stefan

Norges ledande leverantör av arbetskläder och andra textilier, Sverre W. Monsen AS, väljer en molnbaserad tullösning från Descartes för att förenkla och effektivisera sin tullhantering. Genom implementeringen av den nya GCT-lösningen (Global Customs and Transport) kommer Sverre W. Monsen AS att kunna hantera sin kommunikation med tullmyndigheterna snabbt och effektivt.

Sverre W. Monsen AS, Norges ledande leverantör av arbetskläder och andra textiler, väljer en molnbaserad tullösning från Descartes. Med en lösning för tullager så slipper företaget betala onödiga tullavgifter. Tillsammans med andra system hos Sverre W. Monsen, kommer lösningen från Descartes att på ett effektivt sätt underlätta hanteringen av tullager.

– Genom att använda Descartes lösning för tullhantering får vi full kontroll över våra import- och exportdeklarationer. När man har tullager är det mer flexibelt att ha ett eget system, vi kan snabbare och säkrare få den översikt som är nödvändig för vår tullhantering, säger Torstein Klokk Pettersen, ekonomichef på Sverre W. Monsen AS.

Molnbaserad lösning effektiviserar och förenklar tullhanteringen

En viktig uppgift för Sverre W. Monsen AS är att se till att kunderna får sina varor när de vill. Med implementeringen av den nya lösningen GCT (Global Customs and Transport) kommer deras tullhantering inte bara att vara enklare och mer effektiv, utan också helt uppdaterad och anpassad till nya och ändrade krav från tullmyndigheterna. 

– Vi är stolta över att Sverre W. Monsen AS har valt vår lösning för att göra sin tullhantering smidigare och bättre. Vi är också glada över att få vara med och hjälpa dem att nå sina affärsmål, säger Lars Persson, försäljningschef för Norden på Descartes.

Bubbleroom etablerar under 2022 ett nytt huvudkontor och distributionscenter i Borås på totalt 20 500 kvm. För att möta tillväxtplaner samt ökade leverans- och effektivitetskrav har Bubbleroom, tillsammans med sina samarbetspartners Logent och Element Logic, skräddarsytt en automationslösning från Autostore som är dimensionerad för att kraftigt öka leveranskapacitet och effektivitet de kommande åren.

Bubbleroom driver idag en av Nordens största onlinebutiker inom mode och har under de senaste åren befunnit sig i en fas av kraftig tillväxt. För att bättre kunna möta framtidens logistikutmaningar väljer de nu att investera i AutoStore för en automatiserad lagerlösning. När Bubbleroom nästa år flyttar verksamheten från sina gamla lokaler i Borås till sitt nya lager på 20 500 m², markerar det en storsatsning för e-handelsbolaget.

– Det här är ett väldigt stort steg för oss med flytt av både kontor, lager och fotostudio till nya toppmoderna lokaler. Logent och Element spelar i toppdivisionen inom logistik och lagerautomation och är idealiska partners för oss när vi nu tar nästa steg i vår resa, säger Joel Sandberg, COO på Bubbleroom.

Ökad kapacitet för att klara kommande tillväxt

Element Logic står för leveransen av AutoStore-lösningen som initialt innehåller 40 plockrobotar, 41 000 bins, 12 karusellportar samt ett conveyor- och sorteringssystem. Systemet är designat för att klara mer än 1100 orderrader per timme och kommer skalas upp successivt för att möta kommande tillväxt.

– Marknaden för automatiserad lagerhållning i Sverige fortsätter att växa och vi är glada att kunna erbjuda Bubbleroom ett modernt logistikcenter. På oss ställer det krav att leverera i tid och se till att igångsättningen och den löpande driften fungerar på bästa möjliga sätt, säger Anders Bohlin, Sales Director på Element Logic. 

