Nätapoteket Apotea är marknadsledaren för receptbelagda och icke receptbelagda läkemedel online. Tack vare en snabbt ökande efterfrågan väljer bolaget nu att ytterligare automatisera sitt lager med en AutoStore-lösning från Element Logic. 

Som en del av avtalet ingår plockroboten eOperator från Element Logic. Apotea har automatiserat delar av sina lagerprocesser med olika leverantörer genom åren och nu tas nästa steg. I AutoStore-lösningen ingår 20 000 backar, 30 AutoStore-robotar (R5), 4 karusellportar och plockrobotar. AutoStore systemet kommer även kopplas ihop med övriga zoner av automation via ett bansystem. Robotsystemet är byggt för att ytterligare kunna expanderas i framtiden och initialt beräknas den nya kapaciteten bli 800 orderrader i timmen.

Självlärande plockrobot

AutoStore är en goods to person-lösning, men som funkar lika bra med personal som med den automatiska plockroboten eOperator, vilken är en viktig del i den nya satsningen. eOperator är resultatet av ett samarbete mellan Element Logic och Right Hand Robotics, där robotarmen är utformad för att plocka automatiskt 24/7 i samspel med AutoStore. Med hjälp av maskininlärning hittar eOperator automatiskt det bästa sättet att hantera varje föremål som ska plockas, vilket uppges öka orderkapaciteten, godshanteringen och leveranstiden.

– Apotea är en imponerande gigant inom svensk e-handel och eftersom ett av deras främsta försäljningsargument är snabba och exakta leveranser blev det naturligt att koppla ihop deras AutoStore-lösning med Element Logics smarta plockare, eOperator. Resultatet blir förbättrad orderkapacitet, godshantering och leveranstid, säger Anders Bohlin, Sales Director på Element Logic Sverige.

– För oss var det viktigt med ett system som kan hantera variationer i produktstorlek och orderingång som kan expanderas när vi växer. Den här satsningen hjälper oss att bli mer effektiva vilket underlättar för oss att överträffa våra kunders förväntningar, säger Pär Svärdson, CEO på Apotea.

Den starkt ökade världshandeln, Covid-19 och den växande e-handeln bidrog sammantaget till att 2021 blev ett historiskt guldår för logistikbranschen. Med pandemin synbarligen under kontroll, en avtagande e-handel och ett pågående storkrig i Europa väntas en mer dämpad marknadsutveckling under 2022.

För logistikföretag över hela världen – globala, regionala och lokala – blev 2021 ett fantastiskt år i termer av tillväxt och lönsamhet. Efterfrågan översteg med råge tillgången på alla slags logistiktjänster. Världens största logistikaktör UPS sålde mer än någonsin tidigare och omsatte 97,3 miljarder USD och redovisade ett rörelseresultat på 13,1 miljarder USD för 2021.

Rekordvolymer

Världens näst största logistikbolag är DeutschePost DHL Group, mest känt för affärsområdet DHL som levererar paket och tjänster inom supply chain management. Koncernen omsatte 88,5 miljarder USD under 2021 vilket var ett rekord i bolagets historia och en ökning med 22,5 procent jämfört med året innan. Även resultatet på ca 8 miljarder USD blev det bästa någonsin.

– Under ett utmanande år presterade vi bättre än någonsin tidigare i företagets historia. Vi har visat på vår styrka i en utmanande tid och uppnått ett nytt rekord vad gäller både omsättning och resultat. Aldrig tidigare har Deutsche Post DHL Group transporterat så stora volymer av gods, expressleveranser och paket världen över. Vi har även bidragit till samhället genom vaccinlogistik, säger Frank Appel, CEO i Deutsche Post DHL Group i en kommentar till resultatrapporten.

Drivkrafterna bakom de goda resultaten uppges vara den starkt ökade världshandeln och en fortsatt stark e-handel som sammantaget gav DHL möjlighet att effektivt utnyttja hela sitt globala nätverk. Trean på listan, FedEx med fler än 600 000 anställda världen över, presterade också rekord 2021 med en omsättning på 84 miljarder USD och ett rörelseresultat på 5,8 miljarder USD, det vill säga 8 procent.

