Sedan utbrottet av Covid-19 2020 och efterföljande restriktioner i de flesta länder världen över har världshandeln påverkats och trycket på värdekedjorna ökat. Global Supply Chain Pressure Index (GSCPI) mäter flera av de faktorer som påverkar globala supply chains, exempelvis kostnadsutvecklingen för frakter, råmaterial och andra varor. Indexet för november 2022 visar på en fortsatt ökad press på de globala värdekedjorna, även om trycket på leveranskedjorna har fallit betydligt sedan 2021. Den största bidragande faktorn till det fortsatt ökade trycket i leveranskedjan uppges vara kinesiska leveranstider, även om förbättringar visades i USA:s leveranstider och taiwanesiska inköp. Indexets senaste rörelser tyder på att utvecklingen i Asien bromsar indexets återgång till de historiska nivåerna, se grafen.

GSCI sammanställs av Federal Reserve Bank of New Yorks och baseras på statistik och data från Bureau of Labor Statistics; Harper Petersen Holding GmbH; Baltic Exchange; IHS Markit; Institute for Supply Management; Haver Analytics samt Refinitiv.

   

Logtechbolaget Zebra Technologies har utsett Bill Burns till nästa CEO efter svensken Anders Gustafsson som har suttit på posten ända sedan 2007, vilket är unikt för ett amerikanskt börsbolag, där en amerikansk CEO sitter i genomsnitt fem år. Gustafsson kliver av den 1 mars 2023 och tar då över ordförandeklubban i Zebras styrelse efter Michael Smith.

Zebra Technologies erbjuder hårdvara, mjukvara, tjänster och lösningar som digitaliserar och automatiserar flöden. Den tillträdande Bill Burns har arbetat i Zebra sedan 2015 och har de senaste fem åren haft rollen som Chief Products and Solutions officer. Burns har mer än 30 års erfarenhet inom tekniksektorn och har tidigare varit CEO på två andra teknikbolag. Under sin tid i Zebra har Burns stärkt Zebras marknadsledarskap och lönsamhet i bolagets kärnverksamheter, gått in i nya angränsande expansionsområden och stärkt Zebras strategiska relationer med kunder och partners, uppger bolaget i ett pressmeddelande.

– Anders har skapat en stark, inkluderande kultur baserad på våra värderingar. Jag är fast besluten att bygga vidare på detta för att attrahera, utveckla och behålla de bästa talangerna globalt, säger Bill Burns, Chief Product & Solutions Officer, i en kommentar.

Innan Burns började på Zebra var Burns VD för Embrane, en Silicon Valley-baserad startup med riskkapitalstöd som förvärvades av Cisco. Tidigare har han varit VD för Spirent Communications, en global ledare inom test- och mätlösningar som handlas på Londonbörsen. Burns har också haft olika chefs- och försäljningsledarroller på Tellabs, Inc.

Anders Gustafsson är den andra vd i Zebras mer än 50-åriga historia. Efter hela 15 år som Zebras CEO har Gustafsson nu utsetts att leda bolagets styrelse.

– Behovet av att digitalisera sina verksamheter är fortfarande ett strategiskt fokus för våra kunder globalt. Nu mer än någonsin behöver våra kunder våra lösningar för att förbättra arbetsflöden över sina bredare leveranskedjor, säger Anders Gustafsson.

Zebra Technologies erbjuder hårdvara, mjukvara, tjänster och lösningar som digitaliserar och automatiserar arbetsflöden. Försörjningskedjor är mer dynamiska, kunder och patienter är bättre betjänta och arbetare är mer engagerade när de använder Zebra-innovationer som hjälper dem att känna, analysera och agera i realtid.

Snabbväxande mjukvarubolaget Optimity startades 2008 av Christer Liden, Lars Gimbringer och Anders Klahr med idén att fullt ut kapitalisera på den nya 64-bits-arkitekturen som möjliggjorde mycket mer detaljerade optimeringsmodeller. SCE träffar Erik Sandberg, CEO för Optimitys framgångsrika europeiska verksamhet, med i bas Stockholm.

