Unifaun – en ledande svensk specialist på molnbaserade system för transportadministration (Transport Administration Systems, TAS) – går samman med norska branschkollegan Consignor. Genom samgåendet skapas en global spelare på TAS-marknaden, med tyngdpunkt i norra Europa. 

Enligt ett pressmeddelande kompletterar de båda bolagens system varandra väl och ger de båda bolagen gemensamt en ”best-of-breed funktionalitet” och en större geografisk täckning. Unifaun med rötter i Sverige och Consignor med rötter i Norge kommer med sin gemensamma förmåga att fortsätta att accelerera sin globala tillväxt, understödda av huvudägarna Marlin Equity Partners respektive Francisco Partners. 

”Ett nytt kapitel”

– Det här är ett enormt spännande nytt kapitel för vårt bolag. Vi är mycket nöjda med vårt partnerskap med Marlin, Francisco Partners och Peter Tang Thomsen och Consignors övriga ledning, när vi nu går vidare och drar nytta av de stora möjligheter som samgåendet ger oss för att driva innovation i branschen och värde för våra kunder, säger Leif Bohlin, vd i Unifaun. 

– Sammanslagningen av våra talangfulla, passionerade team och våra lokala och globala resurser kommer att driva ytterligare värdeskapande för både våra kunder och medarbetare, säger Peter Tang Thomsen, Consignors grundare och vd i en kommentar och fortsätter:

– Tillsammans kommer vi leverera exakt det som våra kunder söker; en integrerad helhetslösning för TAS som hjälper kunderna att reducera sina transportkostnader och samtidigt förbättra leveransupplevelsen för alla aktörer i försörjningskedjan.

Samgåendet kräver godkännande

Så snart samgåendet har godkänts av berörda konkurrensmyndigheter kommer de båda bolagen sammanföras i en gemensam verksamhet. Vilket varumärke som bolaget kommer att använda framöver har inte beslutats. De finansiella transaktionerna bakom samgåendet har inte offentliggjorts. 

Unifaun erbjuder innovativa och högkvalitativa TAS-lösningar för varuägare, transportörer och mottagare i det europeiska ekosystemet för transport. Under 2019 hanterades över 300 miljoner sändningar av Unifauns system. Bolaget har drygt 200 anställda i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Holland, Belgien, Tyskland och Polen.

Consignor stöttar sina kunders leveransprocesser genom att göra det enklare, snabbare och mer kostnadseffektivt att leverera och genom att göra leveransen till en konkurrensfördel. Bolaget har drygt 170 anställda I Oslo, Stockholm, Helsingfors, Köpenhamn, Aarhus, Bukarest och London.

PMI ökade till 64,9 i december till 64,9 från 59,8 i november. Det är den största månatliga ökningen sedan i somras vilket stärker bilden av en utbredd konjunkturåterhämtning i svensk tillverkningsindustri. Det är ett överraskande starkt utfall som antas bero på en växande världshandel, men kanske även av en ökad optimism i samband med den påbörjade coronavaccineringen, menar Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Samtliga delindex bidrog till uppgången i PMI-total. Leverantörernas leveranstider och sysselsättning bidrog sammantaget med 2,7 indexenheter följt av produktion (1,0 indexenheter) och orderingång (0,9 indexenheter). Lager bidrog med 0,4 indexenheter. Noterbart är att nyanställningsbehovet i tillverkningsindustrin ökar igen samtidigt som index för leveranstiderna nådde en ny toppnivå. Tillverkningsföretagens produktionsplaner blev mer expansiva i december än i november och indexet noterades till 67,6. Det är andra månaden i rad som indexet är högre än historiska snittet (63,6).

– Prisindexet för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg med hela 13,7 indexenheter i december till 71,9 jämfört med 58,2 i november. Pristrycket från producentledet ökar efter långvarig period med sjunkande priser och allt fler inköpschefer rapporterar nu om stigande råvarupriser. Detta är ännu ett tecken på att svensk industri går på allt högre varv, säger Jörgen Kennemar.

Inköpschefsindex (PMI – Purchasing Managers Index) är en konjunkturmätare för den svenska ekonomin som genomförs i samarbete mellan Swedbank och Silf för dels tillverkningsindustrin dels tjänstesektorn. Målet med PMI är att snabbt mäta den rådande konjunkturen. Varje månad inhämtas konjunkturstatistik från inköpschefer som ingår i en svarspanel. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång.