– Logents erfarenhet och kompetens inom design, implementering och optimal drift av automatiserade e-handelslösningar gör stor skillnad för våra kunder och vi är övertygade att med den nya lösningen på plats kommer Bubbleroom vara riktigt konkurrenskraftiga att stärka den ledande positionen inom sin nisch, säger Eric Sandgren, Vice President Business Development på Logent.

Det nya lagret i Borås börjar byggas omgående och beräknas stå klart sommaren 2022.

Lyssna på det här spännande samtalet med Lars Lindgaard Chief Supply Chain Officer på Boozt.com – ett snabbväxande, framgångsrikt företag som numera definierar sig som ett teknikbolag som säljer mode. Men i princip skulle bolagets väloljade logistikmaskineri och operativa plattform kunna hantera det mesta med sina avancerade tekniklösningar och världens största robotlager från AutoStore och Element Logic. Samtalet är ett i raden i serien SCE600SEC. från Supply Chain Effect.

SAABs expansion i flygsektorn i USA accelererade 2020 med då startskottet gick för uppbyggnaden av en ny anläggning i West Lafayette, Indiana. Anläggningen, som nu har slutförts inom utsatt tid och budget, kommer inledningsvis att användas för inhemsk produktion av Saabs bakkropp till skolflygplanet T-7A Red Hawk. Den kommer också att användas för forskning och utveckling inom autonomi, artificiell intelligens och avancerad tillverkning. 

– Detta är ett historiskt ögonblick för Saab. Vår nya högteknologiska produktionsanläggning och växande personalstyrka är resultat av Saabs löpande investeringar i USA. Skolflygplanet T-7A Red Hawk kommer att användas för att utbilda nästa generations stridspiloter och vi ser också fram emot att välkomna och utbilda nästa generations flygingenjörer och andra högkompetenta medarbetare här. Vi är en betrodd lokal partner och vi kommer att investera i samhället i West Lafayette såväl som i forskning och utveckling som bidrar till att hålla människor och samhällen trygga, säger Saabs koncernchef och VD Micael Johansson. 

– Indiana är en naturlig hemvist för Saab och jag är glad att vara på plats för att fira invigningen av den här utmärkta produktionsanläggningen. Saab skapar jobb inom försvars- och flygindustrin för invånarna i Indiana, vilket vi är stolta över. Jag ser fram emot att Indiana och Purdue University kommer att kunna bidra till att forma framtidens flyg inom ramen för T-7A Red Hawk-programmet i West Lafayette, säger Eric J. Holcomb, guvernör i Indiana. 

Saab planerar att rekrytera upp till 300 medarbetare, bland annat montörer, ingenjörer och systemadministratörer, till produktionsanläggningen. Verksamheten i West Lafayette kommer också att samverka med Purdue University med forskning och utveckling inom områden som sensorsystem och artificiell intelligens. Saab planerar att exportera produkter och teknologi som produceras vid anläggningen. 

– Vi ser fram emot de möjligheter till praktikplatser och anställningar som samarbetet kommer att ge Purdue Universitys studenter och alumner. Vi är mycket glada att Saabs verksamhet etableras här i Discovery Park District i Purdue och ser fram emot att samarbeta med en världskänd aktör som Saab och att bidra till de amerikanska medborgarnas säkerhet, säger Mitch Daniels, rektor vid Purdue University. 

– Detta blir den sjunde orten i USA där Saab har verksamhet. Saab Inc. är stolta att vara ett amerikanskt företag som säljer amerikanska produkter.  Vi är väl insatta i den amerikanska militärens uppdrag och vi har en företagskultur som gör att vi arbetar snabbt, effektivt och i nära samarbete med våra kunder. Nu ser vi fram emot att vara en del av lösningen för att hålla amerikaner i USA och andra delar av välden säkra. 