Starka danskar

Även nummer fyra och fem på listan över världens största logistikbolag – danska A.P. Möller Mærsk och DSV Group – presenterade rekordsiffror. A.P. Möller – Mærsk ökade sina intäkter med 55 procent under året till 61,8 miljarder USD och tredubblade rörelseresultatet, som landade på hela 24 miljarder USD (EBITDA), vilket är ett närmast osannolikt resultat i den konkurrensutsatta logistikbranchen. Förklaring-en är förstås den historiska containerbrist som plågar världen och driver upp priset på sjöfrakt.

– Exceptionella marknadsförhållanden ledde till rekordhög tillväxt och lönsamhet i A.P. Möller – Maersk, men det ledde också till störningar i leveranskedjan och allvarliga utmaningar för våra kunder. Vi har lagt ner enorma ansträngningar på att mildra flaskhalsar genom att utöka kapaciteten över havet, förbättra produktiviteten i terminaler och öka vårt globala logistikavtryck, säger Søren Skou, koncernchef i A.P. Möller – Maersk i en kommentar.

Avmattning i e-handeln

Vår egen regionala logistikbjässe PostNord hade också ett rekordartat guldår 2021. Koncernen omsatte 40,7 miljarder kronor och gjorde en vinst på 6 procent. Rekordresultatet förklaras framförallt av att paketvolymerna ökade kraftigt i spåren på den växande e-handeln, som accelererade under pandemin. Första kvartalet i år rapporteras dock en minskad omsättning med 6 procent och en betydande resultatminskning från 878 till 98 miljoner kronor jämfört med kvartal 1 2021. Försämringen beror enligt PostNord främst på den kraftiga nedgången i paketvolymerna under första kvartalet i år, vilken är en följd av en minskad e-handel till följd av att konsumenterna nu styr om sin konsumtion och sitt beteende.

Listen to Laith Marmash, Product Marketing Advisor at Zebra Technologies and an experienced professional within fixed industrial scanning and machine vision. These powerful and scalable technologies has a big potential within both warehouses and production facilities by capturing data and making intelligent decisions.

Unil AS har valt Swisslog som partner för utveckling av bolagets automatiserade kranlager i Våler, Norge. Den utbyggda lageranläggningen blir ett av Nordens största kranlager.

Unil, som ägs av dagligvarukedjan NorgesGruppen, ansvarar för utveckling, kvalitetssäkring, import, inköp samt lagerhållning och marknadsföring av NorgesGruppens egna varumärkesportfölj som består av cirka 4 000 produkter. Unil har nu givit Swisslog uppdraget att mer än fördubbla företagets automatiserade kranlager, vilket görs för att kunna möta NorgesGruppens snabba tillväxt. Projektet är ett i raden av exempel på marknadens stora efterfrågan på automationslösningar som behövs för att kunna hantera en ökad efterfrågan med snabbhet och hög effektivitet.

– Det nya lagret ger oss en konkurrensfördel eftersom det ger oss en låg hanteringskostnad och en snabb och pålitlig pallhantering. Det blir sannolikt ett av Nordens största kranlager och det kommer att kunna möta NorgesGruppens behov under många år, säger Jarle Hagen, Supply Chain Manager på Unil.

Anläggningen i Våler är en helautomatiserad hanteringslösning för både torra och frysta varor. Automationsanläggningar för frysta varor är ett av Swisslogs styrkeområden, med fler är 250 genomförda projekt världen över. Hos Unil hanteras en stor mängd varor som djupfryses ned till -25 grader och hanteras med hög densitet i en kompakt, platsbesparande anläggning. Resultatet är en snabb, ekonomisk och korrekt hantering som ger en stor energibesparing. 

I Swisslogs leverans ingår 16 nya Vectura staplingskranar och bansystemet ProMove. Efter utbyggnaden kommer den nya anläggningen bestå av totalt 31 stycken 34 meter höga kranar och 105 500 pallplatser. De automatiserade systemen ska integreras och styras av Swisslogs mjukvara SynQ WMS. Anläggningen ger Unil en låg kostnad per hanterad pall och en god kapacitet att kunna säkra leveransförmågan till NorgesGruppen. Totalt kommer drygt en miljon pallar kunna hanteras årligen vid full drift. 

– Vi har goda erfarenheter sedan tidigare av att samarbeta med Swisslog, så valet av partner var inte särskilt svårt. Vi är väldigt nöjda vad gäller både leverans och service, säger Jarle Hagen. 