3PL-bolaget Aditro Logistics bygger upp en utvecklingshub – Logtech Hub – för att ta fram de mest innovativa och ledande tech-lösningarna inom logistik. Bolaget säger i ett pressmeddelande att syftet är att ytterligare automatisera verksamheten och att ta fram smartare lösningar och att ägaren – finska Posti-koncernen – ger bolaget stora förutsättningar att öka sin tillväxt och fortsätta implementera ny teknik i verksamheten. Mot den bakgrunden har man nu tagit initiativet till att starta en Logtech Hub, vilket är en egen avdelning vars syfte är att skapa ledande, innovativa tech-drivna lösningar.

– Logistik är idag en central fråga för nästan alla bolag. Kundmöte och kundupplevelse byggs idag till stor del av logistiken och fortsatt är såklart kostnadseffektivitet en viktig fråga. För att förstärka logistiken som en konkurrensfördel för våra kunder startar vi nu Logtech-hub, säger Johannes Gussander, VD Aditro Logistics. 

– Logtech-hubens uppdrag är att addera innovativa och banbrytande technologier i logistikkedjan för att våra kunder ska överträffa sina kunders förväntan”, fortsätter Gussander. 

Just nu pågår en rekrytering av en Chief Digital Officer som ska leda arbetet framöver med stor frihet att forma arbetet med att ”ta fram morgondagens lösningar för logistikens och Retail-branschens utmaningar”. 

Aditro Logistics är, med över 225 000 kvadratmeter i egna logistikcenters, ett av de större 3PL-bolagen i Norden. Företaget erbjuder logistiktjänster till ledande företag inom retail, e-com och FMCG. Bolaget ingår sedan 2020 i Posti Group. 

Mathias Krümmel blir ny vd i PostNord Sverige AB. Han tar över rollen från PostNords koncernchef Annemarie Gardshol, som har haft rollen som Sverigechef sedan 2018. Mathias Krümmel har arbetat i koncernen i tjugo år, bland annat som chef för affärsområdet Solutions och som försäljningsdirektör under 2014-2017. Närmast kommer Mathias från rollen som vVD och chef för produktion i PostNord Sverige AB. Mathias kommer att ingå i koncernledningen där han rapporterar till Annemarie Gardshol.

– Det är med stor ödmjukhet, men också med stor nyfikenhet, jag ser fram emot min nya roll som vd för PostNord Sverige. Vi är på en spännande transformationsresa och jag ser fram emot att göra denna resa tillsammans med PostNord Sveriges alla medarbetare och kunder. Det är en ära och ett stort ansvar att få leda vår satsning med att göra vardagen enklare för alla som bor och verkar i Sverige, säger Mathias Krümmel i en kommentar.

Jonas Nilson har utsetts till ny vice VD i Norrköping Science Park och tillträder sin nya befattning den den 1 februari nästa år. Jonas kommer närmast från rollen som Head of Orio Logistics, Orio AB, en verksamhet som har nått stora framgångar under senare år.

– Jag är hedrad, ödmjuk, inspirerad och full av energi att bidra till nästa steg i utvecklingen av Norrköpings Science Park, säger Jonas Nilson, som själv har bott i Norrköping under större delen av sitt liv. Yrkesmässigt är han ett verkligt proffs inom supply chain och logistik, med en civilingenjörsutbildning från Linköpings universitet i bagaget. Under åren har Jonas Nilson bland annat arbetat som affärsområdeschef på logistiktjänsteföretaget Sonat och som Supply Chain Director Europe på Thin Film Electronics. Han har även varit engagerad som styrelseledamot i logistikföreningen Plan. Nu är siktet inställt på att skapa ännu mer innovation och nya affärsverksamheter i Norrköping.

– Norrköping som historisk industristad, ett bra utvecklingsdriv och stark koppling till forskning inom tydliga framtidsområden skapar onekligen unikt bra förutsättningar. Norrköping Science Park har en stark utveckling de senaste åren, så den resan ska vi accelerera. Maximera förutsättningarna för företag, entreprenörer, forskning och det offentliga för att få innovationer till hållbara affärer och därmed arbetstillfällen. Vi skall göra det på vårt eget ”Norrköpingsvis” med mycket öppenhet, kommunikation, handlingskraft och samarbeten med ett fokus på våra tre starka områden; visualisering, tryckt elektronik och effektiv logistik. Nu är detta mina helt spontana tankar innan jag börjat. Jag ser verkligen fram emot att sätta mig in i det hela på ett djupare plan tillsammans med det övriga kompetenta science park-teamet.