Optimeringstekniken hade vid starten 2008 funnits länge, men på grund av tekniska begränsningar hade optimering bara använts på en aggregerad nivå för strategiska analyser. Men med de nya snabba operativsystemen gick det nu att använda optimering för mer detaljerad operationell planering. Mycket har hänt sedan dess och idag erbjuder Optimity stöd för hela planeringsprocessen, utifrån visionen att erbjuda en mycket intuitiv och lättanvänd grafisk applikation, men med den mest avancerade matematiken som grund för att automatisera planeringsprocessen.

Den visionen gäller än idag och 2022 är Optimity ett av marknadens mjukvarubolag inom det stekheta området Supply Chain Planning (SCP). Hettan beror till stor del på covid-19-pandemin – som avslöjade en hel del brister i många företags planering – och en allmänt ökad volatilitet och risk i supply chains, som återspeglas i allt från brister på råvaror, material och komponenter till storkrig i Europa. Sammantaget leder allt detta till ett ökat behov av att kunna planera och optimera försörjningsflöden med hög precision, automation och med hjälp av algoritmer som bidrar till att förutse störningar och rekommendera handlingsalternativ.

– Vi erbjuder en komplett planeringslösning i hela försörjningskedjan som vänder sig till den tillverkande industrin och livsmedelsbranschen. Det är två sektorer där komplexiteten är hög och planeringsutmaningarna stora, på grund av höga kundkrav på snabbhet, tillgänglighet och leveransprecision i kombination med stora efterfrågevariationer. Man kan säga att ju mer komplexitet, desto bättre är våra mjukvaror, säger Erik Sandberg, CEO för Optimitys europeiska verksamhet som leds och drivs från företagets Stockholmskontor.

Bland Optimitys många kunder finns välkända varumärken som Volvo, Perstorp, Petronas och Löfbergs. Bara för att nämna några. Och trots att bolaget fortfarande är ett relativt litet företag har man etablerat kontor i Sydney, New York, Stockholm och Singapore och genomför projekt över hela världen.

– Det är roligt och inspirerande att behovet och intresset för professionell planering i försörjningskedjan växer så pass starkt och därmed efterfrågan på planeringsmjukvaror. I vår egen tillväxtresa är den främsta flaskhalsen svårigheten att hitta de medarbetare som vi behöver för att fortsätta att växa, förklarar Erik.

Bland de kompetenser som efterfrågas nämner han utvecklare inom maskininlärning, programmering, erfarna projektledare, lösningsarkitekter och olika säljande roller. Hittills har Optimity valt att inte driva ett aktivt säljarbete, utan uppdragen har genererats och utvecklats via rekommendationer och ett stort och stödjande nätverk. Men nu när tillväxttakten ska accelerera behövs mer folk i verksamheten.

– Vårt mål är att ha en årlig tillväxt på 25 procent och vi återinvesterar av all vinst i fortsatt verksamhetsutveckling. På säljsidan behöver vi därför få in fler personer som arbetar dedikerat med sälj- och marknadsutveckling.

– Här i Sverige har vi väldigt duktiga ingenjörer som både har en gedigen teknikkunskap i kombination med den affärsförståelse som behövs i vår typ av verksamhet, och som är beredda att verkligen jobba med teknikfrågor, inte bara göra snygga power point-presentationer, berättar Erik.

– Vi har fått propåer från potentiella köpare under åren, och vi är principiellt öppna för att ta in en partner som har erfarenhet av branschen och av att skala upp mjukvarubolag. Vi brinner för verksamheten, produkten och lösningsområdena, men saknar erfarenheten av att skala upp ett globalt tjänsteföretag, säger Erik och nämner att Optimity inom ett par år har nått den omsättning som behövs för att hamna i den eftertraktade Gartner Magic Quadrant för Supply Chain Planning Solutions.

– Snart har vi nått den omsättning som krävs och vi är rätt övertygade om att vi kommer att finnas med där om ett par år, konstaterar han med ett leende som utstrålar både beslutsamhet och självförtroende.