Den nya tillbyggnaden av kranlagret ska stå klar sommaren 2022 och den nya automationen planeras vara i full drift i mitten av 2023. Den totala budgeten för utbyggnaden är 400 miljoner norska kronor. 

– Det är ett väldigt spännande projekt och hedrande att få fortsätta att samarbeta med Unil och bidra till företagets fortsatta konkurrenskraft. Det är ockå en viss utmaning att göra utbyggnaden samtidigt som det är full produktion i lagret, men detta är något våra duktiga medarbetare i Swisslog är vana vid att hantera, säger Mari Låtun Stebekk, försäljningschef för integrerade lösningar i Swisslog.

AV ANDREW TAVENER

Med anledning av rådande förarbrist, höga kostnader och en skakig omvärld är det idag många e-handlare som kämpar med att uppfylla konsumenternas krav på snabba och smidiga hemleveranser. Som tillägg står även miljöansvar högt på agendan när konsumenterna ska välja hemleveranser, men frågan är huruvida snabba och smidiga hemleveranser verkligen är hållbara?

Enligt Postnords senaste E-barometer blev 2021 ett relativt starkt år för e-handeln och tillväxten uppgick till 20 procent. Vidare har konsumentbeteenden succesivt förändrats och höga krav på snabba och hållbara leveranser har utvecklats. Men hur ska e-handlare gå till väga för att uppfylla konsumenternas krav och framtidssäkra hållbara hemleveranser?

Nya tekniker och innovationer 

Den ökade e-handeln har skapat utmaningar inom logistik, ekonomi och miljö. För att minska utsläpp och öka effektiviteten bör företag testa nya fordonsalternativ, däribland elfordon, drönare och automatiska leveransrobotar. Dessa innovationer kommer med flera möjligheter men också utmaningar som stigande elpriser. Det gäller för e-handeln att våga testa nya tekniker och innovationer samt säkerställa effektiv schemaläggning och ruttplanering anpassat efter konsumenternas efterfrågan. 

Vidta omedelbara åtgärder

Företag har inte råd att vänta på att framtiden ska definieras, utan behöver vidta omedelbara åtgärder. De behöver hitta lösningar för att maximera användningen av den befintliga fordonsflottan, som att tillexempel automatiskt använda elbilar till ”Clean Air Zones” eller inkludera cyklar i ruttplaneringen för kortare leveranser. Vidare kan data ge goda insikter för framtidens leveranser. Genom artificiell intelligens och maskininlärning får e-handlarna dessutom en mer träffsäker ruttplanering, mer precis ankomsttid och möjlighet till automatiserade förbättringsförslag. 

Ge konsumenterna fördelen att välja 

Enligt Postnords E-barometer för helåret 2021 är det viktigaste för konsumenten att kunna välja hur varan ska levereras. Tätt därefter kommer valet av datum. Genom att möta konsumenternas förväntningar på hemleveranserna kan antal onödiga returer minimeras. Ökad kundnöjdhet och lyckade leveranser kan uppnås genom att erbjuda konsumenterna ett urval av datum och tider och onödiga resor kan elimineras genom att erbjuda en optimerad leveranstid samt möjlighet till ombokning. 

Hur framtidens leveranser kommer att se ut är svårt att förutspå. Men sannolikt är att konsumenternas efterfrågan kommer att öka och för att kunna tillmötesgå kraven krävs en framtidsäker lösning. Detta kräver att e-handlare inte låter ovissheten inför framtiden hindra dem från att göra relevanta åtgärder redan idag. 

—

Andrew Tavener är Head of Marketing, Descartes Fleet Solutions EMEA på Descartes Systems Group.

In this episode (in english) we talk to Alex Hudson, Senior Account Executive at Fetch Robotics about the rapid increase in demand for robotics in warehouses and production sites. Fetch Robotics was recently aquired by Zebra Technologies, a world leading company with an award-winning portfolio of hardware, software, services and solutions that digitize and automate workflows.

AV MICHAEL FEINDT

Språk, matematik och naturvetenskapliga ämnen är grunden för lärandet i skolan. Men bara en av dessa betraktas ofta som ”onödig”, ”oanvändbar” eller överflödig i vuxenlivet. Underligt nog gäller detta det ämne som formar affärslivet, dess ledare, ekonomier och våra framtida samhällen. 