Norrköping Science Park stöttar nyföretagande och affärsutveckling i Norrköpings kommun. Basen är ett brett nätverk där företag och individer kopplas samman. Prioriterade områden är företag inom visualisering, tryckt elektronik och smart logistik – såväl nystartade företag som mer etablerade SME-företag och storföretag.

Utmaningen att skapa tillräcklig visibilitet i försörjningskedjor och nätverk har av supply chain tänkaren Adrian Gonzales betecknats som områdets heliga Graal – det vill säga i överförd bemärkelse något som är hett eftertraktat men närmast ouppnåeligt. Med det konstaterat kan man dock invända att möjligheterna för visibilitet idag är större än någonsin tidigare. Det utvecklas ständigt bättre systemlösningar, samverkansplattformar, spårnings- och trackingtekniker som ska bidra till leverantörers, kunders och konsumenters krav på transparens. Helst i realtid.

Med AI och ML i de moderna planeringssystemen för SCM kan vi dessutom ta hänsyn till allt fler faktorer; såsom väder, trafiksituation, kampanjer m.m. som kan ligga till grund både för automatiserade beslut men också för ett lärande som ger bättre framtida prognoser och bättre och snabbare beslut.

Den ”visibilitet” som i första hand efterfrågas är väldigt grundläggande: vilka varor har skickats och exakt var i leveranskedjan befinner de sig just nu. Enbart den informationen skapar förutsättningar för en mycket bättre planering, effektivitet och kundservice. Att detta till synes enkla informationsbehov är så svårt att tillgodose i många fall beror på flera saker. För det första är den data som behövs oftast spridd hos många olika parter och i många olika system. Lägg till detta den ovillighet som fortfarande finns på sina håll att dela med sig av data. Andra orsaker är att det ibland upplevs som alltför krångligt och dyrt att åstadkomma en god transparens.

Senaste numret av Supply Chain Effect kretsar till stor del kring den centrala frågan om visibilitet och datadelning i supply chain. En fråga som är grundläggande och utmanande för alla som jobbar med supply chain management och logistik, men som dessutom är central för alla som jobbar med försäljning eller har ett övergripande verksamhetsansvar. E-handeln och dess främsta förebilder har definitivt gått i täten för en utveckling där datatillgång, visibilitet och transparens blir ett allt mer självklart krav som ställs av konsumenterna. Den utvecklingen har gjort att vi alltmer ställer samma krav på visibilitet i våra yrkesroller. I kombination med en snabb teknikutveckling och ett ökat hållbarhetsfokus skapar detta ett marknadsdriv som kanske ganska snart kommer att förvandla den heliga graalen i supply chain management till något mer än en vision!

Stefan Karlöf, chefredaktör

IoT, Internet of Things var för några år sedan ett vanligt förekommande ämne i den här tidningen och i andra liknande publikationer. De främsta förespråkarna såg ”sakernas internet” som nästa stora revolution i internetutvecklingen och en omdanande teknik för logistik och varuförsörjning. Men vad har hänt under de senaste åren och var befinner sig IoT-utvecklingen idag?

Till att börja med kan det konstateras att IoT anses ha uppstått som fenomen redan 1982 när några teknikstudenter hade kopplat upp en läskmaskin till dåtidens internet. Studenterna hade programmerat en sensor att kontrollera maskinens läsktillgång och temperatur. Numera betraktas IoT som ett nätverk av uppkopplade enheter som samlar in och delar data med varandra. 

Marknaden värderad till 10 000 000 000 000 kronor

Efter den inledande hypen med inflaterade förväntningar är IoT i dag stark tillväxt, fast mer i det tysta. Analysfirman Gartner förutspår att antalet IoT-anslutna enheter kommer att uppgå till 43 miljarder 2023, och McKinsey konstaterade 2019 att andelen företag som använder IoT ökade från 13 % till 25 % från 2014 till 2019. Analysfirman IDC förutspår att hela IoT-marknaden kommer att uppgå till 1,2 trillion dollar om endast två år, vilket översatt till svenska kronor motsvarar 10 biljoner, alltså 10 000 000 000 000 kr. Kort sagt, marknaden är allt annat än liten och tillväxten är snabb. Samtidigt och paradoxalt nog är användningen inom logistikområdet inte särskilt synlig, trots att den totala transportbranschen uppges spendera 40 miljarder dollar på IoT under 2020. 

