagen under dagarna var en intervju som SCEs Stefan Karlöf gjorde med Fredrik Andén, Ellos Group.

– Vår huvudmarknad är Norden och distributionen av våra 5 miljoner årliga försändelser sker i huvudsak från något av våra två distributions- och tullager i Viared utanför Borås. Vi har även en viss export till övriga Europa, säger Fredrik Andén som är Supply & Customs Manager på Ellos Group.

Ellos Group har gradvis vuxit under åren och är ett av Nordens största e-handelsbolag med en omsättning på cirka 3,6 miljarder kronor. I koncernen ingår mode- och heminredningsvarumärket Ellos, Jotex och Homeroom som säljer heminredning samt betallösningen Elpy.

Logistik en kärnfunktion

Logistik är en prioriterad kärnfunktion och ett område som Ellos Group har valt att utveckla i egen regi. Verksamheten har ett omfattande varuflöde – både import och export – av ett sortiment som består av cirka 200 000 olika artiklar. De senaste åren har Jotex hemsortiment lanserats på flera nya marknader i Europa, vilket ytterligare ökat behovet av en effektiv och snabbfotad logistik. Koncernens omfattande import- och exportflöden hanteras med hjälp av Descartes tullsystem GCT, Global Customs and Transport.

– En ständigt ökande komplexitet kräver mer digitalisering och automatisering i all vår logistikhantering. Sedan många år har vi samarbetat med Descartes för att utveckla automatiserade lösningar i våra tullprocesser, berättar Fredrik och understryker att samarbetet både driver effektivitet och förenkling i Ellos verksamhet.

SaaS-lösning i molnet

Under hösten 2022 har Ellos gått från att själva hosta tullsystemet lokalt hos den egna IT-avdelningen till att använda Descartes SaaS-lösning i molnet.

– Förra året gick vi över till molnlösningen, för att öka skalbarheten och möjligheten att hantera större volymer. Hittills har SaaS-lösningen haft en bättre stabilitet, snabbare processtider, och vi får en bättre support nu jämfört med tidigare, eftersom vi var väldigt personberoende, säger Fredrik. Han understryker dock att även om övergången till SaaS-lösningen har gått bra, så blev det ett ganska omfattande projekt med byte av databas och en rigorös testning. Men han betonar att det har varit värt besväret att gå över till molnlösningen.

– Nu får vi automatiskt uppdateringar av systemet och är riggade för fortsatt ökade varuflöden. En utmaning framöver blir däremot att skapa en trygghet i vårt samarbete med Descartes, där vi kan lita på att nya, mer frekvent uppdaterade systemversioner verkligen fungerar och inte stoppar upp våra processer.

Nytt europeiskt tullsystem – Union Customs Code
Huvudfokus just nu för Fredrik och hans team är att hantera de olika förändringar som sker inom tullområdet. Sedan något år pågår en stegvis övergångtill ett nytt europeiskt tullsystem – Union Customs Code, UCC – som påverkar hur alla europeiska företag ska lämna sina tulldeklarationer framöver.

– UCC har varit huvudfokus för tullavdelningen sedan övergången till SaaS förra hösten. Där har vi stor nytta av den uppdaterade funktionalitet som finns i GCT, konstaterar Fredrik och berättar att teamet även lägger stor kraft på att att digitalisera sin skeppningsprocess.

– Vår ambition är att generellt vidareutveckla oss digitalt och ta bort alla fysiska skeppningsdokument. Här finns en stor utvecklingspotential och målet är att vi ska få till en helt digitaliserad process inom snar framtid.

Ett av Ellos värdeord är entreprenörskap och Fredrik framhåller att företagskulturen uppmuntrar egna initiativ till utveckling, utmana och ständigt förbättra.

– Inom operations jobbar vi ständigt med att effektivisera och automatisera där det är möjligt. Det gäller även för tullteamet men det är en stor utmaning att vara innovativa inom tull. Det finns inget utrymme för oss att ”testa” eller göra fel. Tullregler måste följas och flöden får inte stoppas upp.

EasyCom tar nästa steg med 20 nya miljoner i kassan – ”Returer är inget svart eller vitt”

2016 startades företaget Easycom i e-handelsstaden Borås. Idén då som nu var att med sin mjukvara hjälpa e-handlare och logistikföretag att minska antalet returer och effektivisera sin returhantering. Under åren har tiden arbetat till Easycoms fördel, i takt med att lönsamhet och hållbarhet har kommit alltmer i fokus i detaljhandeln.