T-7A Red Hawk är ett helt nytt avancerat pilotträningssystem som är designat och tillverkat i ett partnerskap mellan Saab och Boeing för U.S. Air Force för att utbilda nästa generations piloter. Vid anläggningen i West Lafayette kommer Saab att bygga bakkroppen med installerade delsystem, bakom cockpit. Bakkroppen levereras sedan till Boeings anläggning för slutmontering i St. Louis, där den byggs ihop med framdelen, vingarna, fenorna och flygplansstjärten. 

AV LARS PERSSON

Samtidigt som behovet och kraven på leveranser ökar minskar antalet förare. Detta sätter stor press på arbetsgivaren att behålla och hitta nya förare. Men det finns en lösning – med ruttoptimering kan förares produktivitet öka avsevärt.  

Under de senaste veckorna har vi kunnat läsa om förarbristen i Storbritannien och hur den har lett till tomma hyllor i livsmedelsbutiker. Även i Norden ser vi samma trend – det finns inte tillräckligt med förare för att möta transportkraven, en situation som inte ser ut att förändras de närmsta åren med tanke på den snabbt växande e-handeln. För att minska effekten av förarbristen behöver arbetsgivare jobba för att behålla befintliga förare samt öka produktiviteten hos de som redan finns inom organisationen. Här kan ruttoptimering spela en viktig roll. Genom implementeringen av dynamisk ruttoptimering kan förares leveranskapacitet öka med upp till 35 procent. I större organisationer kan detta motsvara att anställa ytterligare tio förare. 

Vikten av att bibehålla förare

Att behålla förare är av största vikt. Att köra kommersiellt kan vara mycket påfrestande, särskilt när dåligt planerade rutter gör att förare måste kämpa för att hinna med sina leveransuppdrag inom körtimmarna. Den höga stressnivån förare utsätts för gör att många söker sig vidare till andra arbeten. Tillämpning av maskininlärning, ML, inom ruttoptimering kan hjälpa till att behålla förare genom att skapa individuella rutter baserat på förarens produktivitet. Maskininlärning kan också identifiera vilka förare som slutför arbetet under kortare tid än planerat och av den anledningen kan göra fler stopp.

Pågens kliv mot klimatsmarta och effektiva transporter 

Ett exempel på ett företag som har effektiviserat sina transporter är Pågen. Samtidigt som butikerna ska betjänas på bästa sätt med leverans i olika tidsfönster, ska även förarna i sin roll som säljare, ha kundkontinuitet och få de obligatoriska pauserna. Genom ruttplaneringsverktyg från Descartes får Pågen bästa nyttjande av företagets 400 bilar och säkerställer en normal 40-timmarnsvecka för sina förare. Det finns ingen snabb lösning på problemet med förarbrist. Medan arbetsgivare fortsätter sitt arbete att attrahera nya förare, bör de samtidigt lägga vikt vid att öka effektiviteten hos befintliga förare och se till att de stannar inom organisationen. Ruttoptimering är en viktig strategi för att öka kapaciteten hos de befintliga och alltmer knappa förarresurserna. 

Lars Persson är VP Sales Nordic Region på Descartes Systems Group

Aditro Logistics satsar vidare på automation och avancerad logistikteknik. I dagarna meddelades att bolagets lageranläggning i Skillingaryd förses med automatiska truckar från Linde.

– Det här är en ny resa och en viktig del i vår strategi med standardisering och automatisering inom Aditro Logistics. Därför börjar vi med att implementera lösningen i en del av vårt nya lager, för att känna hur det fungerar och hitta formen för hur vi bäst kan använda dem innan vi utökar till resten av siten och även ser över möjligheter till våra andra anläggningar, säger Niclas Andersson, Standardization Lead på Aditro Logistics AB och fortsätter.

– Det var självklart för oss att vända oss till Linde när det gäller automation, då de sedan länge är vår huvudpartner när det gäller manuella truckar. Målet är bland annat att nyttja de automatiska truckarna utanför normal arbetstid för att kunna erbjuda våra kunder attraktiva ledtider mellan inkomna orders och utleverans till kund.