– Vi är helt klart mycket mer snabbfotade, men framför allt har vi en bra och komplett planeringslösning, fantastiska referenser och inte minst en kompetens och kultur som präglas av närhet, flexibilitet, lyhördhet och en gedigen kundförståelse. Dessutom är vi en nischspelare som är helt fokuserad på tillverkande industri och livsmedelsbranschen, där vi är svårslagna!

– Det finns många åsikter om Gartner, men helt klart var det mycket värdefullt för oss att vara med på deras konferens och lära oss mer om andra företags erfarenheter och utveckling och om utvecklingen i vår bransch, berättar Erik, och säger lite stolt att Optimity fick Gartners beteckning ”notable vendor” för något år sedan.

---

Den 16 januari tar Malin Jennerholm över som vd på Svenska Retursystem efter Anna Elgh som lämnar uppdraget efter nio år. Malin Jennerholm har lång erfarenhet från ledande positioner inom livsmedelsbranschen och ska i sin nya roll fortsätta att utveckla branschens gemensamma cirkulära system för hållbara varuflöden.

Under 2021 bidrog Svenska Retursystem till att branschen sparade in 36.000 ton CO2 genom sitt effektiva och klimatsmarta system med gemensamma lastbärare. Bolaget arbetar hållbart i alla dimensioner med syftet att minska livsmedelsbranschens klimatpåverkan. Inför de kommande åren har styrelsen tagit beslut om stora investeringar i fortsatt utbyggnad och tillväxt, samt accelererad digitalisering.

– Jag är glad över förtroendet att få leda en verksamhet som är en riktig pionjär inom den cirkulära ekonomin och samtidigt aldrig har varit så relevant som nu. Jag är imponerad av hur verksamheten har utvecklats under de senaste åren och ser en stor potential i de progressiva möjligheter som ligger framför bolaget. Med hjärtat i hållbarhet, ledarskap och tillväxt ser jag fram emot att fortsätta utveckla bolaget tillsammans med mina nya kollegor, säger Malin Jennerholm, tillträdande VD för Svenska Retursystem.

Malin har en lång bakgrund inom livsmedelsbranschen med ett flertal ledande positioner, senast som vd för Orkla Confectionery & Snacks Sverige och dessförinnan roller inom Jacobs Douwe Egberts och Mondelez International. Hon sitter också i styrelsen för Cloetta AB och Sweden Food Arena.

– Vi välkomnar Malin och är mycket glada över att hon har tackat ja till att leda SRS in i nästa spännande fas. Jag är övertygad om att hon kommer att ta vara på vår stora tillväxtpotential och fortsätta utveckla vår cirkulära affärsmodell mot ökad digitalisering och spårbarhet. På så sätt kan vi göra verklig skillnad för hela livsmedelsbranschens hållbarhetsagenda och effektivitet, säger Magnus Lagergren, styrelseordförande för Svenska Retursystem.

Efter framgångarna med sin första riskkapitalfond, Scania Growth Capital I, lanserar Scania nu Scania Growth Capital II. Den nya fonden kommer också att förvaltas av East Hill Equity och bestå av 2 miljarder kronor i kapital. Scania Growth Capital II, kommer att fortsätta att investera i de mest attraktiva företagen och entreprenörerna inom teknikområden B2B, särskilt inom områden som mjukvara, produkter, lösningar och tjänster inom mobilitet, uppkoppling, självkörande fordon, elektrifiering, smarta fabriker och hållbarhet.

Fonden kommer att rikta sig till entreprenörsföretag med ett unikt produkt- eller tjänsteerbjudande inom områden där fonden inte enbart kan tillföra kapital utan också tillföra andra mervärden.

– Det vi har lärt oss är att det är väsentligt för Scania att samarbeta med mindre företag och initiativ som har störst potential att stödja vår fortsatta utveckling och tillväxt. Vi har också sett att venture-verksamheterna kan dra nytta av vår breda och djupa branschkunskap, säger Gustaf Sundell, Executive Vice President och Head of Mobility Solutions på Scania.