– När vi gick till marknaden med vår lösning så var e-handeln ganska mogen, men mest fokuserad på att öka sin omsättning. Lönsamhet och hållbarhet fick stå tillbaka när riskkapitalisterna ville se tillväxt, säger Markus Nordlund, som är försäljningschef på Easycom, med lång erfarenhet av både mjukvaruutveckling och logistik på bland annat Centiro och Ellos.

Konservativ bransch

Markus får medhåll av Fredrik Hedblom, som utsågs till ny vd i Easycom för några månader sedan, i samband med att norska postens dotterbolag Bring Ventures, tillsammans med Seven District och Almi Invest investerade drygt 20 miljoner i bolaget.

– Kostnadsfokus var länge sekundärt i e-handeln. Det beror bland annat på att det har varit ganska lätt och billigt att få tillgång till kapital. Man har förstått nyttan med vår lösning, men andra investeringar har prioriterats. Dessutom finns det en konservatism kring hur returer hanteras i en bransch, som i princip hanterar returer på samma sätt som för femtio år sedan när den kallades postorder, säger Fredrik som närmast kommer från jobbet som vd för e-handelsplattformen Norge, och som har tidigare erfarenhet av att skala upp SaaS-bolag. Han betonar dock att det ännu är en bit kvar tills Easycom visar svarta siffror.

– Nu ska vi använda vårt kapital för att gå till marknaden på ett mer kraftfullt sätt. Bland annat genom att rekrytera säljare, marknadsföra och etablera partnerskap med olika aktörer som kan bidra till en ökad kännedom och försäljning. I slutet av 2024 är det min förhoppning att vi ska vara lönsamma, förklarar Fredrik.

”Positiv returgrad”

Easycoms lösning grundar sig på forskning av bland andra Klas Hjort, på Lunds Tekniska Högskola och på avancerad dataanalys av produkters försäljning och returmönster. Grundinställningen är att returer är ofrånkomliga, och att det är svårt att generellt säga vad som är en bra eller dålig returgrad. Rätten att returnera är generös och regleras i lag. I USA visar analyser av transaktionsdata att det är en liten grupp som är olönsamma eftersom de systematiskt returnerar sina produkter. Kostnaden för detta uppskattas till 5,6 miljarder dollar enbart i USA. Men trots detta förordar inte Markus och Fredrik strategier som gör det svårare att returnera eller rentav att genom lagstiftning förbjuda returer, vilket somliga föreslår. Orsaken är helt enkelt att en viss mängd returer är ofrånkomliga och dessutom visar analyser att returer även driver lönsamhet.

– Detta är inte svart eller vitt. Man måste titta på det individuella kundbeteendet och analysera om det är ett lönsamt och hållbart beteende. Med den typen av analys kan vår plattform användas för att digitalt styra och hantera kundbeteenden på olika sätt, både med information och ekonomiska styrmedel. Att ha noll returer betyder att massa oanvända varor ligger hemma hos kunderna, och det är verkligen inte hållbart, konstaterar Markus. Han menar att det i stället gäller att få en positiv returgrad, det vill säga få tillbaka det som konsumenterna faktiskt behöver returnera av olika skäl. Det innebär inte en returgrad på 40-50 procent, men heller inte noll.

– Det finns genomsnittliga returgrader för olika typer av produkter och detta pratar bolagen mycket om och vill få ner. Men det mest intressanta är att titta på hur returerna ser ut för olika produkter och produktgrupper, att förstå produkternas och konsumenternas mönster, effekter och agera smart utifrån de analyserna, säger Fredrik.

Blocka kunden är en dålig strategi

Att blockera de konsumenter som returnerar 90 procent eller mer tror inte Markus och Fredrik heller på. I stället förordas mer av analys och beteendepåverkan.

– Att avgiftsbelägga returer, outhämtade produkter eller trasiga originalemballage kan vara rätt väg att gå om det görs genomtänkt och tillsammans med en bra kommunikation med konsumenten. Men det gäller att göra analyserna, kommunicera med och utbilda konsumenterna. På det sättet får säljaren kostnadstäckning för den lilla andelen extrema beteenden, samtidigt som konsumentens beteende påverkas, utan att det egna varumärket skadas, säger Markus.