Matematik är fortfarande det där dubiösa ämnet som betraktas med ointresse eller besvikelse. Många undrar öppet över varför de behövde lära sig algebra, trigonometri, formler eller rentav de grundläggande räknesätten – särskilt nu när vi har miniräknare i våra telefoner. När matematik ställs emot språk och naturvetenskap som ett av grundämnena i skolan, riskerar många elever tro att matematikämnet inte är relevant i deras dagliga liv. Bortsett från nyttan av matte för den egna eller företagets ekonomi, betraktas nyttan ofta som begränsad, om du inte ska arbeta i en matematikorienterad bransch. Det är så det ser ut. Men allt fler branscher baseras numera på ingenjörsvetenskap, teknik, IT och innovation. Samhället förlitar sig alltmer på algoritmer, artificiell intelligens (AI), automation, robotisering och digital innovation. Det är idag väldigt få organisationer, transaktioner, kommunikation och livshändelser som inte består av processer som kan härledas ur matematik. I takt med att världen förändras i den här riktningen behöver vi nu säkerställa att skolbarn bättre förstår nyttan av matematikämnet. 

Mer än ett skolämne

Vart vi än vänder oss finns det uppenbara exempel på hur världen bygger på matematik – ständigt mer avancerade tekniska utbildningsprogram, tidigare otänkbara tekniska lösningar och vetenskapliga genombrott. Hur skulle responsen på Covid-19-pandemin sett ut om vi inte ägnade oss åt vetenskap ingenjörskonst, ekonomisk hållbarhet och medicinsk uppfinningsrikedom? Matematik är grunden för alla ingenjörsvetenskaper och, genom ombud, grunden för alla industrisektorers utveckling i våra dagar. Den myt som behöver avlivas är den där matematik enbart är ett skolämne och inte ett vitalt ämnesområde för utvecklingen av vårt samhälle. På samma sätt gäller det att sluta med att göra en åtskillnad mellan matematik och vetenskap den dagen eleverna lämnar skolan. På samma sätt som väldigt få skulle påstå att de inte behöver kunna svenska eller ett annat språk senare i livet, måste vi få skolbarn att bygga en relation till matematik i skolan och förstå att matematikkunskaperna verkligen spelar roll för deras framtida liv. 

Ledarskap kräver kunskap

I vissa länder uppmuntras ofta entreprenörskap, företagsledning eller affärsutveckling snarare än forskning och utveckling. Detta tycks befria människor från behovet av att förstå datavetenskap, statistisk signifikans eller automatisering. Man tycks tänka att; ”När jag väl är chef kommer jag att anställa andra som får ta itu med det där. Men skulle detta synsätt vara acceptabelt inom något annat område inom företagsledning? Om du ingår i företagsledningen förväntas du kommunicera effektivt med mer än enbart grundläggande kunskaper i svenska språket. På samma sätt är ditt företag förmodligen beroende av processer som är matematikbaserade, vilket gör det angeläget att också ha mer än en grundläggande kunskap om dessa principer. För även om du, exempelvis inte själv arbetar med kodning av programvara så är det troligt att de beslut du kommer att fatta kommer att involvera anställning, placering och bedömning av personal som arbetar som kodare. Att helt enkelt välja att fokusera på ledarskap eller på ledarskap på bekostnad av matematikkunskaper kommer att påverka ledningsarbetet negativt, särskilt i ett näringsliv som byggs alltmer av matematik och naturvetenskap.

Tvivlare

Var kommer då AI in i den här ekvationen? Ja, i supply chain och i detaljhandeln är det dessa personer i företagsledningen som beslutar om när det är dags att satsa på AI/maskininlärning. För trots att de flesta företag blir mer korrekta, precisa och automatiserade vad gäller både sina lager och sina tillgång- och efterfrågeprocesser så finns det fortfarande alldeles för många beslutsfattare som tvivlar på fördelarna med AI och väljer att inte investera. Ibland beror detta tvivel på en låsning vad gäller egna erfarenheter och förmågor: ”Hur kan en maskin överhuvudtaget veta mer än en erfaren professionell?” För andra finns det en tveksamhet som beror på AI:s begränsningar: ”Om vi inte kan få en 100 %-ig korrekthet av AI, så väntar vi helt enkelt tills det är möjligt.”