– Efter att ha sett utvecklingen av Scania Growth Capital sedan 2016 vill vi nu accelerera detta framgångsrika initiativ. För Scania är det ett framgångsrecept att få insikter i nya relevanta områden bortom vår nuvarande kärnverksamhet, i samarbete med innovativa tech-företag i angränsande områden; särskilt i denna dynamiska tid som kräver nya sätt att arbeta på vår marknad, säger Christian Levin, VD och koncernchef i Scania.

Maersk och IBM har beslutat att dra tillbaka och avsluta sin gemensamma blockchain-plattform TradeLens. Plattformen började utvecklas 2018 av IBM och GTD Solution, en division av Maersk, som en blockchain-lösning för frakter, utformad för att främja en mer effektiv och säker global handel.

– TradeLens grundades med den djärva visionen att ta ett språng i den globala försörjningskedjans digitalisering som en öppen och neutral plattform. Tyvärr, trots att vi framgångsrikt utvecklat en fungerande plattform, har behovet av ett samlat globalt branschsamarbete inte uppnåtts. Därför har TradeLens inte nått den kommersiella lönsamhet som krävs för att fortsätta arbeta och möta de finansiella förväntningarna på en oberoende verksamhet, säger Rotem Hershko, Head of Business Platforms, A.P. Moller – Maersk.

Nu avvecklas plattformen med målet att stänga den helt i slutet av första kvartalet 2023. När TradeLens lanserades var målet att skapa en digital revolution i försörjningskedjan genom att samla ett helt ekosystem av aktörer kring ett gemensamt arbetssätt som skulle gynna alla aktörer på ett likvärdigt sätt. I slutänden uppnåddes inte de höga ambitionerna.

E-handelsbolaget Boozt automatiserade 2017 sitt lager med en AutoStore-lösning, som blev världens största. AutoStore-lösningen utökades därefter under 2021 och nu utökas den igen som en följd av en ökad efterfrågan och ett bredare utbud. Anläggningen består efter den senaste utbyggnaden av 1 243 robotar, 1 245 000 lådor och 301 portar och är alltjämt världens största. Leverantör av anläggningen är Element Logic.

Boozt har haft en enormt snabb tillväxtresa de senaste åren och är idag Nordens största varuhus online. Även om man främst koncentrerar sig på kunder i de nordiska länderna, så levererar företaget sammantaget ca 400 000 produkter i månaden inom mode och livsstil, till 24 europeiska länder.

– Boozt och Element Logic har ett tätt samarbete och för kontinuerligt diskussioner om nya anpassningar till marknaden, vilket gör att Boozt kan ligga steget före tillväxtkurvan. Som vanligt vid expansioner har en viktig del varit att hålla installationen störningsfri för den dagliga driften, så att Boozt kan ha så gott som full drift under hela utökningsprocessen – och därmed hålla sina kundlöften, säger Marcus Rasmusson Aftermarket Director på Element Logic Sweden.

Det finns mängder av analysföretag som gör prognoser för framtida teknikinvesteringar inom automation. Gemensamt för alla är att de förutspår en mycket stark ökning av logistikautomation i allmänhet och av så kallade Autonomous Mobile Robots (AMR) i synnerhet – en marknad som förutspås växa med mellan 16-35 procent till och med 2030*.

– Om vi går tillbaka till nittiotalet och det tidiga 2000-talet så rådde det en hajp kring det man då kallade AGVer, men förtjusningen avtog snabbt eftersom tekniken inte var tillräckligt utvecklad. Lösningarna var oflexibla och närmast omöjliga att förändra när de väl var installerade, säger Gregor Schubert-Lebernegg, Product and Sales Manager på österrikiska automationsbolaget Knapp AG, som sedan mer än tio år utvecklar egna Autonomous Mobile Robots, även kallade ”nästa generationens AGVer”.

– Numera är efterfrågan på lagerpersonal högre än tillgången, vilket gör att personalen i lager ser AMRs enbart som en ”pain reliever”, en avlastning och ett positivt komplement i sitt eget arbete.

– Vi har AMRs för olika typer transporter av både lådor och pallar, så kallade Open shuttles, och vi har robotar som kan användas i ett helt system för lagerhållning, så kallad Open Shuttle Store, säger Peter Henriksson, som är Senior Solution Engineer på Knapp Nordics.