Växer med partners

Nu är alltså Easycom ett välkapitaliserat bolag med starka kunder och kundcase som Nordic Nest, Stadium, Svenskt Tenn och Bring. Tiden är mogen för att satsa, och de första tuffa åren av outtröttligt missionerande är nu historia. Detaljhandeln, inklusive e-handeln, har blivit mer kostnads- och hållbarhetsmedveten samtidigt som handelns omfattande returflöden och växande sopberg debatteras flitigt i media.

– Under åren har vår lösning blivit allt bredare och möjlig att skräddarsy för olika typer av situation och behov. Vi har en mängd partnerskap som driver vår tillväxt, både med andra mjukvaru- och konsultbolag och med logistik- och transportbolag som får ett mervärde av att kunna erbjuda vår lösning till sina kunder, säger Markus och betonar att den här typen av partnerskap kommer att prioriteras och vara en allt viktigare kanal framöver.

Adderar mervärde i andra system

Ett typexempel på ett av många framgångsrika partnerskap är Easycoms samarbete med IMI Supply Chain Solutions och deras kombinerade WMS och TA-system ”IMI GO!”. Ett system som vänder sig till e-handlare, detaljister och logistikbolag.

– Vårt system är integrerat med IMI GO!, vilket ger användarna en effektiv returhantering som till stor del är automatiserad i lösningen. Det nära samarbetet med IMI Supply Chain Solutions är ett bra exempel på hur vår gemensamma lösning adderar mervärde för kunderna och skapar nytta för både oss och partnerföretaget, säger Fredrik, och nämner ytterligare några aktuella partnerskap som är på gång, men som tills vidare är hemliga.

Interact Analysis: ”Lagerautomationsbranschen väntas öka kraftigt 2024, efter en global dipp 2023”

Globalt ökade automationsbranschen med 30 procent under 2021 och med 16,6 procent året efter, för att därefter minska något 2023. Lagerautomationsbranschens tillväxttal kommer dock snabbt återgå till tvåsiffriga tal menar brittiska analysbolaget Interact Analysis i sin senaste Warehouse Automation Report.

Enligt halvårsuppdateringen av Interact Analysis senaste Warehouse Automation Report kommer orderingången för lagerautomatisering att börja öka mot slutet av 2023, och fortsätta att växa under 2024 för att återgå till tvåsiffriga tillväxttal 2025. Ökningen är starkt kopplad till den väntade ökningen av nybyggda lager. 

– De första tecknen på ljuset i slutet av tunneln ser vi för lagerbyggande och automationsinvesteringar när e-handelsaktiviteten nu börjar stabiliseras. Efter att ha nått botten ser situationen ut att börja förbättras, och investeringarna för lagerautomatisering väntas att öka 2024 jämfört med i år och potentiellt återgå till tvåsiffrig tillväxt 2025, säger Reuben Scriven, forskningsansvarig för Global supply chain automation på Interact Analysis.

Analysbolaget bedömer att de globala intäkterna från lagerautomation kommer att uppgå till 51,4 miljarder USD år 2025, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med uppskattade nivåer för 2024. Den tvåsiffriga intäktstillväxten förväntas följa en ökning med 7 procent under 2024 och en minskning med 1,6 procent för 2023.

Ökad nybyggnation av lager

Interact Analysis analys indikerar att lagerbyggandet kommer att öka 2024, efter en uppskattad minskning med 25 procent på årsbasis. Den avtagande tillväxten inom e-handeln och stigande räntor pekas ut som huvudorsakerna till minskningen av byggandet av nya lager. Byggnationen av lager förväntas dock börja växa igen från slutet av 2023, vilket i sin tur driver på efterfrågan på automationslösningar under 2024 och in i 2025, särskilt i USA.

– Många företag tar nu hänsyn till en ökad oförutsägbarhet, och det påverkar även lagerbyggandet, när företagen ökar sina lager och därför efterfrågar mer lagringskapacitet, framhåller Scriven.

Efterfrågan på lagerautomatisering ökade efter covid-19-pandemin när e-handeln accelererade och ökade behovet av lagerutrymme, särskilt inom branscher som detaljhandel, tillverkning, logistik och paketleverans. Den globala efterfrågan började dock sjunka 2022 på grund av den överkapacitet som byggdes under pandemin, nedgången i e-handeln och den övergripande nedgången i den globala ekonomin, enligt Interact Analysis.