– En orsak till att IoT inte har slagit igenom brett inom logistik och transport är att viljan till samarbete har varit olika stor inom olika transportslag. Inom området sjö- och vägtransporter så har de enskilda bolagen sett sin information som en konkurrensfördel som man inte har velat dela med andra. Men inom flygfrakten så har branschorganisationen IATA gjort en del för att utveckla standarder och främja utvecklingen och inom containerfrakt arbetar Digital Container Shipping Association med liknande initiativ, förklarar Erik Lund, Head of IoT Tracking Division på Sony Network Communications Europe.

”Black Swan Event”

I Sony Network Communications verksamhet så är IoT divisionen en ”scale up”, det vill säga en verksamhet som ska växa kraftigt under kommande år. För transport- och logistikbranschen så erbjuds tjänsten Visilion, en IoT-lösning som ger transportören eller varuägaren realtidsinformation om ankomster och avgångar, positionering samt temperatur, stötar och lägesförändringar som försändelsen utsatts för. Alltsamman levereras som ett system som består av trackers och sensorer som samlar in och överför data till en molntjänst som kan integreras med de flesta TMS eller affärssystem.

 – Andra skäl till att det tagit tid att få genomslag med IoT i transport- och logistikbranschen är att molnteknologi inte har använts förrän på senare tid. Dessutom har branschen inte riktigt sett nyttan tror jag, säger Erik och konstaterar att 2020 har blivit något av ett ”Black Swan Event” som har skakat om hela näringslivet, inklusive transport- och logistikbranschen: – Med pandemin behövde företagen plötsligt och oväntat veta exakt var deras kritiska varor och komponenter befann sig, exempelvis inom automotive- och modebranscherna, men ofta saknades de lösningar som behövdes för att kunna agera tillräckligt snabbt. Nu ser vi en renässans för supply chain resilience och agility och jag tror att de frågorna kommer att drivas allt mer från företagslednings- och styrelsenivån, vilket kommer att sätta fart på investeringarna i olika tekniklösningar.

Många tillämpningsområden

Nyttan med IoT för transport och logistik handlar inte bara att få leveransinformation i realtid från fordon, så kallad utomhuspositionering. IoT-teknik kan även användas för att få koll på lagersaldon, tillgänglighet av varor och för att få information om status och underhållsbehov på lokaler, maskiner, fordon och annan utrustning som används i supply chain. Den största marknaden är för IoT är enligt analysföretaget IDC Tillverkningsindustrin (44%) följt av Smarta hem (19 %), Asset Management (19 %) och Freight Monitoring (18 %).

– Branschen består i princip av två delar, dels de renodlade hårdvaruspelarna som tillverkar trackers och sensorer, dels de som erbjuder system för att fånga in datainputs. Sen finns det en tredje hybrid som vi är ett exempel på. Vi utvecklar både hårdvaran och erbjuder en molnplattform där vi integrerar, analyserar och presenterar all information på ett överskådligt sätt, förklarar Erik och berättar att Visilion är en av flera IoT-lösningar som erbjuds av Sony Network Communication Europe.

”För mycket tekniksnack”

– Det har hänt mycket med IoT generellt. Vi vänder oss till slutkunder ofta globala tillverkare och transportörer som börjar förstå fördelen med spårbarhet och visibilitet. Många vill nu ha spårbarhet i de stora komplexa flödena och ser affärsnyttan, men har tidigare saknat kunskap om affärsmöjligheterna, säger Erik och konstaterar att tekniken blir allt bättre och prismässigt mer överkomlig vilket ytterligare driver på utvecklingen. Samtidigt betonar han vikten av att börja i kundens affär och fokusera affärsnyttan snarare än tekniken.

– För att en potentiell kund ska göra en investering i en IoT-lösning så måste du ha ett genomarbetat business case som baseras på en god förståelse för kundens affär. En större IoT-lösning är ett stort affärsbeslut som ska lyfta verksamheten och generera lönsamhet. Här måste alla företag som är verksamma inom IoT bli bättre på att prata om affärsnytta, konkurrenskraft och lönsamhet. Ofta blir det för mycket snack om tekniken. 