Affärsnyttan av AI 

Båda dessa invändningar är utmärkta exempel på hur grundläggande matematik kan missförstås. AI är inte en ”silver bullet” som löser allt. Men ju mer data det finns, desto mer exakta blir prognoserna, och dessa prognoser blir mer exakta och intelligenta än någon mänsklig hjärna, oavsett erfarenhet. Det är min förhoppning att människor inte enbart tror på AI som verktyg, utan att de även har den kunskapsnivå som behövs för att förstå och tydligare se den potentiella affärsnyttan med AI. Naturligtvis är nyttan med AI olika för olika företag och i olika kontexter. Men för att kunna ta ett steg tillbaka och se de större möjligheterna med AI, behöver vi förändra hur vi ser på matematik som ämne. 

Positivt för skolelever, företag, ekonomi och samhälle

Det är något som behöver starta i skolan, och det behöver starta nu. En sådan utveckling är positiv för alla skolbarn som förbereds för den värld de ska arbeta i. Det är positivt för de framtida företagare och ledare som ska forma strategier kring vetenskapliga och tekniska principer, och det är även positivt för nationer vars ekonomier kommer att vara beroende av de genombrott som sker på grund av denna kunskap. Vi lever nu i en teknikdriven värld där det gäller att göra matematiken till skolans coolaste ämne, vilket kommer att vara positivt för hela vårt gemensamma samhälle.

—

Dr. Michael Feindt är en av världens mest framstående AI-forskare, professor vid Karlsruher Institut für Technlogie (KIT) och expert på AI/ML-applikationer för supply chain, logistik, tillverkning och detaljhandel. 2008 grundande han AI-bolaget Blue Yonder och är numera verksam som strategisk och vetenskaplig rådgivare i företaget. Artikeln ovan har tidigare publicerats i Wall Street Journal (WSJ) och är översatt och publicerad av Supply Chain Effect med tillåtelse från upphovsmannen och WSJ.

Varner AS, en av Nordens största modekoncern med kedjorna Dressmann, Cubus, Carlings, Bik Bok, Volt och Junkyard, investerar i ytterligare en AutoStore-anläggning från Swisslog. 2016 invigdes Varners första AutoStore från Swisslog i bolagets nybyggda centrallager i Vänersborg. Nu har beslut fattats om att göra en omfattande utbyggnad av centrallagret med ytterligare 19 000 kvm och att installera ännu en AutoStore. 

– Syftet med utbyggnaden är att öka vår kapacitet för den snabbt växande onlinehandeln, men även att ge våra kunder och butiker en bättre och snabbare service. Vår befintliga AutoStore kommer framöver betjäna våra 1 200 butiker och den nya anläggningen ska uteslutande serva våra e-handelskunder, säger Anders Eriksson, Supply Chain Director på Varner AS.

Bakgrunden till satsningen är e-handelns snabba tillväxt i kombination med Varners egna ambitioner att expandera sin e-handelsförsäljning.

– Våra ägare har satt tuffa mål för fortsatt snabb tillväxt i e-handelsförsäljningen. Med tanke på att det är långa ledtider i denna typ av projekt så var vi tvungna att starta tidigt, berättar Anders Eriksson och konstaterar att en så pass snabb tillväxt ställer krav på en flexibel, pålitlig och snabb automationslösning.

Den nya AutoStore-lösningen kommer i en första fas bestå av 425 robotar, 250 000 lådor, 62 portar men har kapacitet för ytterligare expansion. I ordern till Swisslog ingår även mjukvaran SynQ, som kontrollerar och styr automationen samt bansystem, förpackningsmaskiner och ytterligare fem miniloadkranar. Med den nya automationslösningen kommer Varner kunna hantera 7 500 orderlinjer per timme, vilket gör AutoStore-lösningen till en av de mest högpresterande som har byggts. 

​​​​​​​- Sedan vi inledde samarbetet med Swisslog 2013 har vi utvecklat ett djupt partnerskap, baserat på professionalism, flexibilitet och resultatfokus. Mot den bakgrunden var det ett naturligt val att fortsätta det goda samarbetet, säger Anders. 

Installationen av den nya lösningen kommer påbörjas under sommaren 2022 och systemet kommer att tas i drift stegvis med start i juni 2023. 

Varner AS är en norsk, familjeägd koncern och en av de största modedetaljisterna i Norden med närmare 8 500 anställda, 6 e-handelsbutiker och cirka 1 200 fysiska butiker i Norge, Sverige, Finland, Island och Danmark.