Projektet omfattar initialt flera automatiserade truckar, både ledstaplare L-Matic HD och skjutstativstruckar R-Matic, Generation 2, som ska hantera helpallsgods i lagret. Robottruckarna är utrustade med en unik reflexfri navigationsteknik – geonavigation, där navigeringen sker med hjälp av lagrets infrastruktur och fasta inredning.

– Affären är ett genombrott inom automationsområdet för Linde Material Handling i Norden. Aditro Logistics är den andra största aktören i Sverige inom tredjepartslogistik, och installationen kommer att kunna användas som referenssite för många prospekts. Tillsammans med Aditro Logistics har vi arbetat fram de mest optimala processerna och lösningen är helt anpassad för kundens behov säger Martin Lettby, produktchef inom Automation & Intralogistik på Linde Material Handling AB.

Aditro Logistics har sedan tidigare lageranläggningar i Jönköping, Borås, Arlandastad, Nykvarn samt Kopstad i Norge och är en av de största i Norden när det gäller tredje- och fjärdepartslogistik. Aditro Logistics är ett logtech-bolag verksamt i Norden, med över 250 000 kvadratmeter i egna logistikcenter. Företagets mission är att skapa konkurrenskraftiga logistiklösningar inom 3PL, 4PL, inhouse logistics och bemanning. Bolaget är sedan april 2020 en del av Posti Group.

AV MARIA BJÖRKLUND & HENRIK GILLSTRÖM

I takt med urbaniseringstrenden har fokus alltmer hamnat på de logistiska utmaningarna i staden. För trenderna pekar på fler transporter och snabbare transporter, vilket nästan oundvikligen medför att lastbilar som kör i staden inte utnyttjar sin fulla lastningskapacitet. Därför är det viktigt att ta fasta på hur man med smartare logistikupplägg kan minska exempelvis trängsel och miljöpåverkan, samtidigt som mottagarna av gods erhåller en hög grad av leveransservice.

Även om ”sista milen” ofta endast utgör en bråkdel av den miljöpåverkan som uppstår för att en vara ska transporteras hem till dig, så är det vanligtvis ett mycket ineffektivt steg med bland annat låga fyllnadsgrader, många stopp etc. Stadsterminaler där gods från flera olika logistikföretag samlastas är en logistiklösning som testats och forskats på sedan 1960-talet. Men det är först på senare tid som logistikupplägget börjat få mer rejält fotfäste i Sverige. En viktig drivkraft i detta är det närbesläktade upplägget med samordnad varudistribution som allt fler svenska kommuner initierat. I en Stadsterminal samlas gods från olika ofta långväga transporter för att sedan samlas ihop och levereras med terminalen som utgångspunkt. Oavsett om det är en stadsterminal eller samordnad varudistribution blir koncepten en frikoppling mellan de långväga transporterna och transporterna i stadsmiljö. Denna frikoppling möjliggör bland annat ett fordonsbyte och olika typer av aktiviteter som utförs på terminalen kan erbjudas till bland annat mottagarna av godset. Byte av fordon handlar då främst om byte till mer miljövänliga och/ eller stadsanpassade fordon och bränslen.

Potentialer för ökad effektivitet och miljönytta?
Inom ramen för det av Energimyndigheten finansierade treåriga forskningsprojektet ”Ekonomisk bärkraftiga stadsterminaler som möjliggörare för effektivare stadsdistribution” ställdes frågan: På vilka sätt kan stadsterminaler bidra till energieffektivisering och hur stora är potentialerna? Ett förväntat resultat var att den ökade samlastning som stadsterminaler möjliggör i sig skulle ge en energieffektivisering och att kombinationen med byte av fordon och bränsle ytterligare ökar denna effektivisering. Förutom att studera potentialerna av samlastning och fordonsbyte så medförde projektets övergripande fokus på långsiktig ekonomisk bärkraftighet för stadsterminaler att flertalet aktiviteter identifierades som förutom att stärka den ekonomiska bärkraftigheten också kan stärka miljönyttan och energieffektiviseringspotentialen vid införande av en stadsterminal. Tre exempel på sådana aktiviteter är ökat återbruk, stordrift i mottagarförberedande aktiviteter samt stordrift genom att vissa produkter lagerhålls på terminalen i stället för hos mottagaren. Ett viktigt resultat från studien var konstaterandet att det krävs en kombination av insatser för att stadsterminaler ska nå sin fulla energieffektiviseringspotential. Dessa är:

1. Ökad grad av konsolidering.
2. Fordonsbyte (ökad andel fossilfria bränsle).
3. Använda terminalen för energieffektiviserande ak- tiviteter såsom mottagarförberedande aktiviteter och extern lagring för att erhålla stordriftsfördelar.

Ökad grad av konsolidering

Hur stor energieffektivitet kan uppnås endast genom den ökade graden av samlastning mellan logistikoperatörer som införandet av en stadsterminal kan möjliggöra? Det finns ett flertal studier som gjorts kring detta. Vi har utgått från resultat från fyra internationella journalpublicerade, och därmed granskade, forskningsstudier genomförda i städerna Lyon, Zaragoza, Oslo och Turin som undersökt samlastningens möjligheter vid införande av stadsterminaler i isolering. Dessa studier har kompletterats med erfarenheter från ett svenskt initiativ vars rapport varit publik (Linköping), samt våra erfarenheter från Eskilstuna kommun som varit en central partner inom ramen för vårt forsknings- projekt. En del handpåläggning har gjorts genom exempelvis kompletterande uträkningar i verktyget NTM-calc där uppskattningar och antaganden har varit nödvändiga för att få jämförbara resultat som skildrar den möjliga energieffektiviseringspotentia- len. Resultaten pekar på stor skillnad i potential, såsom minskade körsträckor på mellan 6.7- 60% (Lyon och Linköping), en energieffektiviseringspotentialer mellan 10-70kWh/dag (Linköping och Zaragoza) alternativt 30% minskning av CO2e (Turin). En faktor bakom de olika resultaten är att initiativen sett mycket olika ut, såsom införande av två koordinera de stadsterminaler i Lyon och sex terminaler i olika stadsdelar i Zaragoza. Viktigt att poängtera är att studierna även skiljer sig mycket åt då man antigen mäter på olika sätt, använder olika metoder eller använder olika former och enheter på sin indata och sina resultat. Vidare är det en rad andra faktorer som påverkar resultatet såsom hur effektiv distributionen var från början (ex fyllnadsgrader), initiativets storlek (såsom mängden gods och mottagare) samt olika städers karaktäristik. Detta innebär att resultaten sällan är helt jämförbara och att det är svårt att konstatera exakt vilka energieffektiviseringspotentialer som finns.

Ökad konsolidering och byte av fordon

Hur trovärdiga är då studiernas resultat och att införandet av stadsterminaler och ändring av fordon och bränsle verkligen leder till en energieffektivisering. Här måste vi även ta i beaktande att de flesta internationella studierna bygger på scenarier och simuleringar, medan de svenska studierna är publi- cerade i rapporter som kanske inte genomgått sam- ma kritiska vetenskapliga granskning som artiklarna. Ytterligare en aspekt som är viktig att ta i beaktande när vi ser på resultaten är risken för de suboptimeringar som lätt sker när ett avgränsat transport- system optimeras. Endast två studier (av Rom och Södertörn) tar i beaktande hur transporterna utanför staden eller hos andra aktörer påverkas. Intressant nog pekar resultaten från dessa båda studier i helt olika riktningar. Att ta vidgade systemgränser har många styrkor men medför även att systemen ofta blir för komplexa och svåra att analysera. Exempel- vis finns det då ett behov av att olika aktörer, som exempelvis stundtals jobbar i konkurrens, ska visa sina interna uppgifter. Likaså kan de uppgifter som tidigare dokumenterats vara på en form där det inte går att särskilja transportdata för ett specifikt delsystem eller för en specifik aktör. Resultaten visar att det finns stora möjligheter att nå energieffektivisering vid införande av stadsterminaler, speciellt om man samtidigt använder en miljövänlig fordonsflotta. Men beroende på hur man räknar och vilket system som studeras kan potentialen se väldigt annorlunda ut.