Han berättar att det största intresset för AMRs här i Norden kommer från den tillverkande industrin, särskilt inom automotive. Ett exempel är företaget Meritor i Lindesberg – en ledande leverantör av lös- ningar för drivlinor och bromsning till fordonsindu- strin – som nyligen investerade i en hel lagerlösning från Knapp, inklusive 15 AMRs som varje dag flyttar 2 400 pallar mellan 200 olika destinationer.

– Inom den tillverkande industrin är robotisering inget nytt och där tillför AMRs ofta ett stort mervärde genom att de är säkra, tysta och smidiga. Utöver den tillverkande industrin är efterfrågan på AMRs stor även inom detaljhandel och e-handel, liksom från mindre och medelstora start-ups som vill ha en lösning som ger maximal flexibilitet, säger Peter.

– Det finns dussintals start-ups som har lanserat AMRs som baserats på open source mjukvara. De flesta har försvunnit ganska snabbt, eftersom det svåra är att utveckla en mjukvara som ger robotarna den stabilitet och säkerhet som behövs, och för att få många robotar att fungera i samspel. Det är därför fortfarande ganska sällsynt med större flottor av AMRs, förklarar Gregor och fortsätter:

– Vår mjukvara för fleet control hanterar idag en flotta på 40 robotar i ett lager, och vi tror den klarar av att styra upp 150 fordon, både egentillverkade och andra automatiserade och manuella fordon. Detta ger kunderna en enorm nytta eftersom det blir mycket enklare att ha ett fleet control system i stället för flera som riskerar att störa varandra.

– AMRs är fortfarande lite dyrare i inköp än traditionella AGVer, men om du inkluderar kostnaden för utbildning, installation, uppstart och service så blir kalkylen betydligt bättre, säger Gregor och berättar att Knapp även utbildar kunder så att de relativt snabbt och på egen hand kan installera och serva sina robotar.

Dessutom används alltmer AI/maskininlärning för att lära de autonoma robotarna att agera så smart och produktivt som möjligt.

– Detta är fortfarande i sin linda, men vi använder redan nu AI för att träna våra robotar att lyfta och ställa ner pallar, lådor, hyllor och så vidare. Vi använder även AI/maskininlärning för att långsiktigt utveckla robotarnas förmåga att uppfatta olika föremål, hinder och förstå hur de ska manövrera.

– Jag är övertygad om AMRs om fem år används mycket mer än idag, och inte längre ses som en nischteknik. Då är tekniken lika stor och självklar som skyttlar och miniloadsystem är idag. Jag tror även att AMRs kommer att utföra en stor del av det arbete som fortfarande utförs av bansystem, ungefär på samma sätt som bilen ersatte tåget för 120 år sedan, förutspår Gregor.

Peter nickar instämmande och framhåller att den nordiska marknadens höga teknikmognad talar för en stark marknadsefterfrågan regionalt.

– Vi har avsatt dedikerade säljreseurser som enbart ska marknadsföra och sälja AMRs här i Norden och jag är säker på att många företag kommer att välja AMR-lösningar framöver.

—

* Se exempelvis Interact Analysis (2022), Autonomous Mobile Robot Market by Type, by Application, by End-User – Global Opportunity Analysis and Industry Forecast 2022-2030, m.fl.

Apotea berättar i ett pressmeddelande att bolaget har köpt in sig i de två etablerade nordiska konkurrenterna Apomera och Apotera i Finland respektive Norge. Tanken är att använda Apoteas affärsmodell och göra en motsvarande resa.

– Jag ser en enorm potential i att skapa nya Apotea i våra nordiska grannländer. Jag tror att det behövs en utmanare på dessa marknader och det finns även många synergier mellan bolagen att dra fördel av, säger Apoteas vd och grundare Pär Svärdson.

