stefan

Nu lanserar AutoStore sitt senaste tillskott till R5-serien, robotarna R5 Pro och R5+Pro. De nya funktionerna kommer att förbättra storskaliga operationer genom att frigöra utrymme för fler produkter i lagret, öka produktiviteten och minska kostnaderna.

De nya robotarna uppges vara särskilt lämpade för storskalig e-handelslogistik och flerskiftsoperationer i stor skala, samt ha högre prestanda och ge en bättre totalekonomi (TCO) än tidigare versioner.

– R5 Pro ger en ökad produktivitet per robot under långa driftstider, optimerar utrymmesanvändningen och minskar den totala ägandekostnaden, vilket i slutändan förbättrar kundupplevelsen samtidigt som lönsamheten ökar, säger Carlos Fernandez, Chief Product Officer på AutoStore och pekar på den växande efterfrågan på stora system med hög genomströmning inom e-handelssektorn.

– Med introduktionen av R5 Pro förbättras både vår marknadsposition och vårt erbjudande till kunder som hanterar mycket stora system och har logistikflöden med hög genomströmning, med långa driftstider och ett stort antal robotar, säger Fernandez.

AutoStore grundades 1996 i Nedre Vats på Norges västkust. Bolaget erbjuder fulfilmentlösningar som hjälper företag att uppnå effektivitetsvinster i sin varuhantering. Sedan starten har AutoStore levererat cirka 1 250 system i 50 länder. Företaget har kontor i Norge, USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Österrike, Sydkorea, Japan, Australien och Singapore, samt monteringsanläggningar i Polen. All försäljning, distribution och design sker via ett nätverk av kvalificerade systemintegratörer, exempelvis Element Logic, Swisslog, Dematic och Kardex.

Ett av världens största företag inom lagerautomation och intralogistik heter KNAPP efter dess grundare Günter Knapp, som 1952 drog i gång sin firma i staden Graz, Österrike. Då hade företaget två anställda. Idag jobbar cirka 7 300 personer på något av företagets 62 verksamhetsställen världen över.

Ett av alla dessa kontor finns i Malmö, varifrån KNAPPs nordiska tillväxt drivs målmedvetet och särskilt kraftfullt sedan något år, då en nordisk storsatsning sjösattes. En satsning som ska resultera i ett mer välkänt varumärke och framför allt i en rejäl expansion i huvudsegmenten hälso- och sjukvård, detaljhandel/e-handel, livsmedel, mode, industri och handel.

– All lagerautomation ökar, och jag ser i mina kontakter med företag att intresset för automatiserade mobila robotar (AMRs) ökar särskilt kraftigt. Det har pratats om AMRs ganska länge, men nu händer det på riktigt och de mobila robotarna har blivit en mer etablerad automationslösning som nu finns implementerad här och var och verkligen fungerar, säger Tobias.

– För ett par år sedan var fastigheten och lagerlokalen en icke-fråga. Nu har det blivit svårare för många av våra kunder att få till de förändringar som behövs för att de ska kunna komma vidare med sin lagerutveckling och automation. Kanske beror det på att pengar inte är gratis längre, oavsett orsak så är det en tråkig utveckling eftersom det försvårar och fördröjer våra kundprojekt, säger Tobias och konstaterar att den fortsatt höga efterfrågan på lagerautomation krockar med fastighetsägarnas ökade försiktighet.

– Förra hösten blev det lite stiltje här i Norden, men nu tuffar marknaden på och vi bedömer att marknaden har en positiv utveckling med många projekt som är i uppstart och flera som kommer i gång under 2024 och 2025. Vi växer inte 30-40 procent som under toppåren efter Covid, men vi fortsätter att ha en bra växtkraft, och det tror jag gäller branschen i stort, säger Tobias, och konstaterar att en viss avmattning kan ha sina fördelar:

– Med den enorma efterfrågan på automation i e-handeln och detaljhandeln som följde i spåren av covid-19 så har både vi och branschen som helhet börjat driftsätta många av de projekt som såldes då. Det gör att många har det lite svårt att hinna med, så kanske är det bra med en något lugnare marknad, säger Tobias med ett skratt.

Instabee förändrar ansvarsfördelningen mellan de två grundarna Alexis Priftis och Fredrik Hamilton. Priftis som hittills har varit styrelseordförande tar över som vd samtidigt som Hamilton går in som ordinarie styrelseledamot. Enligt ett pressmeddelande är rockaden resultatet av ett personligt beslut av Hamilton, som är störste ägare i koncernen. Samtidigt är det ingen hemlighet att Instabee förlorar stora pengar och att bolagets värde har rasat under det senaste året.