Använda terminalen för energieffektiviserande aktiviteter

Men ännu finns det inte så många studier som visar på den tredje energieffektiviseringspotentialen som införandet av stadsterminaler kan medföra, det vill säga genom att använda terminalen för energieffektiviserande aktiviteter. Tre exempel på sådana möjligheter som vi identifierat inom ramen för vårt projekt är att en stadsterminal kan främja en ökad grad av återbruk, flytta aktiviteter såsom mottagar- förbredande aktiviteter och lager från mottagaren till terminalen och därmed energieffektivisera genom stordrift.

Ökat återbruk

Stadsterminalen kan användas för att möjliggöra en ökad grad av återbruk. Detta sker redan idag hos Eskilstuna kommun, med ett fokus på kontorsmöbler, leksaker och vitvaror. I och med att en stadsterminal är just en terminal finns det potential att lagerhålla produkter som inte används ute hos mottagarna. Det ger en möjlighet att samla in funktionella men använda produkter som inte längre är i bruk och som kanske riskeras att slängas. Hos Eskilstuna kommun samlas exempelvis kontorsmöbler som inte längre används in och om behov finns restaureras dessa i terminalen innan de kommer i återbruk hos nya skolor eller kommunkontor. Potentialen för denna aktivitet är stor både när det kommer till ekonomi och energieffektivisering. Energieffektiviseringspo- tentialen ligger främst i att det finns möjlighet att minska ned nytillverkningen av möbler då det kan finnas brukbara möbler som annars hade slängts.

Stordriftsfördelar

Genom att erbjuda mottagarförberedande aktiviteter finns det möjlighet att förflytta aktiviteter som normalt görs hos mottagarna till stadsterminalen. Ser man till energieffektiviseringspotentialen så kommer det främst genom denna stordrift då utrustning kan användas effektivare samt att det finns möjlighet att minska transporterad volym till kunderna om viss emballering tas bort på terminalen. Den ekonomiska potentialen för denna aktivitet är stor, speciellt för mottagare som har svårt att hinna med logistiknära aktiviteter samtidigt som exempel- vis kunder ska servas. En utmaning kan dock vara att olika mottagare kan använda olika system för exempelvis larmning eller prismärkning, som kanske begränsar möjligheterna för stordrift. Extern lagring på terminalen i stället för hos olika mottagare för hela eller delar av lagret kan möjliggöra stordrifts- fördelar då hanteringsutrusning och hyllor kan utnyttjas mer effektivt. Precis som för ökad grad av återbruk ligger energieffektiviseringspotentialen i storskalighet och minskat resursanvändande. Även här finns en ekonomisk dimension, mottagarna har ofta exempelvis butiker eller kontor på dyrbarare mark än den som stadsterminalen ligger på. Genom att flytta lagret frigörs inte bara yta som kan användas till annat, utan hyreskostnaderna för lagret kan eventuellt minskas.

Sammanfattningsvis

Det man kan konstatera baserat på resultaten från forskningsprojektet är att det definitivt finns energieffektiviseringspotential när det kommer till införande av stadsterminaler och att potentialen finns i såväl samlastning, byte av fordon samt införande av aktiviteter på terminalen. Svårigheter som kvarstår är dock att uppskatta den faktiska energieffektiviseringen och göra resultat jämförbara. Forskare och praktiker har kommit längst när det gäller kvantifiering av effekterna från samlastning, till skillnad mot effekterna av att genomföra aktivi- teter i terminalen. Här finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra och det är kanske här de största effektiviseringspotentialerna finns.