Det har gått tio år sedan nätapoteket Apotea påbörjade sin resa mot att bli Sveriges största apotek. I Norge och Finland har utvecklingen av nätapotek inte kommit lika långt och Apotea ser en möjlighet att fortsätta resan mot att bli Nordens största nätapotek. Genom att investera i befintliga bolag behöver den resan inte börja från noll, utan Apotea kan fortsätta utveckla och växa med de etablerade bolagen Apomera och Apotera och använda samma struktur som på Apotea. Ägarandelar och köpeskilling har inte offentliggjorts, men både Apomera och Apotera uttalar sig mycket positivt om de framtida möjligheterna tillsammans med Apotea.

– Vi ser väldigt mycket fram emot samarbetet med Apotea och att dra nytta av de synergier vi ser mellan bolagen. Vidare är det ingen hemlighet att vi är stolta över att ha fått en så kompetent aktör som format den svenska nätapoteksmarknaden på ägarsidan. Nu ser vi fram emot att kunna accelerera vår tillväxt ytterligare som utmanare på den norska apoteksmarknaden, säger Patrick Hjetland, vd för Apotera.no.

Även Apomeras vd Pekka Ketonen är positiv till affären, som han menar kommer att accelerera det egna företagets tillväxt.

– Vi är oerhört glada och stolta över att ha fått in Apotea som ägare. Sveriges största nätapotek är en uppstickare som har format den svenska e-handeln för apotek. Deras erfarenheter och kompetens är en ynnest för oss att få ta del av. Vi kommer att accelerera än mer nu och satsa vidare får att nå målet om att bli finsk marknadsledare i vår bransch.

ICAs miljardinvestering i sitt högautomatiserade e-handelslager i har fått mycket publicitet det senaste åren. I dagarna togs det första spadtaget för nästa storsatsning storsatsning; ett nytt högautomatiserat fryslager i Västerås – en satsning som kommer att kosta 1,8 miljarder kronor.

ICA Sveriges lagerverksamhet i Västerås utgör ett viktigt nav i ICAs logistik och är ett av Sveriges största lager med över 1 100 medarbetare som förser landets cirka 1 300 ICA-butiker med färska, frysta och kolonialvaror. Det nya fryslagret kommer att utrustas med en automationslösning för lagerdrift från TGW, vilket kommer att bidra till en effektiv lagerdrift samt en förbättrad arbetsmiljö för ICAs medarbetare.

− ICA har en lång historia i Västerås och det är med stor stolthet som jag idag sätter spaden i marken för nästa långsiktiga investering i staden. Det nya fryslagret är viktigt för vår affär, det stärker varuförsörjningen till ICA-butikerna och säkrar vår konkurrenskraft på marknaden, säger Emma Lindström, logistikdirektör ICA Sverige.

− Fryslagret är en viktig investering för ICA, och vi som fastighetsägare är väldigt glada att nu kunna påbörja utvecklingen. Vi kommer att certifiera fastigheten enligt Breeam och har flera viktiga hållbarhetsinitiativ för bland annat minskad energianvändning och för att stärka den biologiska mångfalden runt fastigheten, säger Anna Nyberg, vd ICA Fastigheter.

Designen av det nya lagret har tagit avstamp i att erbjuda ett utökat sortiment och förbättra ICAs erbjudande till butik och kund. Även effektivisering av logistikflöden och förbättrad arbetsmiljö är viktiga drivkrafter. Det nya lagret är designat för att lagra 22 000 pallar och med kapaciteten att leverera ut 250-300 rullburar per timme till butik. Som ett resultat av detta kommer transporter kunna effektiveras och miljöpåverkan minskas. Anläggningen planeras tas i drift i början av 2026 och kommer att leverera varor till ICA-butiker i hela landet. 

Förutom det nya fryslagret investerar ICA i ett nytt lager intill nuvarande lagerverksamhet i Västerås. Det nya lagret kommer att bli cirka 13 500 kvadratmeter stort och bli ny spridningspunkt samt ta över en del av blomverksamheten som idag ligger i Helsingborg. Första spadtaget för blomlagret genomfördes den 31 augusti 2022 och bygget är i full gång. Målsättningen är att den nya verksamheten ska tas i drift till sommaren 2023.