För ett år sedan gick de båda leverans- och techbolagen Instabox och Budbee samman och bildade Instabee. Då värderades den nya verksamheten till 18 miljarder kronor. Under 2022 omsatte koncernen Instabee Group 2,5 miljarder kronor och gjorde en rörelseförlust på 700 miljoner kronor. Sedan dess har värderingen sjunkit kraftigt, och landar nu kring 6,6 miljarder, vilket indikeras av storägaren Creades nedskrivningar av sitt 5,5-procentiga innehav.

Instabee erbjuder e-handelsleveranser hem och till paketskåp, till mottagare i sex länder. Fredrik Hamilton grundade Budbee och arbetade som vd under en kraftig tillväxtresa för att bli marknadsledare för hemleveranser till konsumenter. Efter samgåendet med Instabox har Fredrik haft rollen som vd. Alexis Priftis, som grundade Instabox, gick in som arbetande styrelseordförande på Instabee, men tar nu alltså över som vd. 

– För ett år sedan påbörjade vi en spännande resa som bjudit på många utmaningar men också skratt och lärdomar. Det har varit ett sant nöje att vara vd under den här tiden och att få arbeta med så många begåvade människor. Men det känns också rätt att nu lämna över nycklarna till Alexis och jag känner mig trygg med att han och resten av organisationen kommer att göra ett bra jobb framåt. Jag ser fram emot att bidra som aktiv ägare och styrelseledamot, säger Fredrik Hamilton.

Martin Randel, investerare och medgrundare av Vitamin Well AB, nShift och Unifaun, växlar över från en roll som ordinarie styrelseledamot till ordförande i Instabee efter Alexis Priftis. Förändringarna uppges träda i kraft med omedelbar verkan.

Arvid Nordquist HAB – Sveriges ledande kaffeproducent och ett nordiskt sälj- och marknadsföringsbolag för egna och andras varumärken – har valt Swisslog som automationspartner för sitt nya höglager och rosteri i Järfälla, norr om Stockholm.

– Vi behöver mer plats för både vår kaffeproduktion och vårt huvudkontor som varit lokaliserat i Solna i snart sextio år. Nu har vi vuxit ur lokalerna och bygger tillsammans med fastighetsbolaget Sagax ett nytt modernt, effektivt och resurssnålt kafferosteri med minimal miljöpåverkan och en bra arbetsmiljö, säger Peter Dannqvist, Supply Chain Director på Arvid Nordquist HAB. 

E-barometern för andra kvartalet 2023, som PostNord släppte i oktober, visar att sex av tio e-handelskunder tycker att en av de viktigaste faktorerna är att få välja hur leveransen ska ske och en av fyra anser att val av leveransdatum är en av de viktigaste faktorerna. Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes, kommenterar rapporten utifrån ett transport- och logistikperspektiv och konstaterar att svensk e-handel behöver optimera och kundanpassa sina leveranser för att inte riskera att tappa kunder.

– Undersökningen visar exmpelvis att 36 procent av svenska e-handelskunder har avstått från köp för att det föredragna leveransalternativet inte har erbjudits. Det är en varningssignal till företagen att begränsningar i möjligheten till val av leverans kan innebära förlorade intäkter, säger Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes.

E-barometern visar tydligt att kunderna uppskattar en pålitlig leverans av sina varor. Något som påvisar vikten av att arbeta med ruttoptimering och en agil planering av transporterna utifrån tillgång och efterfrågan av varor.

– I en tid då det är tufft för svensk e-handel och konkurrensen ökar är det viktigt att titta på hela köpupplevelsen och då är leveransen en viktig nyckel. Både vad gäller leveransform, men också pålitligheten i transporten. Beträffande den aspekten så visar undersökningen att 1 av 5 inte är nöjda med den tidsram som angavs vid den senaste e-handelsleveransen. Så även här finns potential till förbättringar, säger Lars Persson, nordisk försäljningschef på Descartes.

Postnord följer i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln. E-barometern Q2 2023 baseras på information som har samlats in från detaljhandelsföretag i augusti 2023. Totalt deltog 154 företag deltog i mätningen. Det genomfördes även fyra konsumentundersökningar med hjälp av KANTAR:s webbpanel och dessa genomfördes mellan maj och juli.

Fler än 2 200 unika besökare från 906 företag besökte Logistics & Automations två fullmatade dagar på Kista mässan i Stockholm. Och arrangören EasyFairs är nöjd.

– Vi är nöjda. Många utställare valde att göra en ny bokning för nästa Logistics & Automation om två år, vilket är en bra indikation på att även våra utställare är nöjda, säger Josefin Holmberg, ansvarig för mässan på EasyFairs.

Mässans utställare bestod av ett brett spektrum av automationsbolag, mjukvaruföretag, konsulter och förpackningsspecialister, eftersom årets Logistics & Automation arrangerades parallellt med förpackningsmässan Empack. Den kombinationen ser Josefin Holmberg och hennes team som ett framgångsrecept även inför 2025-års mässa och konferens.