Källa: Se rapporten Björklund & Johansson (2020) Ekonomiskt bärkraftiga stadterminaler, En möjliggörare för energieffektivare stadsdis- tribution (https://www.diva-portal.org/smash/ get/diva2:1475482/FULLTEXT01.pdf) för djupare beskrivning och fullständiga källor till de studier som denna artikel grundar sig på.

Ahlsell, en marknadsledande distributör av installationsprodukter, verktyg och förnödenheter, har utökat samarbetet och tecknat ett 5-årigt strategiskt avtal med Industri-Matematik International (IMI) avseende leverans av tjänster kopplade till IMI:s orderhanteringssystem, IMI AOM, som Ahlsell använt framgångsrikt under många år.

Ahlsell som är marknadsledande i Norden, finns representerade i flertalet länder och har installatörer, byggbolag, fastighetsskötare, industri- och kraftbolag samt offentlig sektor som kunder. Avtalet omfattar ett konsult- och underhållsabonnemang för att möjliggöra ett mer agilt arbetssätt och ge rätt förutsättningar för en fortsatt framgångsrik leverans från IMI.

– För att fortsätta vår resa mot starkare marknadsposition och lönsam tillväxt behöver vi en robust och flexibel IT-plattform för kommunikation och samspel med våra kunder, leverantörer och partners. Vi är övertygade om att IMI som redan har hjälpt oss under många år, även kommer hjälpa oss att möta vår organisations framtida behov, säger Claes Seldeby CEO Ahlsell Group.

– Det förnyade och utökade förtroendet vi har fått från Ahlsell betyder mycket för IMI och skapar rätt förutsättningar för att vi och Ahlsell ska bli ett ännu starkare team tillsammans. Vi ser det nya fleråriga avtalet som ett kvitto på att vårt konsekventa arbete för hög tillförlitlighet och anpassningsbarhet i IMI-systemen i kombination med vår kundorienterade och flexibla organisation verkligen uppskattas av en marknadsledande aktör som Ahlsell med en komplex och expansiv verksamhet. Jag är tacksam och stolt över våra kompetenta och engagerade medarbetare som säkerställer att vi uppfyller Ahlsells nuvarande och framtida behov och att partnerskapet med Ahlsell fördjupas ytterligare, säger Niklas Rönnbäck vd IMI.

Swisslog förstärker sin nordiska försäljningsorganisation genom  rekryteringen av Lars Eilertsen till rollen som Senior Business Development Manager.

– Det ska bli oerhört spännande att tillsammans med Swisslogs kompetenta medarbetare och kunder få driva utvecklingen av av våra affärer i Norden. I spåren av pandemin ökar e-handeln mycket snabbt vilket bland annat driver på intresset för lagerautomation hos både de traditionella retailbolagen och de renodlade e-handlarna där vi nu ser en stor efterfrågan, säger Lars Eilertsen.

Lars har en civilekonomexamen från Handelshøyskolan BI med inriktning på logistik och Supply Chain Management. Närmast kommer han från rollen som Inköps- och logistikchef på Jensen & Co. Dessförinnan har Lars bland annat arbetat som Supply Chain Manager på Norwegian Logistics och Senior Advisor på mjukvarubolaget Inventory Management. 

– Jag känner till Swisslog och företagets goda rykte sedan tidigare. Att nu själv få arbeta i ett så pass offensivt och framtidsinriktat företag som Swisslog känns väldigt stimulerande.

Om Swisslog
Vi skapar framtiden inom intralogistik med robotar, datadrivna och flexibla automatiserade lösningar som ger exceptionellt värde för våra kunder. Swisslog hjälper framsynta företag att optimera lager och distributionscenter med framtidens automatiserade lösningar och mjukvara. Våra integrerade erbjudanden innehåller rådgivning, systemdesign, realisering och livslång service till kunder i fler än 50 länder.