Ung fragmenterad nisch

IoT-branschen som helhet går som tidigare konstaterat bra och är i stark tillväxt. Branschen är dock stor, ung och fortfarande fragmenterad, med mängder av olika aktörer. Det finns ett femtiotal spelare som utvecklar avancerad hårdvara och mångfalt fler innovativa start-ups – både inom hård- och mjukvarusegmenten – som är generöst finansierade med riskkapital. De techbolag som har funnits med under några år och hunnit etablera sig dubblar eller tripplar redan sin omsättning varje år. Ett exempel inom supply chain-området är amerikanska Roambee som startades 2013 med bland annat Deutsche Telecom som en av de största delägarna. Ett annat är Bostonbaserade Tive som växer snabbt och är väl kapitaliserat. I transport- och logistikbranschen har alla de stora globala transportörerna satsat på IoT och anses ligga ganska långt framme i sin utveckling, vilket väntas driva på branschens mognad. 

Artikeln har även publicerats i Supply Chain Effect # 6, 2020.

Swisslog har fått ytterligare ett automationsuppdrag av norska Nasjonalbiblioteket, den här gången för leverans av en miniload-anläggning i fjället i Mo i Rana. Det aktuella uppdraget är Swisslogs tredje projekt för Nasjonalbiblioteket. 

– Med den nya anläggningen säkerställer Nasjonalbiblioteket sin lagerkapacitet för tryckt material samt för film, foto och digitalt material från både Nasjonalbibliotekets eget arkiv och motsvarande material från Arkivverket. I samband med byggnationen utvidgas även den digitala lagringskapaciteten och tekniklösningarna kraftigt, säger Vibeke Norum, projektledare Byggherreavdelingen, Statsbygg, som har ansvar för att driva projektet på uppdrag av Nasjonalbiblioteket.

I Swisslogs uppdrag ingår att leverera en miniloadanläggning med sex krangångar som är fördelade över två byggzoner och två temperaturzoner. Därutöver ingår en AGV-förbindelse (Automated Guided Vehicle) till en varumottagning i en angränsande byggnad, plockstationer, bansystem samt Swisslogs SynQ WMS. Satsningen syftar till att ge Nasjonalbiblioteket kapacitet att under de närmaste tio åren ta emot och lagerhålla stora mängder arkivmaterial för både digitalisering och magasinering. Genom att automatisera hanteringen säkerställs att inlagring och uthämtning av material kan göras både med hög effektivitet och säkerhet.

 – Vi valde Swisslog eftersom de gav oss det mest konkurrenskraftiga erbjudandet relativt våra upphandlingskriterier. Vi har också tidigare goda erfarenheter av att samarbeta med Swisslog kring andra automationsprojekt, säger Vibeke Norum. 

Swisslog har fått order på att installera ett modernt automatiserat kompakt lagringssystem för ROFU Kinderland, en av Tysklands ledande leksakshandlare. Förutom mer än 90 butiker svarar ROFU på en växande online-verksamhet med byggandet av ett automatiserat lager för sina leksaker, pappersvaror och dekorationsartiklar. Med syftet att förbättra leveranskapaciteten och att öka effektiviteten valdes Swisslog för att leverera en AutoStore-lösning, komplett med programvara och bansystem. Den nya lösningen kommer att placeras vid ROFUs logistikcenter i Tyskland och ska vara färdig i maj 2021. ”Vi kan knappt vänta på att dra nytta av vår nya automatiserade logistik”, säger Michael Fuchs, VD för ROFU Kinderland. 

– Vi hade redan börjat planera att införa automatisering innan coronaviruspandemin, men den nuvarande situationen har påskyndat vår online-verksamhet. Vi har därför ett behov av snabb implementering av pålitliga automatiserade lösningar. I dessa svåra tider, med begränsningar av resor och sociala kontakter, reflekterar familjer över sina hem,” förklarar Fuchs. ”Leksaker är en viktig faktor för små – och vår förmåga att leverera är särskilt efterfrågad.

Kompakt lagringsteknik

Syftet med den nya AutoStore-lösningen hos ROFU är inte bara till för att utöka kapaciteten i leksakshandlarens nuvarande manuella lösning utan också att göra den snabbare, mer flexibel, ergonomisk och ekonomisk. 

– Jämfört med andra koncept var AutoStore den absolut bästa lösningen för ROFU,” säger Christian Walby, säljchef för Swisslog, och fortsätter,” tack vare den modulära designen kan vi installera systemet i det befintliga utrymmet på relativt kort tid. Den valda lagringen är också väl lämpad för produktportföljen, som består av cirka 3 500 olika artiklar i ROFUs utbud av små leksaker, inklusive varumärken som Lego, Dickie, Playmobil och Barbie. Pussel, kortspel, brevpapper och dekorativa föremål kommer också att lagras i den nya AutoStore-lösningen.