Under hela sin karriär har Lars Hultén arbetat med logistik och IT, varav de senaste nio åren på Swisslog. Under sju år var han vd för Swisslog i Norden, och sedan ett par år har han en lite friare roll som Head of Key Accounts. SCE har träffat Lars för att diskutera trender i lagerautomation.

– Titeln på årets stora oscarsvinnare sammanfattar läget ganska bra; ”Everything, everywhere, all at once”. Vi ser dels en trend mot centralisering för att kunna få ut nyttan av skalfördelarna med automationen och få ett bra business case, dels en fortsatt trend mot micro fulfillment centers med automation nära konsumenternas hem och arbetsplatser. Centraliseringen drivs av skalekonomi och decentraliseringen av krav på korta ledtider, och i båda fallen är teknik möjliggöraren, säger Lars.

– En del av det som presenterades har karaktären av nischlösningar, men sammantaget visar detta på ett stort intresse för att investera i innovation inom intralogistik, säger han och lyfter fram robotlösningar för plock och palletering som fortsatt heta tekniker.

– Efterfrågan på robotlösningar ökar stadigt, och produkterna och systemen blir mer industrialiserade. Kundernas drivkrafter är ekonomi, ergonomi, bristande tillgång till personal och möjligheten att drifta 24/7. I och med att tekniken börjar få fäste har det dessutom tillkommit ytterligare en drivkraft; att man vill dra nytta av att vara tidig med att nyttja tekniken i sin bransch, eller att man inte vill hamna efter sina konkurrenter.

– Med AI och maskininlärning kan robotarna gradvis utveckla sitt lärande och därmed sin förmåga att orientera sig och agera i lager. Generellt ser vi ett stort fokus på mjukvara för automation. Kunderna har idag ofta en hög IT-mognad och en stor del av systemdesignen handlar om hur mjukvara, förutom att styra automationen och stödja manuella processer, även kan användas för att följa upp verksamheten och för den operativa planeringen.

– Här ökar intresset för produkter med låg energiförbrukning och lågt klimatavtryck. Krav på hållbarhet kommer att påverka både teknikutveckling och distributionsstrukturer framöver i riktning mot mer flexibla lösningar som snabbt kan anpassas till förändrade förutsättningar.

Vad gäller marknadens utveckling finns det en slående samstämmighet bland de experter som SCE har konsulterat; besluten tar lite längre tid just nu, men framtiden är ljus.

– Tempot i besluten saktade ned som en följd av stigande räntor, inflation och ökad osäkerhet, bland annat om hur Ukraina-kriget påverkar marknaden. Men intresset för automation ligger fortsatt kvar på en hög nivå och vi får många förfrågningar. De megatrender som driver automationen finns fortfarande kvar, och jag tror på en snabb återhämtning och en långsiktigt fortsatt stark tillväxt, konstaterar Lars.

Butikskedjan Fnac Darty och 3PL-bolaget CEVA Logistics meddelar att de har undertecknat ett avtal om att etablera ett joint venture med ambitionen att bli en stor europeisk aktör inom e-handelslogistik och på SaaS-marknaden. Det gemensamma bolaget heter Weavenn och erbjuder en integrerad tjänst som kombinerar en teknisk marknadsplattform med olika logistiklösningar.

Erbjudandet ska möta alla behov hos e-handelsaktörer, bland annat en fullständig hantering av marknadsplatser, direktförsäljning till konsumenter och omnikanalleverans. Fnac Darty-gruppen har ett nätverk av nästan 1 000 butiker och en beprövad omnikanalmodell med 24 miljoner unika månatliga besökare på sina webbplatser, och CEVA Logistics, ett världsledande 3PL-bolag, har ett nätverk av över 1 300 logistikanläggningar i fler än 170 länder och erbjuder fulfilment-plattformen Shipwire.

– Med över 1 miljard orderrader fram till 2022 har e-handel blivit en central del av vår logistikverksamhet och expertis. Genom att samarbeta med en branschledare som Fnac Darty kan vi skapa en lösning som drar nytta av de bästa tekniska lösningarna och som kan stödja marknadens tillväxt, genom att möta kraven från e-handelssäljare när det gäller effektivitet, tillgänglighet, transparens och synlighet, säger Mathieu Friedberg, CEO på CEVA Logistics.

Weavenn ägs till lika delar av de två företagen som räknar med att samarbetet kommer generera en försäljning på över 200 miljoner euro de kommande fem åren, med en tvåsiffrig rörelsemarginal. Samarbetet planeras att sjösättas under 2024, men ska dessförinnan godkännas av konkurrensmyndigheter.

Logistikforskarna Joakim Kembro och Andreas Norrman publicerade i juni i år forskningsrapporten ”Ett strategiskt avstamp – Nyckelbeslut för att investera i och utveckla ett automatiserat lager”. Rapporten, som är finansierad av Handelsrådet, fokuserar på lagerautomation i den svenska handeln och den innehåller en rad intressanta och delvis överraskande resultat.

– Ett överraskande resultat av studien är att det ofta saknas en tydlig strategi för automationen. Detta var delvis outtalat, men vi märkte att det fanns en omognad, där man ofta börjar bygga sin automation utifrån en oklar strategi, säger Joakim Kembro, docent och lektor på avdelningen för Teknisk logistik, Lunds Teknisk Högskola.

Lite anmärkningsvärt är det förstås att inget av företagen i studien hade en nedskriven eller tydligt uttalad automationsstrategi, även om några av företagen framhöll att automation är en delmängd i en övergripande supply chain strategi. Rapportförfattarna konstaterar att ”större satsningar på lagerautomation kräver stora investeringar och påverkar både företagens operativa verksamhet och strategiska manövreringsutrymme decennier framåt”, och att det mot den bakgrunden är naturligt att en lager- och automationsstrategi formuleras som en del av en övergripande supply chain strategi.

– Ja, det var överraskande hur stor betydelsen av vilket DNA bolaget har för hur företagen och deras ledningen och styrelse arbetar med sin lagerautoma- tion. Om du exempelvis är ett företag som först och främst ska växa snabbt eller om du är ett bolag som ska vara maximalt operativt effektivt så ger detta en stor påverkan på faktorer som investeringarnas storlek och karaktär, finansiering och återbetalningstid, förklarar Andreas Norrman, som är professor på avdelningen för Teknisk logistik, Lunds Tekniska Högskola.

– Vi ser att det nu handlar mer och mer även om att säkerställa sin tillväxt, att kunna hantera ökade volymer med befintlig personal, kapa ledtider och hålla jämna steg med konkurrenter som investerar i automation, säger Joakim. Han konstaterar att det sällan är svårigheten att anställa lagerpersonal som driver de svenska handelsföretagens automationssatsningar, vilket däremot gäller i många andra länder världen över.

– Här ser vi att en handfull svenska handelsföretag befinner sig, men generellt sett visar studien att de flesta handelsföretag är i de tidigare faserna av förförståelse, konstaterar Joakim och betonar samtidigt att det har skett en ganska snabb utbredning av lagerautomation i handeln under de senaste åren.

– För 5-10 år sedan låg svenska handelsföretag inte i framkant, men under de senaste åren har Sverige och övriga Norden kommit i kapp och ligger hyfsat långt fram, vilket bland annat medfört att fler automationsbolag etablerar sig och satsar alltmer här.

DHL eCommerce i Sverige utvidgar sitt befintliga paketskåpsnätverk genom ett fördjupat samarbete med iBoxen. Totalt tillgängliggörs cirka 900 ”nya” paketskåp för DHL:s kunder i ett första steg.

I Sverige har DHL totalt 1 850 ombud och paketskåp, ett nätverk som ständigt utvidgas i takt med en ökad efterfrågan på såväl olika leveransalternativ, som fler och mer lättillgängliga paketombud. Med start i Uppsala börjar DHL nu även erbjuda iBoxen till alla sina e-handlare för att i nästa steg koppla på paketskåpen i övriga delar av Sverige.

– Samarbetet med iBoxen bidrar till vår vision om att alltid finnas där människor bor och rör sig, men också till ett sunt hållbarhetstänk då vi med hjälp av iBoxen inte behöver etablera fler skåp och ombud än nödvändigt, säger Ulrica Phillips, Head of Unattended Deliveries på DHL eCommerce.

Sedan förra hösten kan DHL:s hemleverans­kunder välja att få sina paket­ till iBoxen, till exempel om man inte är hemma eller bortrest. Nu fördjupas samarbetet, och under september/oktober 2023 startar leveranserna till iBoxen i Uppsala. Leveranserna sker under kvällstid, i samband med befintliga hemleveransslingor. Kombinationsleveranserna ger en mycket god synergieffekt där DHL alltså inte har adderat någon ytterligare trafik till stadens gator.

– Vi ser fram emot att DHL, ett av världens ledande logistikbolag, vill fördjupa samarbetet och använda mer av iBoxens infrastruktur, med bostadsnära utomhusboxar. Det kommer bidra till att stärka DHLs erbjudande till e-handlare och konsumenter, säger Calle Keller, COO på iBoxen.

Sett ur ett hållbarhetsperspektiv spelar uthämtningsställen en väsentlig roll då leveranser till ombud och paketskåp sparar upp till 30 procent av utsläppen jämfört med hemleveranser, vilket är ytterligare en anledning till DHL:s satsning på ett utbrett och tätt nätverk.